MI - Motiverande samtal

Idag och imorgon går jag en kurs i MI ( motivational interviewing ) eller motiverande samtal som det allmänt kallas.
I mitt jobb som ungdomslots så är att jobba med att öka motivationen till bl.a. studier med ungdomar.
Men efter att gått kursens första av tre dagar så känner jag YES det här kommer att ge mig mycket.
Det gäller för mig att jobba i en förändringsprocess med ungdomarna.
Och här får jag nog rätta modellen för hur jag kan jobba vidare med det för de flesta ungdomar. Man får ju inte glömma att varje ungdom är en enskild individ och behöver därför bemötas som enskild individ med olika behov. Men ändå känns det som jag kan använda motiverande samtal på i stort sett de flesta ungdomar jag träffar.
För alla behöver behöver någon få hjälp med motiavtionen. Även du och jag.
Kort kan man förklara så här att förhållningssätt i MI är:
Respekt för klientens perspektiv och erfarenhet.
Ta fram klientens resurser och motivation.
Bekräfta klientens kapacitet att styra sitt liv och underlätta val - klientens eget ansvar.

Det här passar bra för mig att jobba med. Och efter en tung vecka med som jag sett många misslyckanden känns det nu att jag är på rätt väg.
Och nu ser jag inte veckan som misslyckanden, utan jag ser att jag sått frön till förändringsarbete hos de flesta ungdomar.
Sen när de vill ha mer hjälp igen så finns jag där.

Ha det bra.

De glömda barnen

Ålandstidningen har nu ett tema om alkohol som heter "dyra droppar " och det är bra att man lyfter upp baksidan med alkoholen.
För det är dubbelt med Åland att vi har en lätt schizofren politik angående alkoholen här på Åland.
Vi är beroende av alkoholen ekonomiskt med skatteundantaget. Hur skulle färjtrafiken se om vi inte hade undantaget.
Men samtidigt så har vi baksidan med alkoholen, nämligen missbruket.
Och det jag tänker på nu är de glömda barnen och då tänker jag på barnen till alkoholmissbrukare.
Det är tyvärr alltför tyst kring dem.

De mår fruktansvärt dåligt och inte vet de vart de skall ta vägen för att få hjälp. Vet någon vart man skall vända sig om man vill hjälpa ett barn till missbrukare?
Jag är osäker. Visst har vi missbrukarvården men hur lätt är det för ett barn associera sig till att de är de som skall till missbrukarvården, för det är ju deras föräldrar som behöver hjälp.

Men sen har vi de "dolda alkoholisterna" som klarar av att dölja sitt alkoholproblem. Hur hjälper man de barnen, för de gör ju allt för att dölja misären där hemma.
När jag stekte plättar åt barnen i söndags så var det unga radioteatern och där handlade det bl.a. om Antons och hans föräldrar som ser mer till spriten än till sonen.
Den teatern grep tag i mig och fick mig att tänka till om just de "glömda barnen". Just namnet de "glömda barnen" visste jag att de fanns en film som är undervisningsmaterial i skolor med det namnet.
Läs gärna mera om det materialet här.

Det vi kan göra för de barnen så är att lyfta upp frågan. Du kan, jag kan och tillsammans kan vi synliggöra dem.
De här barnen har inte valt den misär de lever i. Vi kan hjälpa dem att inte vara glömda eller gömda.

Ha det bra.