Anförande om utbildning

Här kommer mitt anförande om utbildning. Kom ihåg att detta är något man inte håller ordagrannt.

Talman

Mitt anförande kommer att hållas en hel del med barn med särskilda behov.

Ledamot Gun-Mari Lindholm nämnde tidigare om att jag lyfte den gruppen i samband med arbete av landskapsandelarna och det stämmer för har vi inte rätt resurser tidigt så blir det dyrare. Så skall man se total ekonomiskt så att främja tidiga insatser är en smart ekonomi.
Därför är rätt resurser tillräckligt tidigt viktigt. Jag kommer ihåg en skrivelse som lämnades in förra mandatperioden av skolpsykologerna på Åland. à Hände inte mycket med dem. Nå situationen med t.ex. skolpsykologer har inte förbättrats sen dess. 

Det nämns i en motion om barn med autism och det finns saker man skall lyfta upp där, helt klart. Men kan också finnas flera. Jag var och träffa en som jobbar bl.a. med barn med autism och hon lyfte också upp barn med ångest. Och hur många av dem som bara blir hemma och inte går till skolan.
Så Talman här behöver vi lyfta vår kompetens. Men varför inte nyttja Ålands Folkhögskola som en plats för ett kompetencentrum ( skolpsykolog, kuratorer och specialpedagoger )

Sen kommer dessa ungdomar till gymnasialstadiet och då skall man ta vara på dessa och ge dem en studieplats, ge dem en utbildning. Men framför allt ge dem resurser. Förut pratade jag om att det måste finnas speciallärare, slutade med att jag hamna på kvartsamtal till förvaltningschefen som förklarade för mig att de resurserna hade de.

Nå nu skall jag inte vara specifik, men förut fanns det en peng att få för eleverna med särskilda behov. De togs bort och lades in som en hel pott istället. Idag så är det nog i den vanliga potten.
Talman i mitt gruppanförande så citerade jag regeringsprogrammet ” Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till utbildning oberoende av förutsättningar”.

Man jobbar på det, men är inte i mål ännu. Låt en linje med en elev med diagnos eller anpassad läroplan få en extra pott. Då är det mera motiverande att hålla kvar den eleven.

Lantrådet sa att ungdomshuset är vår ungdomsgaranti, om det ändå skulle vara så väl. Med ungdomshuset är vi en god bit på väg. Jag har stått många år och pratat för en ungdomslag det som var bra med Stefan Wallins lag om ungdomslagen var 7a paragrafen om sektorsöverskridande samarbete och då moment 2 Främja samordningen och genomslagskraftenför de tjänster som erbjuds de unga.

Vidare står det i punkt 2  främja samordningen av och effektiviteten i tjänster som riktar sig till unga i syfte att dessa ska vara tillräckliga, kvalitativt högtstående och lätt tillgängliga.

Med detta skulle jag vilja säga att ungdomshuset är riktigt bra. Nu gäller det att täta hålen där vi fortfarande har unga som faller emellan.

Få tydlighet att när man hoppar av sin gymnasialstudieplats så skall skolan lämna in uppgifter till t.ex. ungdomslotsen som har samordnande roll.
Nå det här är inget nytt utan nojsade en hel del om detta förra mandatperioden. Och det fick jag klart för mig då att någon lag skulle jag inte få. Men det behövs inte göras i lag. Man kan gå ut med direktiv. Detta är en idé som jag hoppas man kan ta vara på.

Avslutningsvis Talman vi är bra på Åland att göra utredningar och det gör många bra utredningar.

Talman hösten 2013 – våren 2014 gjorde det en kartläggning för ungdomar som varken studerar eller arbetar eller finner sig i riskzon för detta.
Damma av den här kartläggningen, se vad man kan göra för att förbättra bara i vårt arbetssätt.
Jobba mera sektorövergipande, tydlighet hur man fångar upp unga som hoppar av sina studier att de sen inte bara blir hemma. Den här rapporten ger en del svar och synpunkter använd den där finns slutsatser som är viktiga

1.    Skapa en utbildning tillgänglig för alla

2.    Formalisera gemensamma landskapsövergripande överlämningsrutiner

3.    Tydliggör uppföljningsansvar och ta fram statistik

4.    Skapa former för samverkan

5.    Tydliggör uppdrag och samverkan genom lagstiftning

6.    Säkerställ studieledning för unga utanför utbildningssystemet

7.    Tillför resurser för lots och uppsökande verksamhet

8.    Öka kunskap och stöd till unga med neuropsykiatrisk funktionshinder

9.    Säkerställ stödsysselsättning

10.                 Säkerställ hälsovård för unga utanför gymnasialstadiet

Med ungdomens hus så har vi nu platsen för mycket av dessa punkter. Nu hoppas jag man använder denna rapport och ser att fylla denna fina satsning med rätt innehåll.

Till alla involverade för detta ungdomens hus tack för ett fint arbete och lyckat till i det fortsatta arbetet.

Rätt resurser på rätt plats

I slutet av mitt andra och i mitt tredje anförande som jag höll i debatten så handlade om de unga och skolan. Jag pratade om resurser till de yngre och att lägga komma med in med tidiga resurser.
Redan i dagis så behöver vi se vad vi har för resurser att tillgå. Jag fick höra rykten förra veckan om att nu skall inte skolpsykologen längre komma till barnomsorgen!. Vad är det dravel, jag har upplevt hur viktigt det är att få in skolpsykologer in redan i barnomsorgsåldern. Bl.a. skulle det kunna underlätta trycket på Barn- och ungdomspsykiatriska om man i kommuner satsar rätt med resurser i skolpsykologer, och även skolkuratorer. Inom barnomsorgen behövs både specialbarnträdgårdslärare och skolpsykologer det ena skall inte ta u det andra.
Nu kommer jag in i grundskolan och lågstadiet som jag tänker på. Jag har jobbat på och tjatat om att det behövs mer speciallärare och skolpsykologer i skolan. Men det är folk som ställt bra frågor och haft bra synpunkter under hösten så jag har lite börjat ändra mig.

Vad jag förstått så många av de unga som har problem så har tufft med sociala kontakter och annat. Så satsar man på det så blir det lugnare och tryggare barn som då får en bättre inlärningsförmåga. Så med rätt resurser och med rätt satsning på skolpsykologer samt skolkuratorer så fåt vi elever som klarar sin skolgång bättre.

I onsdags så handlade mitt anförande om barn med anpassad lärokurs helt och hållet. Jag fick höra förra veckan att 33 elever i Godby högstadium på Åland har anpassad lärokurs. I skolan finns 212 elever så det är hela 15 % av eleverna. Man måste nu verkligen se hur vi klarar av att ge dem en gymnasialutbildning. På Åland så är det så att de elever med anpassad lärokurs måste söka enligt prövning. Och sen bestämmer Ålands gymnasiums styrelse vilka som kommer in enligt prövning. Vansinne !!! Nu måste man nog börja se istället hur man gör för att öppna upp utbildningen för dessa elever och att de får de resurser de behöver. Med en dåres envishet så har jag pratat för dessa elever, det går trögt men det går framåt. Från att ingen förut ville se dessa elever så är det fler som vill börja prata för dessa elever, så jag hoppas att nu kan det hända något under denna mandatperiod. De behöver kunna få söka på lika villkor som alla andra.
Det jag börja prata om i våras och prata också om i tisdags så är att man på Åland borde se om möjligheten att utbildningslinjerna på gymnasialstadiet skulle få en peng per elev och har man en elev med anpassad lärokurs så borde det vara en högre peng. För det är ju så att de här eleverna är i behov av mer stöd och då måste ju utbildningslinjen få en högre peng för den eleven. På detta sätt så skulle också skolan jobba mer att ha eleverna kvar i skolan. Jag har upplevt ibland skolan kanske varit glada att blivit av med jobbiga elever,

Ha det bra.

/ Göte

Viktigt med en likvärdig service på ela Åland.

Det är mycket som cirkulerar i huvudet på mig just nu.
Har under den senaste tiden funderat och bekymrat mig över att allt fler unga som söker enligt prövning.
Det svåra där har ju varit att vilka siffror stämmer egentligen.
Jag har fått meddelande om att det är så många som har anpassad läroplan som inte kom in på utbildning i gymnasialstadiet.
Och det är inte bra att 9 personer av 27 sökande med anpassad läroplan som söker enligt prövning inte kommer in i en utbildning på gymnasialstadiet. Det är 9 för många. Sammanlagt av 44 som söker enligt prövning så var det 27 som kom in och då alltså 17 som inte fick en studieplats på gymnasialstadiet.
Andra som sökt enligt prövning så är personer med utomnordiskt betyg, sjukdom / handikapp och skiljebetyg.
Men av 44 som sökte våren 2014 enligt prövning så var det 27 stycken med anpassad läroplan.

Fick höra om en siffra att våren 2015 så är det 23 elever som söker med anpassad läroplan och vad skall vi göra med alla dessa unga.
Nu när jag håller på att titta lite på unga i grundskolan med särskilda behov så inser jag ju att det satsas rätt så olika i våra skolor och skoldistrikt på dessa elever.
Läste i tidningen om skolpsykologer som vill jobb tillsammans i team istället för att vara uppdelade i skoldistrikt. Det här är en fråga jag nu pratat länge för. Att barn på Åland skall ha lika rätt till skolpsykolog oberoende var man bor på Åland. Så är det inte idag.
När vi i Fullmäktige i Sund gav vårt uttalande om Kommuneras socialtjänst så jag fick jag in ett tillägg om att nästa steg landskapsregeringen bör göra är att göra även en reform inom grundskolorna och då bl.a. tillgången till skolpsykologer är lika på hela Åland. Idag satsas det olika på Åland och tillgången på skolpsykologer, kuratorer och speciallärare är olika beroende på var på Åland man bor och går i skola.
Så det är beroende mycket på vart ens barn går i skola och vad man får för möjligheter längre fram.
Det tycker jag är fel. Likasom inom det sociala skall även barn ha samma möjligheter till stöd och hjälp i grundskolan oberoende var du bor på Åland