Måste börja hända något nu - för invånarnas bästa.

Sitter på kontoret och filosoferar lite. När jag gick till val, så sa jag "tre kommuner och ett KST". Nu verkar det som det blir fyra kommuner och det kan jag köpa. Nu vill jag komma i mål med ett KST och de har jobbat inom Ålands omsorgsförbund och har ett bra förslag på avtal. Lite Robin Hood modellen och det behövs nog för det skiljer mycket på hur det ser ut ekonomiskt i våra olika kommunerna nu. Men nu är vi där igen, tre starka kommuner säger "NEJ vi förlorar på detta och våra skattebetalare skall inte hjälpa andra kommuner". Men HALLÅ det är inte de andra kommunerna man hjälper, utan det är de ålänningar som är i behov av hjälp t.ex. barnskydd, missbruksfrågor och handikappservice.
Vi inom NÅS ( Norra Ålands Socialdemokrater ) ändrade Kommunernas Socialtjänst till Klientens socialtjänst.
Det här kan bara inte vänta för vi har klienter inom dessa områden som vill se resultat NU.

Vi kan inte heller vänta på en kommunreform, jag har sett så mycket de senaste två veckorna där vårt kommunsystem inte är hållbart. Förra veckan var jag på ett möte om en gemensam ungdomsgård på norra Åland. Och jag kan erkänna jag var förbannad på hur dåligt vi samarbetar. Ännu mer förbannad blev jag när en kommunpolitiker börja hacka på Sund att vi inte gjorde något för ungdomsarbetet. Februari 2016 lyfte jag upp om ett samarbete på ungdomssidan på ett  möte, och då var det den politikern som såga mitt initiativ. Vi behöver få något att hända där NU.

Sen en annan sak är det socialpsykiatrin som är riktigt hopplöst efter och det är för att vi har för små kommuner. Inom socialpsykiatrin har vi tredje sektorn som gör ett bra jobb, men det är för som en sa att "där inte kommunen klarar av så måste tredje sektorn gå in". Så är det på Åland. Visst är det fint och lite idyllartat med våra kommuner. Men det är banne mig inte för våra ålänningars bästa, och definitivt inte för de som är i behov av stöd från samhället. Så det behöver hända något NU.

Hoppas inom dessa områden att det händer saker inom det sista året.

Ha det bra.

Ungdomar behöver få fler mötesplatser

Igår så skrev jag om undgomsfylleriet men här tänkte jag fortsätta lite om ungdomsfrågor. Och det kanske stannar vid funderingar för svaren kanske jag inte har. Men funderingar om hur unga mår idag har jag.
En sak som jag är övertygad om är att man borde satsa på en gemansam ungdomsgård på norra Åland.
Jag har nämnt det förut och försökt jobba för det men tyvärr utan framgångar för här i Sund har det pratats bort politiskt.
Man är rädd att det är ett hot mot kommunens ungdomsförening. Det tror inte jag utan att man skulle samarbeta kring den frågan och man skulle kunna få en bra ungdomsverksamhet, samt ett ställe där man skulle kunna hitta ungdomar. Sen så kan man ju genom dialog dela på öppettider.
För det är så att vi måste börja göra något nu. Jag får höra om fler och fler ungdomar som har problem att träffa jämnåriga. Och min fundering är där jag sitter nu. Nämligen datorn. Man chattar, spelar olika spel online och allt annat.
När skall man då ha tid att träffa och umgås med jämnåriga ? Visst finns tid i skolan men om man inte vill prata med någon så kan man lätt försvinna i mängden och inte märkas. Sen får vi inte heller sticka under stolen att det är många som mår dåligt i skolan för där skall man prestera borde kunskapsmässigt och socialt. Och klara du inte av hierarkin i skolan så kan du bli mer knäckt än upplyft som person.
För att jobba med sig själv i skolan finns det inte utrymme till.
Men med rätt personal på en ungdomsgård som lägger märke till och uppmärksammar den enskilda individen så skulle kunna åstadkomma mycket i god tid.
För då kan föräldrarna säga åt sina barn att stänga av datorn och fara till ungdomsgården och träffa jämnåriga.
Visst kan det vara jobbigt i början. Men det flesta ungdomsledare är utbildade i "bärande relationer "och kan genom samtalet lyfta den enskilde individen.
Visst kanske dagens inlägg känns lite Halleluja över ungdomsgårdens betydelse. Men jag tror att ungdomar idag behöver få en mötesplats nu mer än någonsin. Och med mötesplats menar jag inte Facebook.
Ha det så bra.

Viktigt att våga prioitera ungdomsfrågor

För ca två år sen skrev jag i tidningarna om hur viktigt det är med ett kommunalt samarbete i ungdomsfrågor.
Jag jobbade för en gemensam ungdomsgård och jag fick även möjligheten att jobba sitta med i en arbetsgrupp om att utreda det tillsamman med kommunpolitiker från Finström.
Men som vanligt så ville ju Finström ha en halvmesyr av det jag ville. Men sen ville ju Sund satsa på den egna ungdomsverksamheten i första hand än att gå in mer i den gemensamma. Så halvmesyr i Finström blev en 1/4- dels mesyr till slut pga ekonomin genom att ingen annan kommun gick med och satsade på det.
Jag var skeptisk på kommunens prioritering, och ställde en fråga om kommunstyrelsens prioriteringar i ungdomsfrågor. Men svaret av kommunstyrelsens ordförande var att man skall satsa på ungdomsföreningen i kommunen och dess verksamhet i första hand.
Jag ställde följdfråga om det är ett långsiktigt arbete och fick ett ja till svar. Att verksamheten är på växande med grupper samt öppen verksamhet.

Nå nu idag så kan man läsa i en artikel att man lägger ner ungdomsföreningen i Sund och då förstås ungdomsverksamheten i kommunen blir ju då också nedlagd.
Vad gör man för ungdomarna nu i kommunen ?
Som en öppen och främjande verksamheten är det i stort sett obefintligt nu i kommunen.
Jaha nu måste man lyfta upp dessa frågor igen nu då.
Jag vill inte låta alltför kaxig men varför kunde de inta ha lyssnat lite mer på mig tidigare.

Vad gjorde jag för att rädda ungdomsföreningen?
Både jag och min kära hustru ser vikten av ungdomsarbete så vi sa att en av oss kan erbjuda sig att sitta med i styrelsen så hon meddelade att hon ställer sig till förfogande att sitta i styrelsen.
Jag har ju simföreningen som tar en hel del tid och är ändå en sorts ungdomsverksamhet men inte lika viktig som en öppen ungdomsverksamhet.
Vi har ju ändp två barn som skall växa upp i Sund och då vill vi ha bra ungdoms och idrottsverksamhet i kommunen.

Men nu måste jag börja kämpa om ungdomsfrågor i kommunen igen för något måste vi göra i våra små landsbygdskommuner för ungdomarna.
Jag ser vad det kostar i den andra ändan, så att satsa på främjande och förebyggande insatser vinner man på i längden.

Ha det bra