Jobbiga beslut kommer att måsta tas.

Idag sätter vi igång en ca 2 veckor " lång " pleniperiod. Vi jobbar ju i utskott utanför pleniperioden så helt lediga är vi ju inte utanför den.
Men det kommer att bli en hel del debatt under de här veckorna och då främst om den ansträngda ekonomin som Ålands Landskapsregering nu står inför.
Och vi måste se allvarligt på vår ekonomiska sitaution.
Men jag ser att det är strukturella förändringar som behövs.
Jag läste på facebook om en lagtingsledamot som sitter i ÅHS styrelse ville att man skall justera budgethöjningar inom ÅHS med avgiftshöjninmgar.
Åhåjaja det var nog ett sätt att tänka det också.

Förslaget i ÅHS styrelse var enligt följande, "ÅHS inkomster för patientavgifterna stegvis under 2015 och 2016 höjs, så att de når 2006-års nivå i dagens penningvärde".

Lite suddar man till det att vad menar med att avgiftshöjningarna och inflationen så har jag förstått att penningvärdet från 2006 --> 2013 skulle vara 10,3 %. Eftersom jag satt i ÅHS styrelse 2006 när vi sänkte avgifterna så har jag 2006 års avgifter kvar.

De var då: 

 - läkarbesök på primärvårdsmottagning 18 euro (idag kostar det 25 euro).

 - Besök på akutmottagningen 27 euro ( idag 40 euro)

- Besök hos vårdepersonal 8 euro per gång ( ( idag kostar det 10 euro om det är beräknat att besöket tr mindre än 30 minuter, annars kostar det 20 euro).

               Så skall man  komma till 2006 års klientavgifter skulle innebära rejäla avgiftssänkningar. Så besöket hos primärvården har alltså stigit med 38%  jämfört med inflationen på 10,3%.

Så att justera vår budget bör vi hitta på andra sätt än att höja våra ÅHS avgifter.

Tror det var våren 2007 som jag sa i Ålands lagting där vi debatterade ÅHS att vi måste kanske se vad skall vi ha för specialistvård på Åland ?

Skall vi ha alla enheter som vi har idag ?

Det viktiga för mig är att vi skall en god och tillgänglig primärvård.

 

Jag nämnde tidigare om strukturförändringar och här behöver vi nog se vad är landskapets uppgifter och vad kan man lägga ut på t.ex. 3:dje sektorn.

Så istället för att se på vad våra medborgare skall betala i höjda avgifter så måste vi på allavra göra de obekväma besluten om t.ex. att skall landskapet bedriva skärgårdstrafiken eller skall man ansvara för att den existerar genom upphandling och privat drift ?

 

Det här är funderingar som jag nu i höst kommer att ställas inför. Jag kommer att tvingas ta obekväma beslut som kommer att försämra för folk men jag kommer inte att vilja ta beslut som försämrar för sådana som redan har det kämpigt.

Jag vill inte heller att vår skola skall tvingas till sämre standard än vad den är idag p.g.a. ekonomiska inbesparingar.

Läste i tidningen att en lagtingsledamot så att det räcker inte med vackra ord, och det stämmer. Men däremot så¨måste vi nog se vem kan vi försämra för. Vem har råd med försämring ?

De sjuka och de med låga inkomster har redan fått bidra med sin del. Nu är det andra som bidra med sin del.

 

Jag är en stolt skattebetalare men jag kommer nu att sätta krav på vart de går.

 

Sen får vi inte att glömma att efter man tagit de obekväma besluten så kommer man mot bättre tider. Så bara att jobba för vår framtid.

 

Ha det bra

 

 

 

Spring inte in i väggen, vänta tills någon öppnar dörren.

Idag har det varit en livlig debatt ang motionen om en ny ramlag på Åland. En ramlag går i korthet ut på att lagtinget efterhand och när lagtinget själv så önskar kan ta över nya rättsområden från Finlands riksdag.
Det tror jag aldrig att Finlands riksdag går med på.
På Åland har många länge velat ta över skattebehörigheten till Åland. Men med en ramlag så far nog alla de chanserna. För det är nog så att man i det här fallet skriker efter för mycket.
Jag hörde lite på debatten och de pratade hela tiden om målet med ramlagen är ju ett sätt att ta över skattebehörigheten.
Men sikta då inte för högt, för då kommer vi inte i mål med att springa in i en vägg. Vänta tills någon öppnar dörren istället.
Personligen är jag skeptisk till att ta över skattebehörighet för jag tror inte riktigt Åland klara av det.
Åland mår och lever bra idag. Vad är det då för vits att vi skall ta över skattebehörigheten ? Jag är rädd för att vi blir för sårbara i svåra tider. Vi är trots allt bara 27 000 invånare.

Ha det bra

Låg skatt eller välfärd

Idag håller Ålands kommunförbund en jätteintressant seminarium med temat "lägre skatt eller välfärd" Åland har behörighet att lagstifta om kommunalskatten, men använder den inte. Istället kopierar lagtinget den finländska lagstiftningen rakt av. Vad kan vi vinna på en egen aktiv lagstiftning? Finns det några risker? Vad vill vi använda en aktiv lagstiftning till? Ja så beskriver Ålands kommunförbund seminariet på hemsidan. Det låter jätte intressant så jag skulle jättegärna fara dit, men jag kan inte tyvärr för jag är bortrest på en arbetsresa.

Ämnet intresserar mig. Och ännu intressantare blir det när kommunförbundet skriver i sin hemsida följande text om seminariet "ökade krav på skola, äldreomsorg och sociala skyddsnät hör till framtidens utmaningar. Ska kommunerna vara konkurrenskraftiga måste de klara av att möta invånarnas förväntningar. Samtidigt måste utvecklingen vara ekonomiskt hållbar".

Jag är nyfiken på de lösningar som föreslås. Själv så tror jag det måste göras mer än att ta över lagstiftningen för jag undrar om det egentligen är där skon klämmer. Jag tror mer på att vi måste börja våga se på en kommunreform. Skall vi långsiktigt börja se hur kommunerna skall klara av de ökade kraven på skola, äldreomsorg och det sociala skyddsnätet så måste vi ha större och kraftigare kommuner än vad vi har på Åland idag.

Om vi tar över beskattningen så blir vi nog inte fler skattebetalare i kommunen för det. För att vi skall förbättra skolor, äldreomsorg och det sociala skyddsnätet så måste man också i kommunerna välja att satsa på det.

Det anser jag inte alla kommuner gör här på Åland idag.

Jo en sak satsar vi på eller rättare sagt ha satsat på här på Åland både inom skola och äldromsorg, och det är dessa stora och fina skolor och äldreboenden alltså själva byggnaderna. Genom vår tidigare landskapsandelslag där det fullkomligt östes pengar åt kommunerna för investeringar, men man tänkte inte på driften och utvecklingen av personal gentemot kommunens storlek. Nu tänker man inte heller på driften, men man kanske funderar lite mer innan investeringen görs.

Men varför kan man inte se ordentligt att t.ex. inom äldreosomorg att det lönar sig att satsa mer på drift än att bygga ut hela tiden.

Jag tycker det är bra att Ålands kommunförbund har en sån här dag men jag undrar om man tänker tillräckligt brett.

Seminariet inleds med gemensam lunch och ger mycket tid för deltagarna att samtala i arbetsgrupper. Grupperna leds av förbundets strategikommité: Kerstin Alm, Peter Carlsson, Niklas Eriksson, Bjarne Pettersson och Carolina Sandell.

Är det de som varit med och styrt det PM som kommer från jurist Tomas Lundberg så är det inte mycket prat om kommunreform i alla fall.

Sen står det Sigurd Lindvall från Ålands kommunförbund talar om förbundets ståndpunkt och vilka möjligheter en aktiv lagstiftning ger.

Men lagstiftningsmöjligheten ger inte en bättre välfärd, det ges av politisk mod att våga ta skatt för att täcka en bra välfärd i den egna kommunen.

Jag är helt övertygad om att de åländska kommuninvånarna hellre betalar lite mer skatt för en bra välfärd än att se om lagstiftning är egen eller inte.

Därför vill jag symbolisera med bilden här uppe till vänster, att det behövs fler händer inom skola, vård och omsorg. Och det gör det med skatten.

Ha det bra.