Kommunerna bör ha helhetsansvar för den sociala servicen

Sitter nu på Arlanda och väntar på flyget som skall föra
mig till Vasa. Där skall det vara både ULA möten och FM i simning.
Nu har jag varit två daga på Runö på SAMAK konferans, som
står för Arbetarrörelsens nordiska samarbetskommitté.
Temat för de här dagarna har varit Välfärdens framtid och
det har varit intressanta diskussioner. Måste också lyfta på hatten för vår
ordförande Camilla Gunell som nu är ett namn i norden och socialdemokrati det
var stort att se henne i en paneldiskussion med Jens Stoltenberg, Helle
Thorning Schmidt och Jutta Urpilaien.

Mitt inlägg idag handlar om äldreomsorgen och det som
debatterades lite om i lagtinget. Dels om Sottunga skall beviljas lån eller
bidrag, och sen kommer jag att nämna lite om kommunernas kostnad för den sociala
servicen.
I förra veckan så debatterades det i lagtinget om att
landskapsregeringen vill bevilja ett lån som kan gå till bidrag senare åt
Sottunga för deras ekonomiska problem just nu. Visst kan det låta speciellt med
att först bevilja ett, lån och sen kan man låta det gå över till ett bidrag.
Men visst är det sundare först att ge ett lån men kan de inte sen betala det så
får det väl då gå över till ett bidrag. Oppositionen ville ge bidrag direkt
enligt lagen om ekonomiskt understöd till kommunerna. Och liberalerna gick upp
och var rätt så kritiska till lånet. Men fortsättningsvis så ser jag bara en
sak som gör att de inte valde att ge Sottunga bidrag när de satt i regeringen
och hade finansministerposten och det är feghet att inte själva våga ta beslutet.
Utan man sköt över det på nästa regering att ta det beslutet.
Sen så är hela Sottunga fallet att man behöver fundera på
att hur liten skall en kommun vara för att kunna vara en kommun. Sottunga nu då
har ca 120 mantalsskrivna invånare och nu är det äldreomsorgen som knäcker dem
ekonomiskt.
Vissa partier pratar då om att det borde införas ett
högkostnadstak för kommunerna. Att sen när man gått över högkostnadstaket så
skall landskapet stå för kostnaderna. Det skulle ju då innebära att när man
gått över högkostnadstaket så har man som kommun inget kostnadsansvar. För mig
känns det så som att kommunerna då kan börja att utnyttja det och t.o.m. skicka
iväg äldre på instutionsboende fast man kanske skulle kunna ha dem på kommunens
serviceboende. Är man en skall man också ha ansvar för den sociala servicen
anser jag.
Kommunen skall ha ansvar för den service som verkligen berör
den enskilda människan i kommunen som då barnomsorg, skola, sociala servicen
och äldreomsorg.
Sen övrigt tror jag man kan lägga ut före i så fall.
Ser ni på bilden den fina lilla åländska flagga som finns på vårt bord.

Ha det bra.

Socialkanslier är till för att hjälpa

I samband med det ekonomiska stödet till pensionärer med låg inkomst så har det allt för ofta stått i media eller att jag hört att någon har sagt "pensionärerna drar sig för att söka sig till socialkansliet, platsen i sig är stigmatiserad. Det spelar inte så stor roll vad man kallar stödet när det är vi som ska fördela det, det kopplas ofrånkomligen med socialhjälp". Det som skrämmer mig mest så är att det är personal från socialkanslier som sagt det flest av gångerna.

Socialkanslierna i kommunerna är till för att hjälp folk som behöver hjälp eller råd. Därför borde socialkanslier förklara att de finns till för kommunens invånare och inte att platsen är stigmatiserad.

Här borde socialkanslier göra en attityd förändring och hjälpa i familjer i ett tidigare skede. Då skulle det inte ske en stigmatisering utan en en integration.

Ha det bra

Viktigt att våga satsa på barnen.

I den svenska stora tidningen Expressen så har det börjat en dokumentärserie om fattiga barn och det är bra att man lyfter upp de fattiga och då barnen.

Men ändå tror jag att Sveriges socialskydd är bättre än det finska. Eller att jag tror att den svenska normen för skäliga kostnader är högre i Sverige än på Åland.

Det här är ju verkligen aktuellt nu med lågkonjuktur som leder till permitteringar och uppsägningar.

Visserligen har inte vi på Åland inte drabbats lika hårt av lågkonjukturen som de i Sverige. Och jag tror vi inte kommer att göra det heller.

Men den här dokumtärserien som började igår så var intressant och rörande om att man inte har råd att gå till det kommunala utebadet mer än två gånger i månaden.

Och borde man inte i städer som inte har allmänna badstränder utan utomhusbad kunna ge biljetter till utomhusbadet ?

Jag tycker att det borde kunna gå att ordna på något sätt. För att ha barnen att leka med vatten i hinkar mitt sommaren är väl ändå lite väl.

En annan sak jag börja fundera på när jag läste det här igår att vart har läger/kollon tagit vägen ?

För ca 30 år sen när jag var barn så fanns det flera sommaläger för barn, antingen missar jag annonser om sommarläger, eller så är de nerlagda.

Här borde kommuner, församlingar och andra föreningar inom tredje sektorn börja se om hur man kan få fart på sommarläger igen.

Fördelarna är många men för att nämna ett par.

1. Sommarjobb

Med läger så har fler ungdomar möjlighet till sommarjobb som ledare på läger. Även vuxna kan få arbetstillfälle med ett sommarläger.

2. Självkänsla

Man kan öka barnens självkänsla med att de kan få göra mer saker, lära sig nya saker och barnen kan känna att de är till nytta. Och får göra något annat

3. Välbefinnande

Hela familjen skulle må bättre om barnen får komma iväg på ett två dagars läger. Föräldrarna skulle få ett bättre samvete om de vet att barnen skulle få göra något extra på sommaren.

Jag är också övertygad om att det här tre punkterna har en förebyggande insats mot risken att hamna i riskzon för missbruk och kriminalitet.

Desto mer jag skriver om det så mer övertygad om att det här skulle vara något man skulle behövas bygga upp igen.

Men skall det här fungera för de familjer som har det svårt ekonomiskt så bör kommunernas socialkanslier vara en viktig samarbetspartners och erbjuda att betala för de som har det tungt ekonomiskt.

Och att de får plats så att det inte bara blir en placering för barn i välbärgade familjer. Utan det som gäller är en blandning. Så att kommunerna skulle ha lite platser reserverade.

Sen så betalar kommunerna inte för det här så kommer familjerna ändå inte att ha råd att fara på sånt här läger.

Okej nu tänker någon att vad blir det här att kosta för kommunen ?

Jo säkert en hel del, men på långsikt så kommer det att löna sig.

Ha det så bra