Mer förståelse för varandras behov behövs

Sitter på Vandaflygfält efter en dag i Helsingfors. Varit på Folktingets social- och hälsoutskott.
Det är ju mycket prat om SOTE reformen där just nu.

Finlands regering har beslutat att bilda nya s.k. sote-områden. Sammanlagt blir det 15 stycken och dessa områden ska ta över all social- och hälsovård av samtliga kommuner förutom Åland.

Och hur blir det då med språkfrågan och rätten till svenskspråkig service i sote-områdena ?
Så mycket tid går åt till den nu i Folktingets arbete,
Genom att man inte följer med rikspolitiken så mycket så blir det tungt att sätta sig in i dessa frågor.

Varit annars en rätt så stressig vecka där det blivit långa dagar. Varit mycket om den kommande kommunreformen på Åland och sen då givetvis Landskapets hårda ramar för att sträva mot en budget i balans.
Den här veckan har det varit ÅHS som varit under luppen eftersom ÅHS styrelse idag klubbade budgeten. Och eftersom det var en hård ram med en sänkning på 2 miljoner så har det varit mycket stenar som har lyfts för att hitta alla pengar.  Kanske ramen är lite för hård där men styrelsen har levererat sitt förslag och det skall man respektera.

Men ett vansinne är det att landskapet jobbar för att jobba med en budget i balans samtidigt som kommunerna visar ett resultat på vinst med 25 miljoner för 2015. Sen är det herrans liv från kommunerna för att landskapet vill sänka landskapsandelarna som är ett ekonomiskt stöd till kommunerna med 4 miljoner, från 35 till 31 miljoner om jag minns rätt.
Flera av dem som nu kritiserar landskapsregeringen för sina sparbeting på t.ex. sjukvården så vill inte heller att man sänka på landskapsandelarna till kommunerna. Och ändå går de flesta kommunerna på ordentliga överskott även 2016.
Ja jag ser hellre en kommunreform, ännu mer sänkta landskapsandelar och att vi inte måste sänka ramarna så mycket på t.ex. gymnasialutbildning och sjukvård.
Och nej bara för att jag föreslår en kommunreform och sänkta landskapsandelar så vill jag inte stänga fast barnomsorg, skola eller äldreomsorg. Jobbar kommunerna gemensamt för Ålands bästa så har vi nog råd. Och skulle vi ligga på en skatteprocent på 18,75 så skulle vi troligtvis kunna satsa mer på gymnasialutbildning och sjukvård. Men då måste vi alla vara solidariska kommuner och ålänningar. Nu råder mer missgynnsamhet.

En bit på vägen, men ännu inte i mål

Inte i mål ännu med att den åländska polisen skall få bättre
förutsättningar att jabba och studera på sitt modermål. Men ett
litet steg är taget. Även om det ännu är ett stort steg att ta. 

Igår var det en milstolpe i mitt politiska arbete. Jag var för första gången med  på Folktingets session som denna gång var i Helsingfors.
Finlands svenska folktings uppdrag är att bevaka och främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter och intressen. Folktinget är ett samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland.
Nå nu sitter jag där som ersättare och fick igår nöjet att medverka. Vi var sammanlagt 3 ålänningar med där i lördags.
En viss kritik till sådana uppdrag är att man kan ändå inte vara med och påverka så varför skall man fara dit.

Men igår fick jag märka att det stämmer inte.

I samband med en motion ” om att utreda och förbättra och förbättra den svenska servicenivån inom polis- och räddningsväsendet ” så lyfte jag upp frågan om polisen möjlighet att få utbildning i specialkurser på svenska. I motionsutskottet så biföll mina synpunkter med ett tillägg i beslutet

              –  att Folktinget arbetar för att resurser ska tilldelas för att anordnas specialkurser
                  på svenska inom polisväsendet.

Jag sitter ju också i Ålands polisdistrikts styrelse och där har vi upp språksvårigheterna som en fråga på i stort sett varje möte. Språksvårigheterna är ju då att i stort sett allt material och alla specialutbildningar är på finska. Vilket gör det svårt för de åländska poliserna att del av det eftersom Åland är enspråkigt svenskt vilket innebär att de flesta ålänningar inte kan finska.

Så jag hade igår ett kort men informativ replik till Folktingets styrelseordförande.

Motion nr.6 tycker jag är en relevant och angelägen fråga.
Och då ser jag en hel del på polisverksamheten i denna motion.Med Pora 3 reformen där det nu sänks till endast 11 polisinrättningar så kommer vi att få så pass stora polisinrättningar att polisinrättningarna kan ordna sin utbildning helt själva. I år startade det en utbildning i Tammerfors med 20 poliser som studerar på svenska men hur kommer det sen att se ut på deras arbetsplats ?
Kommer de där att få vidareutbilda sig på svenska ?
Ordförande jag tror tyvärr inte det. Enligt vad jag erfarit så har polishögskolan ca 200 olika specialkurser årligen och en av dessa erbjuds på svenska.I statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen så står det att enligt regeringsprogrammet ska polisutbildningen på båda nationalspråken säkerställas. Jag tycker det styrelsen föreslår är bra och håller med om det, men med tanke på det jag nämnde tidigare om de få specialutbildningar som idag finns på svenska så skulle jag vilja lägga in en att punkt och den skulle lyda

-          Att Folktinget arbetar för att polisstyrelsen tillgodoser att antalet specialkurser inom polisväsendet på svenska är tillräckliga så att det man skall kunna arbeta som polis med svenska som modersmål.

Nå nu blev det lite ändring i texten men syftet är densamma vilket jag är nöjd över och känner
att man tog ett stort steg framåt i denna fråga. T.o.m. att det pratades om att Folktinget kanske
skulle ha politisk grupp i denna fråga och då funderade de om jag skulle få en plats i den
gruppen. Inte illa när man är med på sitt första möte. 
Så visst kan du vara med och påverka men man skall nog inte fira för mycket ännu för et är långt
kvar att innan man är klar. Men känns som en början är tagen och man skall  våga tro att man
kan vara med och påverka. Men lite irriterad blir man på alla som vill ha platser men sen inte
nyttjar dem.  
Jag känner att jag vill fortsätta vara med där och kunna vara förbättra förutsättningar för hela
Svenskfinland.