Jag hade rätt....... nästan.

Gårdagens debatt blev lite som jag befarade om landskapsandelarna, det blev att en lagtingsledamot gick upp och sade hur många tjänster vi i Sund skulle tvingas att minska p.g.a.  minskningen av landskapsandelarna.

Jag svarade där att jag ser kanske hellre ett minus bokslut än minska på kvaliteten inom omsorgen i kommunen.
Men det är min personliga åsikt.

Så debatten blev just då som jag trodde.

Men att Sund skulle komma i fokus när man diskuterade Visit Åland och marknadsföring var jag inte beredd på.
En lagtingsledamot gick upp i en replik till mitt anförande och diskuterade om hur dåliga vi är på att marknadsföra vår kommun på hemsidan.

Ledamoten har rätt att man kan utveckla Kastelholmsområdet en hel del.
Vi har också entreprenörer som ser möjligheter. 

Mitt svar till det är nog att vi kan bli bättre, men svårt att hinna med allt i kommunen bara. Det lagstadgade går ofta före.  Sen borde vi väl utnyttja Vist Åland som har kunskapen om att sälja Åland som destination. 

Åtgärd: Tog det till mig ändå och texten på hemsidan kommer att tas upp på ett möte idag om hemsidan och dess utformning.

En annan lagtingsledamot tog upp dialogen mellan Sund och Landskapsregeringen och att man borde tillsammans borde våga jobba visionärt för att utveckla markområden i Sund för att främja för turismen i kommunen. Som lagtingsledamoten sa så äger landskapet en del av marken och man borde se tillsammans där att utveckla Kastelholm och Bomarsund ännu mer.

Åtgärd: Därför kommer det idag att gå ut en inbjudan till ett möte med vissa ministrar och chefen på Fastighetsverket där vi kommer att ta upp vissa av de saker som man nämnde i debatten igår.

Haft länge drömmar och visioner om att Kastelholms Kungsgård skulle
renoveras och användas. Tänk om man skulle där kunna t.ex. hyra ut det till
ett bed & breakfast eller något. Möjligheterna finns bara man ser dem :-)

Det är ju så med politik att bra idéer skall man ta tillvara och förädla. Det gjorde jag igår. Men synd om man har såna idéer att man inte kan komma till mig och prata om det. Ännu mer sorgligt att vi kar kommunpolitiker som hellre under en lunch med en lagtingsledamot gruvar sig än att man kan ta kontakt direkt med mig och se vad kan vi göra tillsammans.

Men kanske det är så att en del tänker i form av problem och andra i lösningar.

Ha det bra.

individen i fokus inte kommunerna

Ja bloggen varit ett tag uppehåll nu från mitt bloggskrivande. Har bar inte haft inspiration för det, mycket pga tidsbrist. Varit en hektisk månad de senaste 4 veckorna. Men nu till mina tankar och det som upptagit min tid mycket de senaste veckorna. Nämligen landskapsandelarna, landskapsandelar är som är ett finansieringsunderstöd till kommunerna för att kunna utjämna de olika ekonomiska förutsättningarna för kommunerna att erbjuda den lagstadgade servicen.

Förra veckan och idag debatterar vi just landskapsandelarna och i remissdebatten så så höll jag mitt anförande. Lagtingsledamöter från centern begärde replik till mitt anförande och hade frågor mycket om min roll som kommunstyrelseordförande i Sund.
Att sitta på en post som kommunstyrelseordförande och lagtingsledamot kan vara kluvet ibland. Men där har jag sagt för mig att jag i första hand skall se på hela Ålands bästa med individerna i fokus.

Nu är ju egentligen inte debatten om lagen av landskapsandelarna i fokus utan det är sänkningen d.v.s. laddningen av pengarna i landskapsandelarna som blivit i fokus. En sänkning av landskapsandelarna på sammanlagt 4 miljoner under en treårs period. Och där var det mycket frågor om hur skulle jag lösa Sunds kommun sänkning för det. Visst är det bekymmersamt men det är inte bara det som bekymrar mig. Det som kanske bekymrar mig mest är när man diskuterar nedsänkningen av ramen för Hälso- och sjukvården. Det gör ont i mig att veta att man inte har pengar att t.ex. satsa på psykiatrin.
För där skulle man behöva satsa mycket mera än vad som görs idag.

I en av replikerna så ställde man mig frågan om jag verkligen vill sänka landskapsandelarna för Sunds kommun. Mitt svar var ungefär så

 - " Nej jag vill inte sänka landskapsandelarna alls, jag vill höja dem med 1 miljon, jag vill ge 5 miljoner till till just Hälso- och sjukvården och jag vill satsa mer på gymnasialstadiet. Men då ställer folk mig frågan varifrån vill jag ta dessa pengar för att satsa på kommuerna, ÅHS och gymnasialstadiet? Det kan jag inte svara på för pengarna räcker inte till. Därför har vi en politisk landskapsregering vi stöder, en landskapsregering som måste prioritera för att se vad vi på Åland har pengar till och den regeringen stöder jag. Men jag får inte allt jag vill, jag måste kompromissa"

Så visst vet jag att det jag sade där är en ekonomisk omöjlighet. Men visst vill jag stärka skola och omsorg i kommunerna, visst vill jag ge ÅHS mer pengar för att stärka bl.a. psykiatrin och visst vill jag ge elever i gymnasialstadiet mer stöd så fler får en utbildning för att komma ut i arbetsmarknaden.

Men jag ser nu gärna att vi gör en kommunreform för att mer ekonomiskt stabilare kommuner och inte vara lika beroende av landskapsandelar som idag. Och att vi då inte fundera på att tvingas till skära i kostnader för sjukvård och utbildning. För en bra sjukvård och gymnasialutbildning gynnar alla på hela Åland.
Jag har länge sagt att vi måste sätta individen i fokus och inte kommunerna. Tyvärr är det många som tänker tvärtom att kommunerna och dess ekonomi i första hand. Sen får man anpassa servicen efter det. Senast imorse så satt jag på ett möte där de var att vi måste se att inte vårt jobb blir en merkostnad för kommunerna. Jag begärde ordet och sa

"Jag vill att vi först sätter individerna i fokus sen måste vi se vad får det för ekonomiska konsekvenser."

 Så vill jag jobba. Först individen i fokus sen kommunerna.

Det är min väg framåt

Att höja skatteavdraget för invånare kan drabba vissa kommuners verksamhet.

I onsdags hade vi debatt i Lagtinget om ett skattelags paket där bl.a.
Pensionsinkostavdraget höjs.
Grundavdraget höjs
Avdraget för inkomst förvärvanden höjs.
Nytt företagaravdrag införs.
Dessa avdrag är ju finländska skatteavdrag som också tas nu på Åland.

Jag var  upp och höll ett anförande kring det. Min oro kring det så är en konsekvenser för kommuner när man gör det enklare för de enskilda invånarna, men man tänker inte riktigt på konsekvenserna för kommunerna kring det.
För de mindre kommunerna så kan de minskade skatteinkomsterna slå ganska hårt. Men i lagförslaget så fanns inte det någon ekonomisk konsekvensbedömning för kommunerna ,med. Det är synd för det borde man sett på nu när landskapet väljer att inte ersätta kommunerna för de förlorade skatteinkomsterna.  Jag har alltid sagt att när landskapets ekonomi blir allt svagare måste kommunerna ta ett större ekonomiskt ansvar.

Då tänkte jag främst att man skulle ändra på landskapsandelssystemet där man bl.a. skulle ta med in kommunerna skattekraft som beräkning in i det nya landskapsandelssystemet.
Men nu så minskas kommunernas skattekraft så kan det få konsekvenser för kommuner. Och har vi då kommuner som tvingats ta upp till 19,5 %  för att klara sina verksamheter så kan avdragen fä konsekvenser. Eftersom man nu inte kompenserar kommunerna,så behöver man nog göra komma i mål med en kommunreform så vi får mer ekonomiskt bärbara kommuner,
Att höja på skatteavdraget vill man höja enskilda invånares köpkraft vilket är bra. Men däremot så kan det istället drabba kommunernas verksamhet.

Här till höger kommer en urklipp från artikeln i dagens tidning.

10 år avklarade och nu går jag inför 11:e

Nu har jag varit lagtingsledamot 10 år. Och imorgon inleder vi mitt 11:e år som lagtingsledamot. Och 8 av dem har vi suttit med som ett regeringsparti, 2 år som lagtingsledamot i opposition. Den stora skillnaden där är är att som en ledamot i ett regeringsparti så har man mer möjligheter och påverka. Men mycket där är ju också ministern och dens arbete. Man kanske sitter i arbetsgrupper eller komitteer som knappt träffas eller så att det är ganska bestämt på förhand vad som skall hända. Man skall ha munhäfta och bara hålla med även om man tycker att det är skit.
Nå nu har jag mitt sätt att reagera och det är att jag mailar vad jag tycker och tänker till den ansvariga ministern men det kan också vara fler minister som får ett och samma mail.

Jag vet att vissa tycker jag är en jobbig jäkel med mina mail men istället så är jag lojal utåt. Men det jag märker är att vissa börjar tröttna på mig och inte svarar på mailen, då kanske jag också tröttnar med att vara lojal. Finns vissa saker jag inte kan tåla och det är brist på respekt. Och kan man inte ta kritik på det interna sättet så tycker jag det är brist på respekt. Nå jobbet pågår och jag jobbar vidare på mitt sätt.
Jag har under de 10 åren fått till stånd en hel del, främst inom narkotikapolitiken. Och nu ser man inte resultatet av det eftersom vi har ett narkotikaläge som är det absolut sämsta narkotika situationen vad jag kan minnas.
Men vi vet inte heller hur det skulle varit utan projekt som " rensa Åland " och " Vision nolltolerans " Jag vet att det gjort skillnad till det bättre.
I den nya landskapsandelssystemet så har jag flera år pratat om att man också måste ha med kommunernas skatteuttag, nu i det nya systemet kommer det att vara den stora förändringen. När jag började prata om det 2012 i den regeringen och på våra gemensamma gruppmöten så skakade de andra på huvudena. Men nu fick jag rätt om det.
Jag har också jobbat för resurser till skolorna och elever med särskilda behov och den kampen jobbar jag vidare med.

Så nu ser framemot mitt 11:e år. Där jag kommer att mina frågor och mina visioner i fokus.

Ha det bra vänner,

Mer förståelse för varandras behov behövs

Sitter på Vandaflygfält efter en dag i Helsingfors. Varit på Folktingets social- och hälsoutskott.
Det är ju mycket prat om SOTE reformen där just nu.

Finlands regering har beslutat att bilda nya s.k. sote-områden. Sammanlagt blir det 15 stycken och dessa områden ska ta över all social- och hälsovård av samtliga kommuner förutom Åland.

Och hur blir det då med språkfrågan och rätten till svenskspråkig service i sote-områdena ?
Så mycket tid går åt till den nu i Folktingets arbete,
Genom att man inte följer med rikspolitiken så mycket så blir det tungt att sätta sig in i dessa frågor.

Varit annars en rätt så stressig vecka där det blivit långa dagar. Varit mycket om den kommande kommunreformen på Åland och sen då givetvis Landskapets hårda ramar för att sträva mot en budget i balans.
Den här veckan har det varit ÅHS som varit under luppen eftersom ÅHS styrelse idag klubbade budgeten. Och eftersom det var en hård ram med en sänkning på 2 miljoner så har det varit mycket stenar som har lyfts för att hitta alla pengar.  Kanske ramen är lite för hård där men styrelsen har levererat sitt förslag och det skall man respektera.

Men ett vansinne är det att landskapet jobbar för att jobba med en budget i balans samtidigt som kommunerna visar ett resultat på vinst med 25 miljoner för 2015. Sen är det herrans liv från kommunerna för att landskapet vill sänka landskapsandelarna som är ett ekonomiskt stöd till kommunerna med 4 miljoner, från 35 till 31 miljoner om jag minns rätt.
Flera av dem som nu kritiserar landskapsregeringen för sina sparbeting på t.ex. sjukvården så vill inte heller att man sänka på landskapsandelarna till kommunerna. Och ändå går de flesta kommunerna på ordentliga överskott även 2016.
Ja jag ser hellre en kommunreform, ännu mer sänkta landskapsandelar och att vi inte måste sänka ramarna så mycket på t.ex. gymnasialutbildning och sjukvård.
Och nej bara för att jag föreslår en kommunreform och sänkta landskapsandelar så vill jag inte stänga fast barnomsorg, skola eller äldreomsorg. Jobbar kommunerna gemensamt för Ålands bästa så har vi nog råd. Och skulle vi ligga på en skatteprocent på 18,75 så skulle vi troligtvis kunna satsa mer på gymnasialutbildning och sjukvård. Men då måste vi alla vara solidariska kommuner och ålänningar. Nu råder mer missgynnsamhet.

Olika uppdrag

Nu fr.o.m. 1 mars händer en del inom landskapspolitiken, det är så att alla de nya styrelserna tillsätts. Jag får jobba vidare med de ställen jag gärna ville, jag kommer att sitta kvar som ordinarie styrelsemedlem i  direktionen för Ålands Folkhögskola.
Jag kommer ihåg när jag i november 2011 i budgetdebatten nämnde om att man borde ge " Folkis " möjligheten att eleverna som går där skulle få läsa upp grundskolebetyget. Sedan februari eller mars 2012 har man fått den möjligheten och det anser jag att är en stor fördel. Tycker Folkis har en bra verksamhet som utvecklats hela tiden och det är inspirerande att vara med på den resan. Så den styrelseplatsen sitter jag gärna kvar på.

Sen är jag ersättare i styrelserna för Ålands gymnasieskola och ÅHS. Och det passar mig bra för utbildning och sjukvården är två områden som jag verkligen är enagerad i.

Därtill sitter jag i två kommittéer för landskapet och är för det idrottspolitiska och de parlamentariska grupperna för missbruk och landskapsandelarna.
I den idrottspolitiska kommittéen så tog jag upp i höstens budgetdebatt och lyfte upp vikten av se över idrottspolitiken. Sen om landskapsandelarna så har jag engagerat mig i ett bra tag nu. Och tror det nu är 3 år sen jag först gången lyfte upp att man bör de på kommunernas skatteuttag när man fördelar landskapsandelarna. Det jag pratade då om att om en kommun klarar av att ha t.ex. 17,5 i skatteprocent är de då i lika stort behov av allmänna landskapsandelar som en kommun som har en skatteprocent på 19,5.
Det här är lite av mina arbeten som man gör i det tysta nu. Det är mycket jobb i det tysta som skall göras och som jag trivs bra med.   

Anförande om landskapsregeringens meddelande om halvårsredogörelse över budgetförverkligande år 2013.

Igår debattera vi lagtinget Landskapsregeringens meddelande angående"halvårsredogörelse över budgetförverkligande år 2013".
Och här kommer mitt anförande:

Talman

Nu då så har vi tagit del av halvårsredogörelsen när vi skulle ta del av den så fundera jag, vilken nytta har vi av att debattera denna halvårsredogörelse förutom att det kommer att bli intressant debatt och vissa får slå sig för bröstet och säga vad var det vi sa, och vissa får tillfälle att säga” ni andra hade fel och man sen kanske får en rubrik om man har varit tillräckligt hård i orden”.

Men jag hade fel för det har varit en konstruktiv debattVisst är det ju så att vi har en tuff period framför oss och man måste ändra en politisk väg inom vissa områden. Men nu skall jag lite kommentera vissa delar ur denna halvårsredogörelse.

Vi har ett mål att jobba för att få en budget i balans till 2015 och det är för att man skall slippa gå till banken med hatten i handen och låna pengar till drift. Det är nog inget som någon i den här salen vill, för jag hoppas vare sig man är i opposition eller i regeringen, vill man Ålands bästa mer än att man ser en regering som inte lyckas nå sitt mål. För trots ändrade förutsättningar så jobbar man förhoppningsvis mot målet, men det är jobbiga beslut att ta på vägen.
Det är tuffa utmaningar och obekväma beslut vi måste ta för att nå dessa mål. Men det får inte bli på alltför mycket bekostnad av vår välfärd, utan vi måste se till att vi har finansiellt utrymme för att trygga en god vård och skola.
Man pratar alltid om att ta med osthyveln men jag tror mer att vi nu måste se var vi kan kapa med vinkelslipen på vissa om råden medan vi behöver täta med fogmassa på vissa områden.

Ledamot Asumaa undra vart landet ligger och där kan jag säga att vicelantrådet var tydlig att vi nu alla måste hjälpas åt och ta vår ekonomiska situation på allvar. Och där förstår jag texten bättre än siffrorna.

På sid 3 så nämns det att ” att det finns ett utökat att satsa på utveckling och sysselsättningskapande åtgärder med behov av hjälp av utökad användning av penningautomatmedel.
För att nå mot målet så får man inte spara så att det blir kontraproduktivt, vi måste bibehålla kvalitén på just vård och utbildningsfrågor. Framför allt ser jag här utbildningsfrågorna som att man skär ner budgeten så att kvalitén och framför allt stöd till eleverna blir lidande.Som jag nämnde här nyss om att ha penningautomatmedel till sysselsättningsskapande åtgärder är bra men glöm inte om resurser om att ge hjälp åt dem som ännu är kvar i studier och kan behöva hjälp att fullfölja sina studier.
För vi kan inte blunda att man gjort omstrukturer inom gymnasialutbildningen att bl.a. förlänga lektioner så gör att det är fler som har problem att ta till sig och klara av dagens utbildningssystem.
Här behöver vi se långsiktigt och våga ge mer stöd till dem som har det tufft i sin gymnasialutbildning. Att spara på dessa så en alltför kortsiktig politik.

Talman under rubriken överföringsutgifter så nämns det om landskapsandelarna och här är nog något vi kanske borde börja se på ett nytt koncept. Kanske det är så att vi bör se på kanske mer på ett eget skatteuttag än hur befolknings- och bosättningsstruktur ser ut. Har man råd att ha en kommunalskatt på 16-17 % procent så kanske man inte är i lika stort behov av landskapsandelar heller som en kommun som ligger på 19 %
Här borde man fundera vad syftet är med landskapsandelarna? Är det att hjälpa kommunerna att finnas kvar och klara av sina åttaganden eller om det är att man skall kunna tävla om vem som har den lägsta skatteprocenten. Man ser ju också hur t.ex. samfundsskatten påverkar positivt för vissa kommuner.
Ledamot Runar Karlsson sa att Landskapsandelarna för de sociala stigit med över 100 %
Det ledamot Runar Karlsson där glömde att nämna med den reformen tog då landskapet över det ekonomiska ansvaret genom att man finansierar områden som missbrukarvården, barnskydd, och specialomsorg åt kommunerna i sin helhet genom det nya landskapsandelssystemet som förändrades 2007.
Den ändringen man gjorde då rädda många kommuners ekonomi.
Men jag personligen välkomnar en översyn av landskapsandelssystemet.

Här i talarstolen har det debatterats om avgiftshöjningar inom ÅHS, vara eller icke vara. För min del tycker jag att det räcker nu.Från 2006 så har avgiften t.ex. primärvården höjts från 18 euro 2006 till 25 euro nu. Det blir alltså 38 %. Det är en bra bit över inflationen.
Och det ansvar vi har anser jag skall vara en god och tillgänglig primärvård. Tillgänglig menar jag att man då skall ha råd att gå till läkare.Ledamot Runar Karlsson begärde om ett meddelande och prioriteringar för åländsk framtida sjukvård.
Det som kan vara nytt sen dess är väl att den privata sjukvården sjukvården har utvecklats och finns som ett alternativ till den offentliga sjukvården.

Under utbildningsavdelningen står det om att Konsumtionsavgifterna för Ålands Folkhögskola och Ålands musikinstitut följer budget och respektive anslag uppges vara rätt dimensionerade.
Kanske man i framtiden kan se ännu mer samarbete mellan våra skolor och att man bör se vad de olika skolorna har för resurser till elevernas behov.
Så är det nog inte idag tyvärr.

Till sist talman så kommer vi in på sysselsättningsfrämjande åtgärder och visst kan jag erkänna det sticker i ögonen lite när man ser att det finns pengar över till sysselsättningsfrämjande åtgärder medan det kommer att bli dyrt med arbetslöshetersättningar och går rejält över budget. Jag inledde om att nämna att säga orden ” vad var det vi sa” nu får jag tyvärr säga
                 - vad var det jag sa !! Jag har haft lite debatter med minister Karlström om det här och mitt projekt jag föreslog om ” 100 nya jobb ”.
Det var inget minister Karlström tyckte om och visst är vi idologiskt ifrån varandra.
Här kunde vi kommit in med tidigare åtgärder som kanske svider nu men skulle betalat sig på sikt. Att jobba med ett förändringsbeteende tar tid och man behöver tålamod.
Sådant arbete är inget daltande utan stödtågärder.

Talman att vända på ett samhälle som Åland ekonomiskt tar tid, den här regeringen har börjat ett politiskt arbete med förändringar och det tar tid innan resultaten är på rätt spår, men man är nu på rätt väg. Så med rätt prioriteringar så kommer vi att få Åland på rätt kurs även ekonomiskt men då måste vi också se att det är ett Åland som har en hållbar välfärd även om 10 år. Så när vi gör våra inbesparingar behöver också se vad det har för konsekvenser lånsiktigt.

Tvärr var det inte många ledamöter som var kvar när jag höll det 17.30-tiden men det viktiga är att jag sagt och att det är mitt sätt att påverka.
Det är därför jag är invald i lagtinget att vara med och påverka.

Var en som sa igår " måste du upp och prata om allt" men varför skulle jag inte upp och debattera. Det är en av mina möjlighet att påverka landskapsregeringens arbete.
Det andra är att lobba i det tysta som jag ändå tycker jag gör framgångsrikt men på det söttet viner jag inga röster brukar min fru säga :-)

Tack och hej.