1:a maj tal

Idag fick jag äran att hålla 1:a maj tal. Alltid lika stor ära att få hålla det.

Talet kommer här

      Vänner vi har sett behovet, pratat och pratat men aldrig kommit framåt. Men nu har vi fått vägen uppritad på vår framtida kommunkarta. En karta som förklarar hur vi skall få ett Åland som är jämnare och starkare och sätter invånarna i fokus.
2015 gick kommunerna och kommunförbunden med en sammanlagd vinst på 17 miljoner.Ungefär motsvarande summa gick landskapet i förlust det året. En förlust som mycket beror på den finländska ekonomins kräftgång och den orättvisa som klumpsumman gör. Men 17 miljoner euro, med de pengarna skulle vi inte tvinga till de för oss nu jobbiga besluten med landskapets ekonomi som vi ställs för idag. Vi skulle mer kunna koncentrera oss på utveckling, än var man måste skära i kostnader.Vi socialdemokrater ser att en strukturförändring behövs, större mer ekonomiskt hållbara kommuner som kan ta ett större eget ekonomiskt ansvar. 2014 fick 10 kommuner mer än en tredjedel av sina intäkter via landskapsandelarna. Det året gjorde kommunerna och kommunalförbunden en vinst på 24 miljoner. Kallar vi detta för en hållbar åländsk ekonomi ?
Inom det sociala så har vi KST, som vi socialdemokrater helst kallar klienternas socialtjänst mer än kommunernas socialtjänst. Det är klienternas behov som skall sättas i fokus, inte kommunernas. Vi socialdemokrater har alltid velat se ett KST. Om servicen så efterlyser man från kommunalt håll om lagändringar som skulle minskas på kommunernas kostnad för servicen. Här gäller det för oss att hålla ögon och öron öppna att man inte accepterar en försämring av välfärden.Vi jobbar för en förbättring av välfärden, arbetet med KST så är en förbättring av den sociala servicen. Det skall inte bero på var du bor med rätten till hur du blir bemött eller hjälp till t.ex. personlig hjälpare.Bästa 1:a maj firareVi har det senaste året pratat om
Skall det vara en kommun, tre, fyra  eller fem kommuner. Den här regeringen har nu i detta skede gått in för 5 kommuner.Med en kommunreform:
·        får vi kommuner som till antalet invånare är jämnare och ger oss starkare kommuner.
·        Vi får ett Åland som har kommuner som är stabilare att ta emot den framtida demografiska utvecklingen, vi har kommuner på Åland som klarar av en mer jämlik service.
·        Vi har kommuner som klarar av att bemöta de med särskilda behov och ge den servicen de behöver, inte att de skall behöva anpassa sig till den servicen kommunen klarar av att ge.
 2017 är ett år för förändring, en förändring av den åländska kommunkartan. Vår egen kommunminister leder det arbetet med ledarskap. Oppositionen kallar det tvång, jag kallar det ledarskap. Minister Nina Fellman säger·        Vart skall vi.
·        När skall vi vara där.
·        Och hur kommer vi dit.
Centern, Ålands Framtid och de obundna kallat det för tvång. Men jag ser det som ett ledarskap som stakar ut vår framtida väg hur vi skall gå mot ett mer ekonomiskt hållbart Åland.·        Ett Åland som har tillräckligt ekonomiskt starka kommuner att ta eget ansvar och inte begär försämring av den lagstadgade service vi har i kommunerna. Vi skall förstärka och utveckla kommunerna, inte avveckla.
·        Ett Åland där vi har tillräckligt starka kommuner där landskapet kan mer koncentrera sig på sin ekonomi och på sina egna verksamheter. Vi skall satsa på utveckling inte avveckling.
·        Ett Åland där vi har kommuner som är tillräckligt ekonomiskt starka att vara solidariska för sina invånare och inte som man pratar att kommunerna skall vara solidariska till varandra.
Till motsats för de som säger att kommunernas olikheter, stärker kommunerna och kommunernas attraktionskraft.  Så ser vi invånarna och den service de behöver. Vi ser att handikapplagen tolkas olika idag och servicen är beroende var man bor. För oss är en jämlik service viktigare än kommungränser.Vi ser att alla skolor inte har lätt att få behörig personal, vi vill lyfta upp det en nivå, att se eleverna få den hjälp de behöver. Det är viktigare för oss än kommungränserna.Vi vill se en landskapsregering som försättningsvis kan satsa på en bra utbildning och sjukvård, det är viktigare för oss än kommungränser.Vänner för oss är invånarna viktigare än kommungränser. För oss är invånarna till för samhället och inte tvärtom.

Kommunreform eller inte ?

Igår hade vi Ålands socialdemokrater medlemsmöte om landskapsregeringens arbete om kommunreform och partiets syn på detta. Här kommer mina tankar om detta. Det har nu gjorts en grundlig analys om nu nuläget i våra åländska kommuner och analyser om framtiden. Det är bra att man nu verkligen fördjupar sig i kommunernas olikheter.
Finns framstående åländska politiker som säger att det är bra med olikheter, det gör Åland speciellt och utmärker det speciella i ett litet samhälle.
För vem är det bra ?
Tänker man då på då de enskilda individerna som är i behov att samhällets stöd?  Vi har idag många kommuner som kämpar med ekonomin och gör allt för att få en ekonomi i balans. Vi har kommuner som idag är för små att kunna ge samma service som i den större grannkommunen.

Vi måste nu se att vi får ekonomiskt bärkraftiga kommuner som på långsikt ser att man klarar av våra framtida utmaningar som ökande behov av t.ex. demografin. Vi måste se att vi framledes har kommuner som klarar av att råd med den service kommunen bör erbjuda. I våra samhällen idag ökar behovet av samhällets stöd, medan kommuner anhåller till landskapet om lättnader på olika lagar för att sänka kommunernas kostnader. Som bl.a. innehåller försämring för den enskilde individen i kommunen. Så för vem har vi kommunerna egentligen? Är det för kommunerna, kommunens förtroendevalda eller månne för kommuninvånarna?

När jag gick till senaste val så hade jag en slogan ”samhället är till för invånarna inte tvärtom” Det står jag för fortfarande. Därför måste vi ha kommuner, stöd och lagar som är för våra ålänningar och deras behov, inte att vi jobbar för förändra i lagar för att sänka kommunernas kostnader som innebär försämringar för den enskilde ålänningen. Jag läste i PWC:s analys av nuläget så 2014 hade 10 av våra åländska kommuner mer än en tredjedel av kommunernas intäkter av just landskapsandelar. Kallar vi det hållbara kommuner om vi har så många kommuner som har över en tredjedel av intäkterna till landskapsandelar?
Landskapsandelarna behövs även i framtiden. Men förhoppningsvis så skall vi kunna få mer ekonomiskt bärkraftiga kommuner.

Det har varit stor skrämselpropaganda om att centralisera skolor. Det är ju den framtida kommunen som bestämmer om hur många skolor den framtida kommunen har. Men min fundering, att klarar vi av att möta våra behov i våra skolor idag?
Klarar vi av att bemöta våra barn med särskilda behov tillräckligt i våra skolor idag ?
Tryggar en liten skola små klasser,eller är det mer beroende på hur stora de stora åldersgrupperna ?

Man vill säga att det är så fint i alla våra kommuner idag och vi ger så bra service med vår litenhet. Visst är många ålänningar idag nöjda med sin service, kanske vi skall våga också se att borde vi kunna erbjuda en bättre service i våra kommuner. Inte skylla på landskapet när de gjort ändringar i t.ex. handikappservicelagen eller barnomsorgslagen som kostar för kommunerna utan istället se det som en kvalitetsförbättring för våra medborgare. Vi måste komma ihåg att samhället är till för invånarna inte tvärtom.  Så låt oss se till våra olika kommunmedborgares behov och inte kommunernas behov.

Viktigt med valfrihet att alla har råd att välja

Igår när jag satt och läste en insändare så kunde jag inte hålla mig från att skriva en insändare.

Insändaren som är skriven av FS politikern Anthonio Salminen så har rubriken "Välfärden ökar när du kan välja"

Insändaren eller egentligen repliken till en tidigare insändare så handlar om en motion som FS fått igenom den att fr.o.m. 1 augusti så kan barnfamiljer som bor i Mariehamn välja mellan dagis eller hemvårdsstöd för barn under fyra år, jämfört med tre år i på övriga Åland.

Bekymret som jag ser det så är ju det att hemvårdsstödet idag är grunddelen 388 euro om jag minns rätt.

Så summan är relativt låg och borde istället vara större så fler skulle kunna ha råd att välja att vara hemma i tre år om man vill.

Nu då så har FS jobbat fram för ett fjärde år istället för att kunna höja hemvårdstödet istället och fler skulle kunna ha nyttja hemvårdsstödet.

Men jag förstår ändå det för de jobbar ju för sina röstare som är det som har det bra ekonomiskt.

Men det som jag reagerade var nog på rubriken att välfärden ökar när man kan välja. Nja som jag ser det så är välfärden benämning på den delvis skattesubventionerade service som kommunen producerar och då riktar sig till alla samhällsgrupper.

Och jag ser inte att en begränsad valfrihet är välfärd som Salminen.

Därför kom det en insändare i dagens Ålandstidning.

Du kan läsa insändaren här:

Orsaken till att jag höjde ögonbrynet till Anthonio Salminens replik i tidningen Åland (08.07.09) var rubriken - men jag förmodar att den har AS inte valt själv. Rubriken var ”Välfärden ökar när du själv kan välja”.
Med det nuvarande hemvårdsstödet så är det alltför många som inte ens har råd med att vara hemma tre år
Därför skulle jag hellre se att om man vill öka valfriheten så borde summan höjas under de tre åren.
Välfärden inom barnomsorgen ser jag som en utvecklad kommunal barnomsorg med låga barnomsorgsavgifter så att man har möjlighet att jobba även om man har småbarn.
För med välfärd och valfrihet förknippar jag med att ALLA har råd välja.

Göte Winé ( s )

Ha det så bra

Låg skatt eller välfärd

Idag håller Ålands kommunförbund en jätteintressant seminarium med temat "lägre skatt eller välfärd" Åland har behörighet att lagstifta om kommunalskatten, men använder den inte. Istället kopierar lagtinget den finländska lagstiftningen rakt av. Vad kan vi vinna på en egen aktiv lagstiftning? Finns det några risker? Vad vill vi använda en aktiv lagstiftning till? Ja så beskriver Ålands kommunförbund seminariet på hemsidan. Det låter jätte intressant så jag skulle jättegärna fara dit, men jag kan inte tyvärr för jag är bortrest på en arbetsresa.

Ämnet intresserar mig. Och ännu intressantare blir det när kommunförbundet skriver i sin hemsida följande text om seminariet "ökade krav på skola, äldreomsorg och sociala skyddsnät hör till framtidens utmaningar. Ska kommunerna vara konkurrenskraftiga måste de klara av att möta invånarnas förväntningar. Samtidigt måste utvecklingen vara ekonomiskt hållbar".

Jag är nyfiken på de lösningar som föreslås. Själv så tror jag det måste göras mer än att ta över lagstiftningen för jag undrar om det egentligen är där skon klämmer. Jag tror mer på att vi måste börja våga se på en kommunreform. Skall vi långsiktigt börja se hur kommunerna skall klara av de ökade kraven på skola, äldreomsorg och det sociala skyddsnätet så måste vi ha större och kraftigare kommuner än vad vi har på Åland idag.

Om vi tar över beskattningen så blir vi nog inte fler skattebetalare i kommunen för det. För att vi skall förbättra skolor, äldreomsorg och det sociala skyddsnätet så måste man också i kommunerna välja att satsa på det.

Det anser jag inte alla kommuner gör här på Åland idag.

Jo en sak satsar vi på eller rättare sagt ha satsat på här på Åland både inom skola och äldromsorg, och det är dessa stora och fina skolor och äldreboenden alltså själva byggnaderna. Genom vår tidigare landskapsandelslag där det fullkomligt östes pengar åt kommunerna för investeringar, men man tänkte inte på driften och utvecklingen av personal gentemot kommunens storlek. Nu tänker man inte heller på driften, men man kanske funderar lite mer innan investeringen görs.

Men varför kan man inte se ordentligt att t.ex. inom äldreosomorg att det lönar sig att satsa mer på drift än att bygga ut hela tiden.

Jag tycker det är bra att Ålands kommunförbund har en sån här dag men jag undrar om man tänker tillräckligt brett.

Seminariet inleds med gemensam lunch och ger mycket tid för deltagarna att samtala i arbetsgrupper. Grupperna leds av förbundets strategikommité: Kerstin Alm, Peter Carlsson, Niklas Eriksson, Bjarne Pettersson och Carolina Sandell.

Är det de som varit med och styrt det PM som kommer från jurist Tomas Lundberg så är det inte mycket prat om kommunreform i alla fall.

Sen står det Sigurd Lindvall från Ålands kommunförbund talar om förbundets ståndpunkt och vilka möjligheter en aktiv lagstiftning ger.

Men lagstiftningsmöjligheten ger inte en bättre välfärd, det ges av politisk mod att våga ta skatt för att täcka en bra välfärd i den egna kommunen.

Jag är helt övertygad om att de åländska kommuninvånarna hellre betalar lite mer skatt för en bra välfärd än att se om lagstiftning är egen eller inte.

Därför vill jag symbolisera med bilden här uppe till vänster, att det behövs fler händer inom skola, vård och omsorg. Och det gör det med skatten.

Ha det bra.