Debatt om Landskapsregeringens regeringsprogram

I måndags och idag så debatterar vi om landskapsregeringens regeringsprogram. En debatt som jag tycker präglas för mycket av tjuvnyp och bitska bett på varandra.

Jag ville ha en lite annan prägel på mitt anförande där det var mer respekt och mindre tjuvnyp. Här kommer mitt anförande jag höll idag

Fru talman

Ett regeringsprogram som står för kraftsamling för stabilitet och förändring. Jag satt och fundera ett tag att vad säger den rubriken ? Stabilitet står för trygghet, en politik där våra medborgare skall känna sig trygga.
Så som jag ser det så kommer vi att jobba med en förändring med tryggheten i bas för enskilde invånaren.

Skall vi lyckas med det krävs fortsättningsvis en ekonomisk styrning. Därför måste vi nu se vad vi vill göra för förändringar.Vi kan inte fortsätta att ha det med det märkliga system vi har idag. Där landskapet måste se över sina kostnader och tvingas till att sätta kostnadstak på sina verksamheter, samtidigt får man höra från salen här att när man pratar om avdrag så är skattesänkningar bra. Fru talman jag vill som jag sa i budgetdebatten poängtera att vi måste se Åland som en helhet och har vi ett stort ansvar att få med kommunerna att komma med och ta ansvar och inte bara gå emot för att ens kommun kan förlora ekonomiskt på det.
Här har vi en stor utmaning om hur vi skall gå vidare.

Jag vill ge eloge till förra finansminister som tagit ansvar för ekonomin men också tagit ett stort ekonomiskt ansvar för den enskilde individen.
Det är en politik som jag stöder och fortsättningsvis vill se att besluten är att vi fortsättningsvis skall kunna garantera den åländska välfärden på en hög nivå.
Nu fru talman så går jag mer in i själva regeringsprogrammet och ser vi där på sid 6 så ser jag kraftsamlingen för de unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi skall jobba för att minska marginaliseringen. Det är många år som jag sagt att vi måste se hur vi får fler i sysselsättning än att bara vara hemma.
Visst är det så att vi har en låg arbetslöshet om vi ser internationellt. Men vi kan göra och vara så mycket bättre än hur det är idag.
Jag har pratat om de som är långtidsarbetslösa och kan behöva stödåtgärder från samhället.
Vet vi hur många de är och vad är för resurser de behöver ?

Fru talman

Förra regeringen tog en landskapslag om ändrad arbetsmarknadslagtiftning som borde gått i laga kraft.
Där har vi lagen om den sysselsättningsfrämjande utbildningen ska i huvudsak främja yrkesfärdigheterna.
En allmänbildande utbildning på såväl grundskolenivå som gymnasienivå kan ordnas som sysselsättningsfrämjandeutbildning.
Den sysselsättningsfrämjande utbildningen kan även innehålla lärande i arbete och praktik.
Fru talman en bra text som nu skall fungera nere i verksamheten d.v.s. hos AMS. Här krävs nu nya tag för att få det att fungera.
Vad krävs nu att komma från lagen till att få det att fungera i praktiken.
Det är lagen som ger möjligheten med sen måste det sättas igång och då krävs ett ledarskap att sätta igång det.
Vad jag erfarit så har vi runt 200 unga under 30 år  som inte är i sysselsättning eller utbildning.
Nu gäller det att vi ser att det finns resurser att nå dessa som bara är hemma. Och få in dem in i en sysselsättning.
Skall vi ha hjälpa kommunerna ekonomiskt skall vi hjälpa dem med att få så stark skattekraft som möjligt. Därför måste vi hjälpa alla att få en möjlighet bli goda skattebetalare.

Som det står under kraftsamling på sid 10 så är hög sysselsättningsgrad en viktig grund för en hållbar ekonomisk tillväxt, för att hålla den åländska välfärden på en fortsättningsvis hög nivå

 Fru talman det viktiga för vår politik är att vi också måste se långsiktigt. Se efter 2020 och inte bara valet 2019.
Det jag tänker på då är bl.a. vår utbildningspolitik, där vi måste se långsiktigt. Att få in gå in med tidiga resurser för att spara långskitigt.
Där följer jag med ett stort intresse minister Asumaas arbete. Utbildningsfrågor är för mig en viktig och angelägen fråga som jag följer med stort engagemang. En bra text under utbildning som jag ser fram emot att åtgärdas.

Bland annat

·         Rättigheter för elever i behov av stöd och stödundervisning tydligörs

·         Kunskapslyft om mobbing, kunskapen finns men finns intresset och framför allt resurserna finns de i skolan idag ?

Ser vi sen på gymnasialutbildningen så är det bra att antagningssystemet förnyas och utbildningsutbudet breddas för en studieplats för alla. Men viktigt sen att det finns jobb efter utbildningen. Vi får inte bredda utbildningen för att man skall slippa in i gymnasialutbildningen och sen uppfyller det inte näringslivets framtida behov. Så det är bra att man ser över behoven för de studerande i behov av särskilt stöd. Men se först om de är i behov av resurser eller en breddad utbildningsutbud som behövs.
Det är inte så att de som har anpassad lärokurs måste missgynnas som de görs idag. De fungerar nog i gymnasialutbildningen med rätt sorts stöd.
Sen det jag lite brukar kritisera så är när man lägger in läroavtal som ett alternativ för gymnasialutbildning ?
Vilka vill man nå då ?
För mig är ett läroavtal ett skriftligt arbetsavtal på viss tid mellan arbetstagare och arbetsgivare. Så jag ser inte lärovatal som ett alternativ för de som skall riktas till våra unga i gymnasieåldern.
Här skulle jag vilja att man ser över möjligheten att få in lärlingsutbildning för de som inte passar in i vårt skolsystem, och definitivt ett bättre alternativ än läroavtal.

Engagemanget om utbilningspolitiken har jag, uthålligheten jobbar jag på, så nu hoppas jag att minister Asumaa har tålamodet med mig. Även utförandet av idrottspolitiska programmet kommer jag att följa med stort intresse.

Sen fru talman så ser jag fram emot att det fortsättningsvis jobbas vidare med det familjepolitiska programmet som fick en bra start av tidigare minister Aaltonen. Jag  tycker det är bra att man nu har en särskild prioritering på barns och ungas psykiska och fysiska hälsa.

Här är det viktiga att man ser på resurserna och vilka resurser som måste sättas in på vilket ställe. Här är det bra att man ser det tvärsektoriella arbetet som ytterst viktiga så att man kommer in med tidiga resurserna.
Även kommuner och landskapet måste samarbeta för våra barn bästa. Det står ju under hälso-och sjukvård att barns- och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande prioriteras vilket är bra. Så här måste vi verkligen se hur gör vi för att man skall få rätt hjälp på rätt nivå.
Då måste det tvärsektoriella arbetet fungera utan prestige mellan alla för våra barns bästa.

Fru talman jag tycker detta regeringsprogram är ett regeringsprogram som står för stabilitet och förändring.

·         Det är ett program som är en stabilitet för de unga som behöver stöd från samhället medan de som kan och orkar stå på egna ben ekonomiskt bör vara med och ta ett större ansvar.

·         Det tas kraftsamling för unga som idag saknar rätt förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden för att vi skall få fler att få vara med att jobba och bidra till behålla den åländska välfärden vi har idag.

·         Det blir en förändring när antagningssystemet förnyas och ett nytt idrottspolitiskt program tas fram.

·         Det är en trygghet för de vuxna med barn som är i behov av extra stöd, det är en trygghet för många idag som känner att det är rätt det vi nu skall göra när det blir en särskild prioritering på barns och ungas psykiska och fysiska hälsa prioriteras.

·         Vi har idag den åländska välfärden på en hög nivå och det skall det fortsättningsvis göra med detta regeringsprogram som bas för den 4 närmaste årens politik.

Så var mitt anförande idag och jag fick många tack och beröm för det.