1:a maj tal

Idag fick jag äran att hålla 1:a maj tal. Alltid lika stor ära att få hålla det.

Talet kommer här

      Vänner vi har sett behovet, pratat och pratat men aldrig kommit framåt. Men nu har vi fått vägen uppritad på vår framtida kommunkarta. En karta som förklarar hur vi skall få ett Åland som är jämnare och starkare och sätter invånarna i fokus.
2015 gick kommunerna och kommunförbunden med en sammanlagd vinst på 17 miljoner.Ungefär motsvarande summa gick landskapet i förlust det året. En förlust som mycket beror på den finländska ekonomins kräftgång och den orättvisa som klumpsumman gör. Men 17 miljoner euro, med de pengarna skulle vi inte tvinga till de för oss nu jobbiga besluten med landskapets ekonomi som vi ställs för idag. Vi skulle mer kunna koncentrera oss på utveckling, än var man måste skära i kostnader.Vi socialdemokrater ser att en strukturförändring behövs, större mer ekonomiskt hållbara kommuner som kan ta ett större eget ekonomiskt ansvar. 2014 fick 10 kommuner mer än en tredjedel av sina intäkter via landskapsandelarna. Det året gjorde kommunerna och kommunalförbunden en vinst på 24 miljoner. Kallar vi detta för en hållbar åländsk ekonomi ?
Inom det sociala så har vi KST, som vi socialdemokrater helst kallar klienternas socialtjänst mer än kommunernas socialtjänst. Det är klienternas behov som skall sättas i fokus, inte kommunernas. Vi socialdemokrater har alltid velat se ett KST. Om servicen så efterlyser man från kommunalt håll om lagändringar som skulle minskas på kommunernas kostnad för servicen. Här gäller det för oss att hålla ögon och öron öppna att man inte accepterar en försämring av välfärden.Vi jobbar för en förbättring av välfärden, arbetet med KST så är en förbättring av den sociala servicen. Det skall inte bero på var du bor med rätten till hur du blir bemött eller hjälp till t.ex. personlig hjälpare.Bästa 1:a maj firareVi har det senaste året pratat om
Skall det vara en kommun, tre, fyra  eller fem kommuner. Den här regeringen har nu i detta skede gått in för 5 kommuner.Med en kommunreform:
·        får vi kommuner som till antalet invånare är jämnare och ger oss starkare kommuner.
·        Vi får ett Åland som har kommuner som är stabilare att ta emot den framtida demografiska utvecklingen, vi har kommuner på Åland som klarar av en mer jämlik service.
·        Vi har kommuner som klarar av att bemöta de med särskilda behov och ge den servicen de behöver, inte att de skall behöva anpassa sig till den servicen kommunen klarar av att ge.
 2017 är ett år för förändring, en förändring av den åländska kommunkartan. Vår egen kommunminister leder det arbetet med ledarskap. Oppositionen kallar det tvång, jag kallar det ledarskap. Minister Nina Fellman säger·        Vart skall vi.
·        När skall vi vara där.
·        Och hur kommer vi dit.
Centern, Ålands Framtid och de obundna kallat det för tvång. Men jag ser det som ett ledarskap som stakar ut vår framtida väg hur vi skall gå mot ett mer ekonomiskt hållbart Åland.·        Ett Åland som har tillräckligt ekonomiskt starka kommuner att ta eget ansvar och inte begär försämring av den lagstadgade service vi har i kommunerna. Vi skall förstärka och utveckla kommunerna, inte avveckla.
·        Ett Åland där vi har tillräckligt starka kommuner där landskapet kan mer koncentrera sig på sin ekonomi och på sina egna verksamheter. Vi skall satsa på utveckling inte avveckling.
·        Ett Åland där vi har kommuner som är tillräckligt ekonomiskt starka att vara solidariska för sina invånare och inte som man pratar att kommunerna skall vara solidariska till varandra.
Till motsats för de som säger att kommunernas olikheter, stärker kommunerna och kommunernas attraktionskraft.  Så ser vi invånarna och den service de behöver. Vi ser att handikapplagen tolkas olika idag och servicen är beroende var man bor. För oss är en jämlik service viktigare än kommungränser.Vi ser att alla skolor inte har lätt att få behörig personal, vi vill lyfta upp det en nivå, att se eleverna få den hjälp de behöver. Det är viktigare för oss än kommungränserna.Vi vill se en landskapsregering som försättningsvis kan satsa på en bra utbildning och sjukvård, det är viktigare för oss än kommungränser.Vänner för oss är invånarna viktigare än kommungränser. För oss är invånarna till för samhället och inte tvärtom.

Viktigt nu att ge de unga framtidstro

Idag var på familjen Winé på utfärd till Mariehamn. Det är alltid lika trevligt för mig att fara in till Mariehamn 1 maj.
Som socialdemokrat så träffar man ju många andra sossar och det är alltid lika intressant att träffa olika sossar.
Tyvärr missade jag talen för att gå på stan med en 2 och 5-åring så de har inte så stort tålamod att lyssna på talen. Däremot så har de mer tålamod att se på motorcykelparaden.
Ja jösses vad det finns fina motorcyklar på dennna ö.
Det är faktiskt rent av lite maffigt att se på denna parad.
Men nu tillbaks till denna dag och Ålands socialdemokraters tema på denna dag så är framtidstro.
Nu fick jag inte tillfälle att lyssna på talen vilket jag tycker är synd för framtidstro är något jag verkligen bryr mig om och engagerar mig i. För visst är vi i en lågkonjuktur och måste tänka efter. Men en sak jag blev att tänka på var när jag var och lyssnade på Christoph Treier när han föreläste på Ålands idrottsförbunds vårmöte i början på den här veckan.
Han sa då att det är vikigt och säga vart man vill, och inte vart man inte vill.
Så är det ju också inom politiken d.v.s. att säga vad man vill.
Det jag reagerar nu är på de sparkraven vår regering satt upp.
Det blev ju egentligen budgetbantning enligt osthyvel principen.
Och det är ju nu sparandet inom utbildningssektorn som jag reagerar på. Alla skolor skall skall banta sina procent.
Är det nu rätt tid att spara inom utbildningssektorn ?
Det blir fler arbetslösa och arbetsplatserna minskar. Skall man då minska på skolornas budget ? Visst är det rättvist att alla avdelningar måste spara, men jag anser också att det är fegt? Man säger inte själv vad man vill utan det ansvaret ger man åt skolorna.
Det som händer då är att det är de s.k. svaga eleverna som drabbas.
Man drar in på extra resurser som assistenter och speciallärare. Jag kommer ihåg att ministern sa i en debatt att skolan skall bli mer jämställd könsmässigt.
Men klassmässigt kommer inte det inte att vara jämställt.
Man borde nu satsa på att de unga får studieplatser för arbetsplatser minskar nu ännu mer för de unga.
Och vi har inte råd att få fler i utanförskap.
Därför skulle jag vilja att vår landskapsregering skulle säga vad man vill för framtiden, istället för att gräva ner alla förhoppningar i att det kommer en lågkonjuktur så borde man bli tydligare för att ge framtidstro.
Jag är rädd att vi kommer att ha många unga pojkar som inte kommer till skolor de sökt till och vart skall de ta vägen ?
De vet vart de vill men de ryms inte in i skolsystemet ?
Vad är deras framtidstro?

Ha det bra.