Utbildningspolitik, elevernas rätt till trygg arbetsmiljö.

I torsdags i budgetdebatten höll jag ett anförande om utbildning. Det intressanta var att jag råkade i helgen snubbla över ett anförande från 2 december 2015 när vi debatterade regeringsprogrammet. Det intressanta var att jag då i det anförandet lyfte upp då också mobbingen och stöd till elever med behov av särskilt stöd.
Även fokus på ungas psykiska och fysiska hälsa pratade jag då också om. Det gjorde jag även i torsdags.
Det som hänt sedan december 2015 tills nu är att jag lärt mig mer om dessa områden genom att vara på seminarier inom dessa områden. Då lyfter jag upp Almedalen och seminarierna där, oerhört givande för politiker när organisationerna har sina seminarier.

Just om mobbingen så lyfter jag lite i mitt anförande om att det också finns kostnader för samhället p.g.a av mobbingen. Alla vet om det mänskliga lidandet men tänker på någon gång om samhällets kostnader? I Almedalen så presentera Friends och Swedbank en studie om mobbingens kostnader. Se mer om det Friends hemsida här. Att presentera kostnader förringar inte mobbingens psykiska lidande. Men ibland fungerar det att prata mer om kostnader. Så därför valde jag att gå den vägen.

Resten av mitt 7 minuter långa anförande valde jag att prata mestadels om barn med behov av särskilt stöd. Och bl.a. om de skoldistrikt på Åland vi har är till för kommunerna eller eleverna. Det är för stor skillnad på lilla Åland om vad du får för hjälp. Vi har bra personal, vi har bra resurser på Åland. Men sen har vi skoldistrikt så jobbar gentemot kommunerna och ansvar för dem. Skulle vi t.ex. ha en gemensam skolvård som t.ex. skolkuratorer, skolpsykologer och skolpedagoger jag gärna skulle se på Åland. Därför har jag nu många gånger pratat om ett gemensamt resurscenter för alla elever på Åland.

Vi säger vi satsar på våra unga, men jag upplever
att det fattas en pusselbit.

En springande punkt är att jag gärna i man nu ser över grundskolelagen så skulle jag gärna se att man i grundskolelagen tryggar elevernas rätt till trygghet i skolorna och att det faktiskt borde finnas med i grundskolelagen. Elevernas skyldighet finns men inte deras rätt till trygg arbetsmiljö.
Jag pratar också om jag vill se en ungdomslag om att säkra tvärsektoriellt arbete. Men där pratar jag nog tyvärr för döva öron.

Jag har nu varit invald i Ålands Lagting i 11 år. Och våra skolelevers situation ligger nog som klar 1:a vad jag pratar mest om. Och jag kommer nog att fortsätta med det. För våra ungdomar är vår framtid och dem måste vi investera i.

Mitt anförande från i torsdags kan du läsa mer om här nedan.

Ha det bra.

Tack Fru Talman

Mitt anförande senast handla lite mer om socialpolitik, nu blir det mer om utbildning.

Det är ju ett stort arbete om grundskolelagen nu som minister Aasuma leder och det är bra. Men jag blev och tänka lite på meningen på sid 32 stöd flickor och pojkars trygghet och välmående. En viktig fråga och där tänker jag lyfta upp mobbingen. Tyvärr har vi alltför många unga som mår dåligt pga mobbing. Och det mänskliga lidandet är stort men i somras när jag var Almedalen så var jag på en en föreläsning av ett projekt som Friends och Swedbank gjort tillsammans. En socioekonomisk analys som jag fick ta del. Det är allt från extra kostnader under skoltiden med bl.a. elevhälsoinsatser till insatser som görs från samhällets sida hantera problem som t.ex. psykisk ohälsa som mobbingen ger upphov till.
Så vi måste även här se vad vi kan göra för att minska på mobbingen.

En annan sak som vi måste säkra är att fortsättningsvis säkra små grupper i skolan för att våra barn skall ha en trygg arbetsmiljö i skolan. Det är ju verkligen något vi borde kunna ha i lagen att eleverna har rätt till en trygg skolmiljö.

Jag har inte hittat i lag eller förordning om elevernas rätt till en trygg skola, däremot hitta jag en paragraf om elevernas skyldigheter. Och om elevens rätt till trygg miljö så finns ju i FN:s barnkonvention.

Nästa mening på sid 32 så står det ”För elever med särskilda svårigheter ska stöd åtgärdas och verkställas i ett tidigt skede. Hur skall det fungera, hur skall vi veta att det göras?

Under en lång tid har jag haft en diskussion med utbildningsavdelning om tillsyn att elever med särskilda behov får det stöd de behöver. Det är bra att vi har med den meningen stöd till de behövande elever men blir det en ändring i verkligheten?

Vi har våra skoldistrikt. Senast igår hörde jag man prata om vad stans skolor kostar per elev. Men ingen där frågade, vad får eleverna. Vilken hjälp har man rätt till ?
Vi är insnöade i våra skoldistrikt men hjälper det eleverna? Nä skoldistrikterna har ett uppdrag från kommunerna men ofta kommer elever ikläm.

Jag har många exempel på det men jag tar det inte här offentligt.

Ta dyslexi utredningar hur fungerar det i våra skoldistrikt? Finns nog ingen enhetlig linje där när man skall upptäcka dyslexi. Senast igår chatta jag med en förälder som har ett barn i årskurs 5 och hjälpen brister.
Däremot vet jag om andra elever som fått hjälp med dyslexin från åk.2. Men den eleven är från ett annat skoldistrikt.

Här är tillgången till skolpsykologer av stor vikt men här är tillgången till skolpsykologer och vidare utredningen olika beroende på var man bor.
 Nu diskuteras på södra Ålands höstadiedistrikt för ett specialpedagogiskt centrum, den planeras invid KHS för inkluderingstanken vilket är bra. Och jag lyfter på hatten för det arbetet men är Kyrkby bästa skolan för dessa elever ?

Kyrby Höstadie är Ålands klart största skola och trångbodda skola. För ett barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så kanske en mindre skola skulle vara bättre optimalt för eleven. Jag kritiserar inte nu initiativet för södra Ålands högstadiedistrikt men är det för verksamhetens bästa eller eleverna?

Ja vad vill jag med detta? Även om vi går in för ett KST,  kommunreform så är vi inte i mål. Våra barn får olika hjälp var de bor.
Är det inte dags att vi börjar se hjälpen för elever med behov av stödåtgärder blir lika för eleverna på hela Åland? Vi bör se om hur kan vi jobba för att resuser finns på hela Åland. Framför allt de elever med behov av särskilt stöd.
Jag har hört nu i denna debatt att det är bra att det är olika med kommunerna och servicen. Lagstadga också om en trygg skola och klasser. Det blir säkert dyrare för kommunerna men på sikt kan det spara in pengar.

Talman jag lyfter nu diskussionen till nästa stadie nämligen gymnasialstadiet.

Som jag sa igår i debatten så vi har BOOST, men räcker det? Minister Aasuma nämnde om ökade resurser, men finns verktygen?

Det jag länge pratat om är ungdomslagen i Finland där i 3:e kapitlet där kommunernas ungdomsarbete och ungdomspolitik samt sektorsövergripande samarbete.  Det saknar jag på Åland, lag har jag fått svar att jag kan glömma en ungdomslag. Så bara att gilla läget om det. Men kan man inte se på lagen och kan man inte se vad vi kan göra för att förbättra nuvarande situation.

Avslutningsvis talman. I budgeten är det viktiga siffrorna och vad det står på sista raden. Men vi kan skapa politik som sparar pengar och ökar intäkter.

  

Anförande om utbildning

Här kommer mitt anförande om utbildning. Kom ihåg att detta är något man inte håller ordagrannt.

Talman

Mitt anförande kommer att hållas en hel del med barn med särskilda behov.

Ledamot Gun-Mari Lindholm nämnde tidigare om att jag lyfte den gruppen i samband med arbete av landskapsandelarna och det stämmer för har vi inte rätt resurser tidigt så blir det dyrare. Så skall man se total ekonomiskt så att främja tidiga insatser är en smart ekonomi.
Därför är rätt resurser tillräckligt tidigt viktigt. Jag kommer ihåg en skrivelse som lämnades in förra mandatperioden av skolpsykologerna på Åland. à Hände inte mycket med dem. Nå situationen med t.ex. skolpsykologer har inte förbättrats sen dess. 

Det nämns i en motion om barn med autism och det finns saker man skall lyfta upp där, helt klart. Men kan också finnas flera. Jag var och träffa en som jobbar bl.a. med barn med autism och hon lyfte också upp barn med ångest. Och hur många av dem som bara blir hemma och inte går till skolan.
Så Talman här behöver vi lyfta vår kompetens. Men varför inte nyttja Ålands Folkhögskola som en plats för ett kompetencentrum ( skolpsykolog, kuratorer och specialpedagoger )

Sen kommer dessa ungdomar till gymnasialstadiet och då skall man ta vara på dessa och ge dem en studieplats, ge dem en utbildning. Men framför allt ge dem resurser. Förut pratade jag om att det måste finnas speciallärare, slutade med att jag hamna på kvartsamtal till förvaltningschefen som förklarade för mig att de resurserna hade de.

Nå nu skall jag inte vara specifik, men förut fanns det en peng att få för eleverna med särskilda behov. De togs bort och lades in som en hel pott istället. Idag så är det nog i den vanliga potten.
Talman i mitt gruppanförande så citerade jag regeringsprogrammet ” Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till utbildning oberoende av förutsättningar”.

Man jobbar på det, men är inte i mål ännu. Låt en linje med en elev med diagnos eller anpassad läroplan få en extra pott. Då är det mera motiverande att hålla kvar den eleven.

Lantrådet sa att ungdomshuset är vår ungdomsgaranti, om det ändå skulle vara så väl. Med ungdomshuset är vi en god bit på väg. Jag har stått många år och pratat för en ungdomslag det som var bra med Stefan Wallins lag om ungdomslagen var 7a paragrafen om sektorsöverskridande samarbete och då moment 2 Främja samordningen och genomslagskraftenför de tjänster som erbjuds de unga.

Vidare står det i punkt 2  främja samordningen av och effektiviteten i tjänster som riktar sig till unga i syfte att dessa ska vara tillräckliga, kvalitativt högtstående och lätt tillgängliga.

Med detta skulle jag vilja säga att ungdomshuset är riktigt bra. Nu gäller det att täta hålen där vi fortfarande har unga som faller emellan.

Få tydlighet att när man hoppar av sin gymnasialstudieplats så skall skolan lämna in uppgifter till t.ex. ungdomslotsen som har samordnande roll.
Nå det här är inget nytt utan nojsade en hel del om detta förra mandatperioden. Och det fick jag klart för mig då att någon lag skulle jag inte få. Men det behövs inte göras i lag. Man kan gå ut med direktiv. Detta är en idé som jag hoppas man kan ta vara på.

Avslutningsvis Talman vi är bra på Åland att göra utredningar och det gör många bra utredningar.

Talman hösten 2013 – våren 2014 gjorde det en kartläggning för ungdomar som varken studerar eller arbetar eller finner sig i riskzon för detta.
Damma av den här kartläggningen, se vad man kan göra för att förbättra bara i vårt arbetssätt.
Jobba mera sektorövergipande, tydlighet hur man fångar upp unga som hoppar av sina studier att de sen inte bara blir hemma. Den här rapporten ger en del svar och synpunkter använd den där finns slutsatser som är viktiga

1.    Skapa en utbildning tillgänglig för alla

2.    Formalisera gemensamma landskapsövergripande överlämningsrutiner

3.    Tydliggör uppföljningsansvar och ta fram statistik

4.    Skapa former för samverkan

5.    Tydliggör uppdrag och samverkan genom lagstiftning

6.    Säkerställ studieledning för unga utanför utbildningssystemet

7.    Tillför resurser för lots och uppsökande verksamhet

8.    Öka kunskap och stöd till unga med neuropsykiatrisk funktionshinder

9.    Säkerställ stödsysselsättning

10.                 Säkerställ hälsovård för unga utanför gymnasialstadiet

Med ungdomens hus så har vi nu platsen för mycket av dessa punkter. Nu hoppas jag man använder denna rapport och ser att fylla denna fina satsning med rätt innehåll.

Till alla involverade för detta ungdomens hus tack för ett fint arbete och lyckat till i det fortsatta arbetet.

Nöjd trots allt

Sitter på jobbet och äter en "knäckesandwich" Egentligen så pustar jag ut efter en bra seminariedag som jag har arrangerat. Det var flera nöjda personer som kom och tackade mig efteråt.
Seminariet hade rubriken "Hur kan sysselsättningssituationen för våra åländska ungdomar förbättras ?"

Vi hade följande teman idag

Ungdomsarbete - annat än bara pengar
Håkan Björk, VD, Community Business Nordic (företag med samhälleliga mål)
Hur bokför man andra resultat än ekonomiska för att tydliggöra och ge dem större vikt i beslutsprocesser? Detta beskriver Håkan genom att karismatiskt berätta om sitt engagemang för sociala företag i Umeå med omnejd.

Att göra det möjligt, att fånga upp idéer
Ester Miiros presenterar Ålands teknologicentrums ERUF-stödda projekt Företagssteget som pågår från 2008-2011 och som har till målsättning att fånga upp nya idéer, hjälpa firma entreprenörer och främja kvinnors företagande.
Viktoria Knutsson Nilsson, en av Sveriges 12 EU-ambassadörer för kvinnors företagande berättar sin historia, hur hon som ung kvinna tagit över släktens snickeriföretag och också om sitt uppdrag som ambassadör och frågor hon möter.

Behövs en ungdomslag på Åland?
Georg Henrik Wrede, programdirektör för politikprogrammet barns, ungas och familjers välfärd, Finlands regering
George Henrik har aktivt varit med i beredningen av regeringens förslag till revidering av ungdomslagen i Finland som bl.a. innebär ett förbättrande av samarbetet mellan olika professioner och sektorer för att stärka skyddsnäten och ge förbättrat stöd till unga.

Sen avslutades det med en riktigt bra allmän diskussion i ca 45 min.

Det var inte så många där, men jag är ändå nöjd med 27 personer som var där. Lite besvikelse var att jag fick ihop det det till 3 lagtingsledamöter av 30. Men då fick jag höra att finansutskottet och social- och miljöutskottet hade möte idag.
Jag har ett tankesätt att man skall glädja sig över de som är där, istället för att irritera sig över de som är inte är där.
Jag kommer att sända ut material så de som inte kom och lyssna, kommer ändå att kunna ta del av det som sades samt power points som visades.
För jag vill att denna dag skall så ett frö till att förbättra för de ungdomar som har det svårt att komma in i samhället.

Ha det så bra.

Händelsrik vecka

Det har varit en kort vecka men oj vad jag har hunnit med mycket.

Bl.a. har det varit en del möten och det känns bra när man får bra feedback från det man gör. I ett av sammanhangen så fick det här drogprojektet "rensa Åland", som jag var med och starta förut, positiva omdömen från håll som kändes bra. Ännu bättre var att en av dem som kritisera det mest satt med på mötet. Jag försökte få ögonkontakt med honom, men då var det annat som tog hans intresse :-) Men visst är det det så att det är lätt att kritisera men istället borde man kanske vad man själv vill istället.

Sen ett annat positivt möte så var att vi i tisdags när jag hade samlat de norråländska socialnämnder för att diskutera vilka olika frågor vi kan samarbeta kring. Det var ett oerhört konstruktivt möte som kändes riktigt bra att hålla i.

När man sitter tillsammans och vill få saker att hända så är politik riktigt roligt.

Visst skall man ju också respektera folk som har andra åsikter, vilket jag också gör. Men då uppskattar jag om man har förslag om vad man vill och inte bara är emot.

Sen har det ju blivit en del simträningar för mig också den här veckan. Idag så var jag och äldste sonen och tränade simmarna. Eller jag tränade simmarna och Johannes ville själv bli tränad. Men jag hade fullt upp med de simmarna jag hade, så jag hade en aktiv förälder som ställde upp och träna sonen.

När vi kom hem fråga min fru Johannes hur det hade gått?

Men han var inte så nöjd för han hade ju inte hunnit simma allt som han ville :-)

Då var det så att han inte hann med uppvärmningen som mina simmare hade på 800 meter. Och de kom han på att han ville simma när han hade simmat en halv timme.

Sen ikväll har jag suttit och jobbat med att skicka ut en inbjudan

För jag är förbaskat glad över att få Georg Henrik Wrede, programdirektör för politikprogrammet barns, ungas och familjers välfärd, från Finlands regering, att komma och föreläsa 25 maj i lagtingets audiotorium.
Man kan säga att han är bakom regeringens förslag till revidering av ungdomslagen i Finland som bl.a. innebär ett förbättrande av samarbetet mellan olika sektorer för att stärka skyddsnäten och ge förbättrat stöd till unga. Genom revideringen av ungdomslagen så är det också en satsning på det uppsökande arbetet av de ungdomar som inte är i sysselsättning. Vilket är det jag jobbar med nu.

Tyvärr har ju Åland ingen ungdomslag men däremot kan det vara nyttigt att höra vad vi på Åland kan ta till oss av de satsningar som de gör i riket.

Jag brukar nog inte så ofta sitta och jobba på Kristi himmelfärdsdag men jag måste smita ifrån jobbet en stund imorgon för det är panik hos familjen Winé. TV:n hos har gett upp så vi har en tv mindre här. Och en betydligt sämre text-tv.

Så vi måste fara och se vi hittar en ny imorgon. Att man hittar så vet jag men sen så skall de vara till rätt pris.

Ha det bra

En ungdomslag behövs även på Åland

När veckan började så tänkte jag att nu när jag är på resa så blir det mer tid för bloggande men hann inte varken tisdags eller onsdags.

Hittills har det varit riktigt bra dagar här i fastlandet. I Åbo så på måndagen så var det ett otroligt intressant workshop om just ändringarna i ungdomslagen som man kan sammanfatta i tre centrala förslag:

1. Sektorövergripande samarbete mellan lokala myndigheter.


2. Lagstiftning om uppsökande arbete för att få ungdomar i sysselsättning.


3. Samt om överlämnande av material, d.v.s. att man i framtiden även skall kunna ge från kommuner uppgifter till de uppsökande verksamheterna om ungdomar som "bara" är hemma.

Nu är jag i Helsingfors där vi nu har ett ULA möte och även idag så tangerades det en hel del om nya ungdomslagen.

Och nu är det nog dags att Åland får en ungdomslag. Det har bromsats från vissa partier en längre tid nu om att få en ungdomslag på Åland.

Men med de nya tilläggen så behöver vi nog nu få en ungdomslag även på Åland. Och då skulle jag se det som en blankettlag, för har vi inte hittills klarat av att göra en egen ungdomslag, så snälla ni som vill se utökad självstyrelse svälj stoltheten och ta en blankettlag så att vi också nu får på Åland den gällande ungdomslagen i kraft hos oss.

Visst är det bra i att vi har en självstyrelse framför allt i fråga om språkfrågan, men innan vi ropar om ett utökande av självstyrelsen så bör vi funderar att hur mycket klarar vi av?

Man försöker lära barnen att man inte bara skall ha saker utan man skall hinna leka med dem också.

Men vi borde nog också se att vi på Åland skall inte heller bara ta över mer behörighet utan istället fundera vad klarar vi av att ta över.

Nu vill jag se att det läggs resurser på en ungdomslag för det har även våra åländska ungdomar rätt till.

Vi har många ungdomar som idag faller emellan olika instanser, och de får nu en förbättring om den nya ungdomslagen går igenom.

Men då gäller det ju inte på Åland.

Ha det så bra.