En budget åt rätt håll

Idag presenterade Ålands landskapsregering sitt budgetförslag för 2018. En budget åt rätt håll ändå, en budget som känns bäst för den här mandatperioden. Det är väl ingen hemlighet att de två senaste budgetarna för 2016 och 2017 har varit budgetar med att jobba en budget i balans. Det har varit jobbigt med sänkning av ramarna för bl.a. utbildning och hälso- och sjukvård. Det här är en budget jag har lättare att försvara även om det fortsättningsvis jobbas med en sänkning av ramarna.
Det är ingen toppbudget för den har bl.a. skatteavdrag som kanske inte är såååå bra enligt mig. Men detta avdrag kan jag leva med. För de riktar in sig på dem som har en inkomst på 35 000 i årsinkomst eller lägre. Vi fick ju också med pensionärerna där som inte var med från början.
Varför jag är avig till skatteavdrag är att jag hellre ser ekonomiskt starkare kommuner och lägre avgifter. Nu har vi tidigare sänkt landskapsandelarna till kommunerna och sen har vi höjt avgifterna inom ÅHS. Landskapsandelarna kunde jag väl köpa någorlunda, men avgiftshöjningarna har nog gett mig sömnlösa nätter.

Nå nu är det avdrag för de med en årsinkomst på 35 000, så de blir väl de nu som kanske drabbades hårdast av avgiftshöjningarna som nu blir kompenserade. Avdraget är på max 100 euro. Det här avdraget ser jag nu att det som drabbats hårdast tidigare som nu blir kompenserade så det lyfter jag på hatten för. Det är en grupp som måste synas mer i budgetarbetet.

3 nya poliser lyfter jag på hatten för. Om jag förstått det rätt så är det inte nyanställningar utan förstår att det är tillfälliga tjänster som blir permanenta.

Budgeten har fortfarande ett underskott på 4 miljoner och man har sparglasögonen på sig. Men det jag är tacksam för att man vågar se en grupp man lite kan gasa på, en grupp som jag känner att de behöver känna att de blir bekräftade och kanske får lite mer i börsen. Nämligen de med en liten lägre inkomst och som har det svårt att få ihop det ekonomiskt. De satsar man nu på 2018.

De kommer att satsas på  omställning till förnyelsebar energi såsom vindkraft och solenergi.

Det jag saknar som jag inte hört något om är den psykiska ohälsan. Det kan finnas i texten men inte hört något om det för den gruppen. Och här hoppas jag att det under 2018 skall lyftas upp för den här gruppen.

Att höja skatteavdraget för invånare kan drabba vissa kommuners verksamhet.

I onsdags hade vi debatt i Lagtinget om ett skattelags paket där bl.a.
Pensionsinkostavdraget höjs.
Grundavdraget höjs
Avdraget för inkomst förvärvanden höjs.
Nytt företagaravdrag införs.
Dessa avdrag är ju finländska skatteavdrag som också tas nu på Åland.

Jag var  upp och höll ett anförande kring det. Min oro kring det så är en konsekvenser för kommuner när man gör det enklare för de enskilda invånarna, men man tänker inte riktigt på konsekvenserna för kommunerna kring det.
För de mindre kommunerna så kan de minskade skatteinkomsterna slå ganska hårt. Men i lagförslaget så fanns inte det någon ekonomisk konsekvensbedömning för kommunerna ,med. Det är synd för det borde man sett på nu när landskapet väljer att inte ersätta kommunerna för de förlorade skatteinkomsterna.  Jag har alltid sagt att när landskapets ekonomi blir allt svagare måste kommunerna ta ett större ekonomiskt ansvar.

Då tänkte jag främst att man skulle ändra på landskapsandelssystemet där man bl.a. skulle ta med in kommunerna skattekraft som beräkning in i det nya landskapsandelssystemet.
Men nu så minskas kommunernas skattekraft så kan det få konsekvenser för kommuner. Och har vi då kommuner som tvingats ta upp till 19,5 %  för att klara sina verksamheter så kan avdragen fä konsekvenser. Eftersom man nu inte kompenserar kommunerna,så behöver man nog göra komma i mål med en kommunreform så vi får mer ekonomiskt bärbara kommuner,
Att höja på skatteavdraget vill man höja enskilda invånares köpkraft vilket är bra. Men däremot så kan det istället drabba kommunernas verksamhet.

Här till höger kommer en urklipp från artikeln i dagens tidning.