Sitter nu på färjan hem från Grisslehamn. Jag har varit över till Sverige och träffat en ungdom som jag jobbat med, och man blir att må så bra när man ser hur bra det går för vissa ungdomar. Det intressanta är ju de att för två år sen så var jag, socialen och missbrukarvården som var riktigt bekymrade hur det skulle gå den ungdomen.Nu så jobbar ungdomen, har egen lägenhet, sparkonto ja t.o.m. pensionssparar fast inte ungdomen än fyllt 20 år. Det är imponerande i mina ögon. Att så ung tänka att man skall börja pensionsspara tycker jag är klokt och långsiktigt tänkt.
Då tänker jag när ungdomen var nere i drogträsket och hur den kom in till mig prata och sen bara försvann. Inte hört eller sett den på över ett år Nu fick jag ett meddelande att ungdomen ville ha lite råd av mig så vi beslöt att jag skulle komma och hälsa på vilket jag gjorde idag. För då fick jag se om det verkligen går så bra som ungdomen sagt.
Jag blir verkligen imponerad hur den ungdomen klarar av att sluta med drogerna på egen hand. Det är inte så många som klarar av det. Jag har ju länge engagerat mig i missbruksfrågor och suttit i olika drogpolitiska grupper de senaste 5 åren. Den förra regeringen bestående av oss socialdemokrater, centern och FS så hade då ett projekt " rensa Åland" som efteråt kan man konstatera att var ett verkligen lyckat projekt. Åtminstone om man hör olika som jobbar med missbruksfrågor nu så saknar dom just "rensa Åland" för att då skedde det prioriteringar och visioner.
Jag sitter nu i den drogparlamenatariska gruppen och där händer det ingenting, ja definitivt ingenting. Okej att man inte får något politiskt att hända i drogfrågor, för det är svårt och komplicerat att jobba med eftersom det är så mycket tyckande och känslor när man pratar om dessa frågor.
Men herre jösses hela sociala förvaltningen håller ju på att tyna bort. Vi fick höra att en tjänsteman skall gå ner i arbetstid och nu skall ingen jobba med alkohol- och drogfrågor. Vi i drogparlamentariska gruppen satt som fågelholkar och inte förstod någonting. Men det värsta är när ansvarige ministern satt och ryckte på axlarna.
Jag tyckte liberalerna nämnde nytt ledarskap som det stora i sin valkampanj 2007. Nu är det nog dags att börja visa det inom den sociala avdelningen på landskapregeringen för det måste göras något där också.
Den drogparlamentariska gruppen anser jag nu att är något landskapsregeringen tillsatt för att de skulle ha någon att skylla på för att det inte händer någonting.
Resuserna dit minskar och man skyller på att det är hårda tider. Visst är det tuffa tider men då måste man göra prioriteringar. Det har tydligen den här regeringen också gjort och då tar man resurser från alkohol och drogfrågor samt polisen. Känns som konstiga prioritering av den här regeringen.
Ha det bra.
.
