Hur vill vi ha det i framtiden?

Blev att fundera på när jag läste tidningen förra veckan där de lyfte upp om att det ett förekommit nätmobbing när en elev skickat in ett klassfoto till en populär ungdomssajt. Ett dygn senare så hade bilden fått över tusen kommentarer. Sajtens medlemmar hade klippt ut elevers ansikten och använt dem i bilder med pornografiska och andra stötande innehåll.

Det jag började fundera på hur kraftigare mobbingen blivit sen jag själv var i tonåren, som visserligen var länge sen. Men ungdomarna idag kan vara så mycket råare och hårdare med varandra.

Är det teknologin d.v.s. dator och internet samt mobiler som gör det enklare att vara mycket hårdare med varandra ?

Förr måste man ju se varandra för att mobba någon och då tror jag man också har någon spärr för vad man utsätter någon för.

Sen så hade man mer respekt för vuxna jämfört med vad man har nu. Men det kkan jag nog inte skylla så mycket på teknologin för. Där är det mer att vi lever i vår status värld. Man jobbar nu mycket mer för karriär, medan man förr kanske nöjde sig med en lugnare tillvaro och trygghet på jobbet.

Då blir jag ibland att tänka på om hur utvecklingen går mer på att ta för sig mer och skit i andra, så blir jag att fundera att hur utvecklas vården i framtiden?

Det är nog viktigt att man börjar fundera på vad som bör prioriteras i skolan i framtiden. Är det lika viktigt med alla traditionella ämnen eller skulle man få in t.e.x. sociala färdigheter, lära sig mer om sig själv.

Även mer fysisk aktivitet borde rymmas i skolan.

Då tror jag vi skulle också få fler elever som mår bra i skolan och en humanare skola än vad vi har idag.

Ha det bra.

Låg skatt eller bra skola och omsorg ?

FS politikern Anthonio Salminen har nyligen haft insändare om att alla ålänningar vinner på en sänkt skatt och att det även skulle kunna locka hit ny arbetskraft.
Jag kunde inte hålla med om detta utan måste därför skriva en replik om min uppfattning att det är just en bra barnomsorg, skola och äldreomsorg som gynnar inflyttning av arbetskraft.

Sen så är det fräscht att Salminen startar en sån här debatt för det är viktiga ämnen som han tar upp.
En debatt i media startar också ofta en diskussion runt kaffeborden om det här ämnet.
Är en sänkt skatt värt att att riskera skatteinkomster som skulle göra att vi måste göra avkall på just skola och omsorg ?
Jag tror inte det i alla fall.

Ha det bra

Låg skatt eller välfärd

Idag håller Ålands kommunförbund en jätteintressant seminarium med temat "lägre skatt eller välfärd" Åland har behörighet att lagstifta om kommunalskatten, men använder den inte. Istället kopierar lagtinget den finländska lagstiftningen rakt av. Vad kan vi vinna på en egen aktiv lagstiftning? Finns det några risker? Vad vill vi använda en aktiv lagstiftning till? Ja så beskriver Ålands kommunförbund seminariet på hemsidan. Det låter jätte intressant så jag skulle jättegärna fara dit, men jag kan inte tyvärr för jag är bortrest på en arbetsresa.

Ämnet intresserar mig. Och ännu intressantare blir det när kommunförbundet skriver i sin hemsida följande text om seminariet "ökade krav på skola, äldreomsorg och sociala skyddsnät hör till framtidens utmaningar. Ska kommunerna vara konkurrenskraftiga måste de klara av att möta invånarnas förväntningar. Samtidigt måste utvecklingen vara ekonomiskt hållbar".

Jag är nyfiken på de lösningar som föreslås. Själv så tror jag det måste göras mer än att ta över lagstiftningen för jag undrar om det egentligen är där skon klämmer. Jag tror mer på att vi måste börja våga se på en kommunreform. Skall vi långsiktigt börja se hur kommunerna skall klara av de ökade kraven på skola, äldreomsorg och det sociala skyddsnätet så måste vi ha större och kraftigare kommuner än vad vi har på Åland idag.

Om vi tar över beskattningen så blir vi nog inte fler skattebetalare i kommunen för det. För att vi skall förbättra skolor, äldreomsorg och det sociala skyddsnätet så måste man också i kommunerna välja att satsa på det.

Det anser jag inte alla kommuner gör här på Åland idag.

Jo en sak satsar vi på eller rättare sagt ha satsat på här på Åland både inom skola och äldromsorg, och det är dessa stora och fina skolor och äldreboenden alltså själva byggnaderna. Genom vår tidigare landskapsandelslag där det fullkomligt östes pengar åt kommunerna för investeringar, men man tänkte inte på driften och utvecklingen av personal gentemot kommunens storlek. Nu tänker man inte heller på driften, men man kanske funderar lite mer innan investeringen görs.

Men varför kan man inte se ordentligt att t.ex. inom äldreosomorg att det lönar sig att satsa mer på drift än att bygga ut hela tiden.

Jag tycker det är bra att Ålands kommunförbund har en sån här dag men jag undrar om man tänker tillräckligt brett.

Seminariet inleds med gemensam lunch och ger mycket tid för deltagarna att samtala i arbetsgrupper. Grupperna leds av förbundets strategikommité: Kerstin Alm, Peter Carlsson, Niklas Eriksson, Bjarne Pettersson och Carolina Sandell.

Är det de som varit med och styrt det PM som kommer från jurist Tomas Lundberg så är det inte mycket prat om kommunreform i alla fall.

Sen står det Sigurd Lindvall från Ålands kommunförbund talar om förbundets ståndpunkt och vilka möjligheter en aktiv lagstiftning ger.

Men lagstiftningsmöjligheten ger inte en bättre välfärd, det ges av politisk mod att våga ta skatt för att täcka en bra välfärd i den egna kommunen.

Jag är helt övertygad om att de åländska kommuninvånarna hellre betalar lite mer skatt för en bra välfärd än att se om lagstiftning är egen eller inte.

Därför vill jag symbolisera med bilden här uppe till vänster, att det behövs fler händer inom skola, vård och omsorg. Och det gör det med skatten.

Ha det bra.