Viktigare att stödja än anklaga

I lördagens Ålandstidning så är det en ledare om föräldrarnas ansvar. Och dagen före pratade jag om föräldraansvar. Ledaren kommer efter att det skrivits en hel del om vandalisering senaste tiden För visst är det så att det finns gånger där man verkligen kan skylla på föräldrarna men många gånger gör förldrarna verkligen sitt yttersta men föräldrarna står där ändå. Så en sådan genarelisering är farlig att göra. Nu vill jag inte ändå hänvisa så mycket till ledaren i tidningen för det är så mycket annat där jag tycker är löjliga jämförelser.

Men eftersom jag ändå ihelgen pratat om hur viktigt föräldrastödet ändå är så tyckte jag att det skulle få bli kvällens tema.

För en sak som jag tycker är viktigt att man stöder föräldrar till att vara föräldrar. Men det viktiga att är att stödja och inte anklaga.

Man kan genom föräldrastödsgrupper ha föräldrar att stärka varandra. Sen så tycker jag fortfarande att ett viktigt föräldrastöd är barnomsorgen.

Oberoende vad man tycker om att hur man blivit bemött av barnomsorgen så är det ett viktigt stöd som föräldrar får just av barnomsorgens personal om bl.a. gränsättning.

Sen är det viktigt att på alla vuxnas ansvar som jobbar och umgås med barn att visa förtroende, hänsyn, förståelse och kärlek till barn. Oberoende om vi är barnomsorgspersonal, förälder, idrottsledare eller annat i barns närhet.

Ha det bra

Simningen presterade bättre än vad många tror

Snacka om att man blev besviken när man läste Ålandstidningen igår. Nå de inte alltför djupt grävande sportjournalisterna i Ålandstidningen så har gett sig in och bedömt de olika sporterna för ö-spelen.

Och de bedömde i Marhällor från en trasig Marhälla som är bedömningen uselt - 5 Marhällor som är bedömningen mästerligt.

Och jag blev besviken över att simningen då fick endast två marhällor som är godkänt.

De har ju rätt till sin bedömning men vet de egentligen vad simmarna har presterat i bassängen?

Jag är skeptisk till det. Visst kan de säkert se att simningen fick en medalj genon 14-åriga Sara. Men det var texten om simningen som var som salt i ett öppet sår. Här kommer texten " Sara oksamn glänste, men var helt ensam med beträda prispallen. Silver i en 50 meter bröstsim. Många finalplatser gladde mest. Erica Granesäter levererade inte som både hon och vi hoppats på."

Vet de om att Sara är den fjärde genom tiderna som tar medalj för Åland inom simningen ? Nivån på simningen är enormt hög och jämn, därför blev det så att Ericas förväntade medaljer blev istället två fjärde platser, eftersom toppningen inte blev som man hoppats på.

Vet de om att de slogs 5 senior åländskarekord och 5 junior åländskarekord ?

Åland hade 4 gånger stafettlag i final och vi är inte bortskämda med att ha stafettlag i final.

Kan hända att Åland haft stafettlag i final 4 gånger sammanlagt alla år tidigare.

Nivån på simningen är hög och vi hade flera duktiga simmare som deltog. Den bästa simmaren är väl då Pål Joensen som simmat 1500 frisim på 14 minuter och 46 sekunder vilket är en riktigt bra tid.

Jag pratade med en av hans tränare och de berättade att han simmade 36-40 timmar i veckan och sen kommer crosstraing till som han kallade det med annan träning. Så en hel del träning blir det för honom.

De lägger upp träningen i tre veckors perioder där han simmar första veckan 13 simpass, veckan därpå 12 simpass och sen går ner till 11 simpass. Veckan därefter går de sen upp på 13 pass igen.

Nå mina tankar om simträning kan bli ett annat inlägg för det kan jag skriva mycket om.

Nu var det ju så att jag tycker att simningen borde fått en marhälla till för jag tycker de gjorde en förbaskat bra tävling och det här är nästan en liten förolämpning mot tränarna Kjell och Kytte som jag tycker fått många unga simmare att lyfta sig.

Och sen att bedömma på antalet medaljer så är inte seriöst. Jag lyfter på hatten för många av simmarna dessa ö-spel och ger dem därför en en marhälla till vilket de är välförtjänade.

Ha det bra.