Mig själv och ingen annan

Familjen for till Pargas i torsdags och jag är hemma. Har lite jobb med simföreningen som måste skötas nu, men annars är det mest mig själv just nu och jag är egoistisk och gör det jag gillar och tycker om.
Ja nästan för 4 timmars gräsklippning i fredagskväll är väl inget jag tycker om, men som måste göras.
Igår så började jag med att fara och ta upp kräftburar och sen blev det en 12 km länk. På eftermiddagen hoppade jag på cykeln och cykla till en mycket god vän för att se på Trellerborg - Malmö FF i tv:n. Han bor i Hammarland så det belv ett bra träningspass.
Visst kunde jag ha sett på matchen hemma men det är alltid kul att göra det med sällsakap om Malmö vinner ( vilket de också gjorde ).
Efter fotbollen blev det en riktigt god middag och sen fick jag cykla hem igen.

Idag har jag inte så mycket planer förutom att fara och se på MIFK ikväll. Sen skall jag göra ett nytt försök på att koka lite saft. Annars så slappar jag tills deadlinen går ut för ledare och styrelse att svara på mina mail och då skall de skickas ut brev till alla simmare.

Jag kan erkänna att det känns konstigt att ihelgen inte behöva visa hänsyn till någon annan utan bara koncentrera sig helt på sig själv.
Känns egoistiskt men också lite skönt.

Ha det bra

Bra supportrar stöder och stöttar

Jaha nu börjar Åland gå till det normala igen. Många kommer nu på jobb från semstern och man vill komma in rutinerna igen.

Idag var jag på fotboll och med 2100 i publiken så var det fler som vill komma in i rutinerna igen, och då börjar med att fara på fotboll.

3 augusti innebär för många att sommaren och semestern är slut. Jag som nu jobbat två veckor har märkt det för det har varit totalt omöjligt att få tag i folk för de har varit på semester. De är på semester och kommer tillbaks 3 augusti har man fått på tel- eller mailsvar.

Idag så var jag på fotboll MIFK - HJK och det var många fler än mig där, för de sade att publiken låg på 2100 idag. Vilket är en otroligt bra siffra för en ö som det bor 27 000 på. Men nu är det väl mycket turister ännu på Åland och säkert var det en hel del turister som var på matchen idag.

Men de tillresta HJK supportrar som lade en massa energi på att skrika åt hemmapubliken borde nog fundera på vad de gör på att resa på borta matcher.

För nu stöttar de inte sitt lag, utan tvärtom.

För innan MIFK steg till högsta serien så höll jag på HJK. Men efter de handfulla som idag satt och skrek mot publiken så gör att jag inte bryr mig lika mycket om HJK längre.

Men däremot så var det ju många hitresta HJK supportrar som skötte sig bra och stötta HJK på ett berömvärt sätt.

Det är det intresanta med så kallade suppotrar som förstör mer än gör nytta för laget.

De finns överallt de som kallar sig supportrar men istället gör de laget mest illa.

Hur ofta har man inte läst om att de har varit oroligt i samband med fotbollsmatcher. Jag hamnade själv mitt emellan Djurgårds supportrar och AIK anhängare, för supportrar var definitivt inte de AIK:are som jagade allt vad de såg.

Fy fasen vad rädd jag var då.

Nu är det inte något lag jag vill svartmåla för vi har säkert sådana anhängare inom mitt Malmö FF också.

Men däremot så skulle jag vilja att man inte skall vara rädd att ta med sina barn på fotboll, utan tvärtom fotboll skall vara en familjefest. Där två lag spelar mot varandra och har supportrar som stöder sina lag med bra ramsor.

De som lägger sin energi på att stödja sitt lag är supportrar. Lägger man istället energin på att skrika och svära åt motsåndarna är nog egentligen personer som mår dåligt och är psykiskt labil.

Nu är jag kanske inte varken eller utan bara en som tycker om att se på bra fotboll och det är ingen risk att jag tappar rösten på en fotbollsmatch.

Mest bara lugn och fin.

Ha det bra.

Det sportsliga före det ekonomiska

Jaha nu när det ha regnat så var man glad över att det skulle minska med gräspollen i luften och att min läckande näsa då skulle lätta. Jo får man en rungande förkylning. Så nu mår man vad man förtjänar. Men det är inte det som dagens inlägg skall handla om utan det är en frustration om att vissa av fotbollsklubbarna i Sverige nu ser spelarna mer som handelsvara än fotbollsspelare. Och tyvärr är det mitt som jag håller på i Sverige jag då tänker på nämligen Malmö FF.

Jag har nu i många år i ca 30 år hållit på mitt Malmö FF men nu handlar det inte om det sportsliga i media utan mer om spelare som inte skriver på kontrakt, eftersom kontraktet mellan spelaren och Malmö FF går ut i höst.

Det speciella om man inte skriver på kontrakt och det går ut, så får man då gå gratis till annan klubb. Men om spelaren har kontrakt så är det ju klubbarna som skall komma överens om ett pris för spelaren.

Men nu då så straffar man spelaren med att sätta den på bänken som straff för att man inte kommer överens om förlängning av kontrakt.

Det som gör mig irriterad här är att pengarna börjar bli viktigare än det idrottsliga. Malmö som jag tror inte vunnit en match på en ca 10 matcher nu.

Skit då i konflikter, pengar och se till att bästa laget spelar. Låt agenter och sportchefer sköta det ekonomiska och stridigheter dem emellan.

För de som blir mest lidande nu är de som har klubben i sitt hjärta, nämligen fansen. För nu verkar det som det idrottsliga kommer i andra hand för spelare och klubbdirektörer.

Det börjar bli överdrivet med både övergångssummor och löner inom fotbollen. Nu börjar flera klubbar i norden få bekymmer just för att det har följt med i fotbollens löneraket. Vart tog det roliga med idrotten vägen ?

Jag har hört ryktas på Åland att vissa föreningar har urgallring redan i 11-12 års ålder om vem som skall bli bra och det skall satsas på.

Jag kommer att fortsätta följa med fotboll och vill mina barn spela fotboll skall de få möjlighet till det vare sig om de är bra på det eller inte. Det viktigaste är att de skall tycka att de är kul.

Ha det så bra