1:a maj tal

Idag fick jag äran att hålla 1:a maj tal. Alltid lika stor ära att få hålla det.

Talet kommer här

      Vänner vi har sett behovet, pratat och pratat men aldrig kommit framåt. Men nu har vi fått vägen uppritad på vår framtida kommunkarta. En karta som förklarar hur vi skall få ett Åland som är jämnare och starkare och sätter invånarna i fokus.
2015 gick kommunerna och kommunförbunden med en sammanlagd vinst på 17 miljoner.Ungefär motsvarande summa gick landskapet i förlust det året. En förlust som mycket beror på den finländska ekonomins kräftgång och den orättvisa som klumpsumman gör. Men 17 miljoner euro, med de pengarna skulle vi inte tvinga till de för oss nu jobbiga besluten med landskapets ekonomi som vi ställs för idag. Vi skulle mer kunna koncentrera oss på utveckling, än var man måste skära i kostnader.Vi socialdemokrater ser att en strukturförändring behövs, större mer ekonomiskt hållbara kommuner som kan ta ett större eget ekonomiskt ansvar. 2014 fick 10 kommuner mer än en tredjedel av sina intäkter via landskapsandelarna. Det året gjorde kommunerna och kommunalförbunden en vinst på 24 miljoner. Kallar vi detta för en hållbar åländsk ekonomi ?
Inom det sociala så har vi KST, som vi socialdemokrater helst kallar klienternas socialtjänst mer än kommunernas socialtjänst. Det är klienternas behov som skall sättas i fokus, inte kommunernas. Vi socialdemokrater har alltid velat se ett KST. Om servicen så efterlyser man från kommunalt håll om lagändringar som skulle minskas på kommunernas kostnad för servicen. Här gäller det för oss att hålla ögon och öron öppna att man inte accepterar en försämring av välfärden.Vi jobbar för en förbättring av välfärden, arbetet med KST så är en förbättring av den sociala servicen. Det skall inte bero på var du bor med rätten till hur du blir bemött eller hjälp till t.ex. personlig hjälpare.Bästa 1:a maj firareVi har det senaste året pratat om
Skall det vara en kommun, tre, fyra  eller fem kommuner. Den här regeringen har nu i detta skede gått in för 5 kommuner.Med en kommunreform:
·        får vi kommuner som till antalet invånare är jämnare och ger oss starkare kommuner.
·        Vi får ett Åland som har kommuner som är stabilare att ta emot den framtida demografiska utvecklingen, vi har kommuner på Åland som klarar av en mer jämlik service.
·        Vi har kommuner som klarar av att bemöta de med särskilda behov och ge den servicen de behöver, inte att de skall behöva anpassa sig till den servicen kommunen klarar av att ge.
 2017 är ett år för förändring, en förändring av den åländska kommunkartan. Vår egen kommunminister leder det arbetet med ledarskap. Oppositionen kallar det tvång, jag kallar det ledarskap. Minister Nina Fellman säger·        Vart skall vi.
·        När skall vi vara där.
·        Och hur kommer vi dit.
Centern, Ålands Framtid och de obundna kallat det för tvång. Men jag ser det som ett ledarskap som stakar ut vår framtida väg hur vi skall gå mot ett mer ekonomiskt hållbart Åland.·        Ett Åland som har tillräckligt ekonomiskt starka kommuner att ta eget ansvar och inte begär försämring av den lagstadgade service vi har i kommunerna. Vi skall förstärka och utveckla kommunerna, inte avveckla.
·        Ett Åland där vi har tillräckligt starka kommuner där landskapet kan mer koncentrera sig på sin ekonomi och på sina egna verksamheter. Vi skall satsa på utveckling inte avveckling.
·        Ett Åland där vi har kommuner som är tillräckligt ekonomiskt starka att vara solidariska för sina invånare och inte som man pratar att kommunerna skall vara solidariska till varandra.
Till motsats för de som säger att kommunernas olikheter, stärker kommunerna och kommunernas attraktionskraft.  Så ser vi invånarna och den service de behöver. Vi ser att handikapplagen tolkas olika idag och servicen är beroende var man bor. För oss är en jämlik service viktigare än kommungränser.Vi ser att alla skolor inte har lätt att få behörig personal, vi vill lyfta upp det en nivå, att se eleverna få den hjälp de behöver. Det är viktigare för oss än kommungränserna.Vi vill se en landskapsregering som försättningsvis kan satsa på en bra utbildning och sjukvård, det är viktigare för oss än kommungränser.Vänner för oss är invånarna viktigare än kommungränser. För oss är invånarna till för samhället och inte tvärtom.

Händelserik vecka

Politiskt sett tror jag banne mig att detta har varit den vecka som hänt mest under någon vecka jag har varit lagtingsledamot och det är nu mitt 11:e år jag är lagtingsledamot. Den här veckan har Ålands landskapsregering tagit ett meddelande om kommunreform, gått in för kortruttsinvesteringar för den åländska skärgården samt viktigt beslut för den för Åland viktiga vårjakten, Så en sådan vecka tror jag inte jag varit med om tidigare. Sen kan man säga att få en regering med tre partier att hitta en gemensam väg så har det varit en hel del diskuterande och kompromissande på vägen. Men nu är resultatet färdigt och alla jublar inte. Men i ett kompromissande så får inte alla som man vill, men man måste känna att man står bakom det. Här kommer lite av mina funderingar kring det.

Kommunreform
Att vi på Åland med runt 29 000 invånare skall ha 16 kommuner är inte hållbart. Jag sitter själv som kommunstyrelseordförande i en kommun med dryga 1000 invånare och märker vilken utmaning det är att klara av det lagstadgade. Bl.a. har jag varit socialnämndens- och omsorgsnämndens ordförande i 10 år och där har jag insett vad tufft det har varit att erbjuda en bra socialvård. Vi har klarat det men det har nog egentligen inte varit ekonomiskt hållbart. Jag har sagt att jag velat se 3 kommuner på Åland. Men nu har landskapsregeringen gått in för 5. För oss på nordvästra Åland så är det väl den största utmaningen där vi sju kommuner skall bli en kommun. Många tycker vi inarbetade norråländska 5 kommuner skulle bli 1. Det har jag inte riktigt köpt för jag tycker norra Åland skulle bli så litet jämfört med de övriga kommunerna på fasta Åland. Nu blev det en dragning som det är. Jag tror det blir bra bara man vänjer sig.
För mig var det viktigt att vi skulle ha ekonomiskt bärbara kommuner. Kommuner som är tillräckligt stora att kunna erbjuda en bra social service, starka skolor och en bra äldreomsorg. En god kompetens försörjning är också viktig. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är viktigt för att en kommun och dess invånare skall må bra. Därför ville jag inte ha en kommun som är har en befolkningsmängd som är 20 % mindre än de övriga kommunerna på fasta Åland. Kommunerna skall också ha en god soliditet och skattekraft att de inte är så beroende av av landskapsandelar. Det känns som vi har det nu. Så nu har vi en karta på Åland med målsättning om nya kommuner från och med 1 januari 2020. Nu siktar vi på det.

Kortrutt
Det har varit massor med utredningar, det har debatterats men ingen kommit så långt som vi är nu. En satsning på skärgårdstrafiken och att vi skall få en s.k. kortrutt genom skärgården. Ny färjtrafik som skall förkorta restiderna för de som bor i skärgården. Jag har länge tyckt det har varit ett vansinne att gå in för ett sånt projekt. Nu skall man gå in och investera sammanlagt 40 miljoner € för att få en kortrutt. Och ändå är inte det i mål med det. Utan antagligen kommer det att komma mera kostnader ännu innan det är färdigt.
Men jag har ändå haft ett öppet sinne att lyssna och sen sa jag " visa att investeringarna betalar sig på sikt och sänker driftkostnaderna för framtiden, då kan jag ändra mig". Nu har de fått mig omvänd. Nu skall den här investeringen på kortrutt betala in sig på 16 år. Det har tjänstemän presenterat för mig. Ingen politiker som drömmer om att få vara med och besluta om ett så här stort projekt. Men när tjänstemän säger det, de har sin yrkesstolthet. Då köper jag det och kan ändra mig. Skall vi tro på en framtid för vår skärgård som måste vi politiker också visa det. Satsar vi inte på skärgården så visar vi att vi inte heller tror på en skärgård för framtiden. Men satsar vi på ett kortruttsprojekt så skall vi också sen satsa på sjukvård och annat stöd för skärgårdsborna att de kan bo och jobba där. Så att skapa arbetsplatser i skärgården är viktigt.

Vårjakt
Undrar om jag varit med om något så känsligt som vårjakt. Och även om jag själv bara varit en gång i mitt liv på vårjakt, så har jag märkt vad det betyder för ålänningarna. Jägarna i jaktlagen jobbar för att få bort mink, mårdhund och andra hot för våra sjöfåglar så att beståndet behålls. EU är inte så förtjust i vår vårjakt. De tycker man skall jaga på hösten istället,som andra gör. Men då är ju inte sjöfåglarna i vår skärgård utan längre ut har jag förstått.
Jag är ingen frälst jägare, jag är inte så insatt som många andra. Men för mig är vårjakten ett kulturarv, jag har alltid hört folk prata om vårjakten och hur viktig den är. För mig är det viktigt att vi har en plan för att på sikt hålla vårjakten kvar även för nästa generation. Hoppas nu verkligen landskapsregeringen tagit ett sånt beslut. Vi måste våga ta beslut som räcker längre än resultatet till nästa val. Nu känns det som vissa blivit lite knäsvaga och inte riktigt vågade det.

Det händer mycket nu. Det blåser i media om olika beslut vi tar nu politiskt. Vissa håller med och är tysta, medan de som inte håller med så hörs desto mer. Tänker lite på ordspråket " att se det rätta men inte våga göra det är den feges lott "

Skall vi ha ett solidariskt och jämlikt samhälle så måste man våga ta obekväma beslut och göra förändringar. Vi måste våga se de som behöver hjälp och stöd, och inte bara vara rädd att det bara blir sämre för en själv.

Ha det bra


 

Kommunreform eller inte ?

Igår hade vi Ålands socialdemokrater medlemsmöte om landskapsregeringens arbete om kommunreform och partiets syn på detta. Här kommer mina tankar om detta. Det har nu gjorts en grundlig analys om nu nuläget i våra åländska kommuner och analyser om framtiden. Det är bra att man nu verkligen fördjupar sig i kommunernas olikheter.
Finns framstående åländska politiker som säger att det är bra med olikheter, det gör Åland speciellt och utmärker det speciella i ett litet samhälle.
För vem är det bra ?
Tänker man då på då de enskilda individerna som är i behov att samhällets stöd?  Vi har idag många kommuner som kämpar med ekonomin och gör allt för att få en ekonomi i balans. Vi har kommuner som idag är för små att kunna ge samma service som i den större grannkommunen.

Vi måste nu se att vi får ekonomiskt bärkraftiga kommuner som på långsikt ser att man klarar av våra framtida utmaningar som ökande behov av t.ex. demografin. Vi måste se att vi framledes har kommuner som klarar av att råd med den service kommunen bör erbjuda. I våra samhällen idag ökar behovet av samhällets stöd, medan kommuner anhåller till landskapet om lättnader på olika lagar för att sänka kommunernas kostnader. Som bl.a. innehåller försämring för den enskilde individen i kommunen. Så för vem har vi kommunerna egentligen? Är det för kommunerna, kommunens förtroendevalda eller månne för kommuninvånarna?

När jag gick till senaste val så hade jag en slogan ”samhället är till för invånarna inte tvärtom” Det står jag för fortfarande. Därför måste vi ha kommuner, stöd och lagar som är för våra ålänningar och deras behov, inte att vi jobbar för förändra i lagar för att sänka kommunernas kostnader som innebär försämringar för den enskilde ålänningen. Jag läste i PWC:s analys av nuläget så 2014 hade 10 av våra åländska kommuner mer än en tredjedel av kommunernas intäkter av just landskapsandelar. Kallar vi det hållbara kommuner om vi har så många kommuner som har över en tredjedel av intäkterna till landskapsandelar?
Landskapsandelarna behövs även i framtiden. Men förhoppningsvis så skall vi kunna få mer ekonomiskt bärkraftiga kommuner.

Det har varit stor skrämselpropaganda om att centralisera skolor. Det är ju den framtida kommunen som bestämmer om hur många skolor den framtida kommunen har. Men min fundering, att klarar vi av att möta våra behov i våra skolor idag?
Klarar vi av att bemöta våra barn med särskilda behov tillräckligt i våra skolor idag ?
Tryggar en liten skola små klasser,eller är det mer beroende på hur stora de stora åldersgrupperna ?

Man vill säga att det är så fint i alla våra kommuner idag och vi ger så bra service med vår litenhet. Visst är många ålänningar idag nöjda med sin service, kanske vi skall våga också se att borde vi kunna erbjuda en bättre service i våra kommuner. Inte skylla på landskapet när de gjort ändringar i t.ex. handikappservicelagen eller barnomsorgslagen som kostar för kommunerna utan istället se det som en kvalitetsförbättring för våra medborgare. Vi måste komma ihåg att samhället är till för invånarna inte tvärtom.  Så låt oss se till våra olika kommunmedborgares behov och inte kommunernas behov.

Nytt år med nya möjligheter

Julhelg med en hel del vila och en hel del mat. Men framför allt har jag jobb vägrat. Jag har undvikit att mellan den 22.12 fram till 2 december undvikit att gå in och kolla mailen. Efter en extremt hektisk höst så behövde jag ladda batterierna. Visserligen blev jag provocerad (😊) till att svara på en insändare angående en drogdebatt som varit. Nu har jag försökt avsluta den debatten på nytt för jag har nog fått fram var jag står i den frågan. Även om man vill missförstå eller skriva saker som inte stämmer. Kanske ger lite synpunkter här på bloggen istället.
Nu under 2017 så får jag fortsätta jobba med att ta fram det nya missbruksprogrammet som skall tas fram. Okej egentligen heter det ANDTS politikt program och nu vet jag att det är ett nytt program på G. Kanske inte programmet behöver göras om så mycket jämfört med det tidigare, men vi behöver definitivt säga vad vi vill i dessa frågor.
           2017 kommer också bli det stora året med kommunreform och händelserna kring det. Så där har jag nu förhoppningar att vi kommer framåt. Visst beror det på vad det åländska folket sagt i den utredning som gjordes i höstas. Men jag tror de säger att vi vill ha färre kommuner och sen jobbar efter det. Men det är i slutet av februari som ÅSUB;s presentation blir offentlig om jag minns rätt.  Så spännade tider. Var igår och hämtade lite material att läsa om utredningar som gjorts om konsultfirman PWC:s reflektioner kring Åland och behov av kommunutredning. Återkommer med all säkerhet om drogpolitiken här också.
          Sunds kommun där jag är kommunstyrelsens ordförande så blir det en hel del jobb under 2017. Flyktingfamiljen kommer i vinter och viktigt att de får en bra integration i vår kommun. Sen är det en hel del jobb om kommunstruktur och kommunernas socialtjänst som kommer att hända som berör vår kommun. Så nog kommer jag att ha jobb under 2017 i kommunen också.

Så 2017 är det en hel del jobb även detta år. Jag tror det är ett år som kommer att hända för Åland. Vi har också problem med Finlands regering och deras sätt att köra över Ålands självstyrelse, Så nu har vi 2017 framför oss. Ett år jag hoppas på med mer balans med jobb, simning och familj. Jag vill ha ett år där jag hinner även träna mer för att få balans på allt. Jag vill också önska dig ett ett gott 2017 och tänk på att ta vara på dig själv. Och kom ihåg " Framgång är inte nyckel till lycka. Lycka är nyckeln till framgång".

Anförande om kommunreform

Här kommer nu mitt anförande om kommunreform. Här är det då ett anförande där jag ahde 7 minuters taltid på.
Hat tagit bort namn som jag debatterat med.

Talman visst är det så att vi har starka kommuner på Åland, det skall man inte blunda för. Men samtidigt finns det kommuner som har det tufft ekonomiskt.

Man pratar ofta om att man kan stänga skolor, 2010 eller 2011 när Sunds kommun hade det som tuffast ekonomiskt så diskuterade man om man hade råd att ha grundskolan kvar pga om att man märkte att man inte hade råd att då verkligen erbjuda den service som då behövdes.

-          Nå det ordnade vi genom flexibel ledningsgrupp som löstes då genom ett stålbad men det erbjöds inte en service som de ekonomiskt starkare kommunerna kunde ge.

Sen nämner många om att löste man det då och sen har man jobbat upp och jag kan säga att idag klarar vi av våra åttaganden och inte som ledamot XXXX nämnde att man inte klarar det. Men vi har det kämpigt.
Nå om utbildning och kommunerna så återkommer jag senare i anförande senare under utbildningsavdelningen.

Men snälla sluta hota om att stänga dagis och skolor för vilken politiker vill minska på närservicen och framför allt så vet ju politiker att man inte höjer sin populäritet att stänga bl.a. skolor. Det jag vill se minska sårbarheten i ekonomi och trygga en god kommunal service över hela Åland för alla invånare oberoende var man bor.

Visst kan jag hålla med centern om att Åland varit fantastiskt med alla små kommuner och landskapet har kompenserat kommunerna för att de skall vara bärkraftiga. Men där vill ju man från de obundna att vi skall sänka ganska kraftigt i sin motion nr.17, det är ju också att höja skatten eller avgifterna i de olika kommunerna. 

Talman

Ser vi på utredningar från PWC som jag tycker varit intressanta så säger de bl.a.

Den demografiska försörjningskvoten bland Ålands kommuner uppgår i genomsnitt till 65 procent. Detta är lägre än genomsnittet i såväl finska som svenska glesbygdskommuner. På Åland varierar dock den demografiska försörjningskvoten mellan ca 55 procent procent och ca 80 procent.

-         Och här måste vi öppna ögonen och se hur det i framtiden ser ut i våra kommuner. Vi Norra Ålands socialdemokrater har beställt en utredning om Norra Åland om utmaningar och möjlighet för att få fakta inför våra beslut. Det som fick mig att reagera på hur befolkningsstrukturen ser ut om vi inte gör någonting där :

+ 65 åringar

o   Finström 2014 19,7 % à 2030 24,8 %

o   Geta 2014    22,3 % à 2030  34,3 %

o   Saltvik 2014 21,5 % à 2030 28,0 %

o   Sund 2014    22,9 % à 2030 31,9 %

o   Vårdö 2014  29,8 %  à 2030  41,2 %

Vi skall i framtiden kunna garantera även i framtiden en lika bra och kvalitativ äldreomsorg. Skall vi kunna erbjuda det så måste vi göra något nu.

Nu gäller det att ingjuta trygghet i förändring att tala om att reformen syftar på att stärka kommunerna, minska sårbarheten i ekonomi och trygga en god kommunal service över hela Åland för alla invånare.
För bästa vänner det är våra invånare vi ser en kommunreform inte av någon prestige...

Mer förståelse för varandras behov behövs

Sitter på Vandaflygfält efter en dag i Helsingfors. Varit på Folktingets social- och hälsoutskott.
Det är ju mycket prat om SOTE reformen där just nu.

Finlands regering har beslutat att bilda nya s.k. sote-områden. Sammanlagt blir det 15 stycken och dessa områden ska ta över all social- och hälsovård av samtliga kommuner förutom Åland.

Och hur blir det då med språkfrågan och rätten till svenskspråkig service i sote-områdena ?
Så mycket tid går åt till den nu i Folktingets arbete,
Genom att man inte följer med rikspolitiken så mycket så blir det tungt att sätta sig in i dessa frågor.

Varit annars en rätt så stressig vecka där det blivit långa dagar. Varit mycket om den kommande kommunreformen på Åland och sen då givetvis Landskapets hårda ramar för att sträva mot en budget i balans.
Den här veckan har det varit ÅHS som varit under luppen eftersom ÅHS styrelse idag klubbade budgeten. Och eftersom det var en hård ram med en sänkning på 2 miljoner så har det varit mycket stenar som har lyfts för att hitta alla pengar.  Kanske ramen är lite för hård där men styrelsen har levererat sitt förslag och det skall man respektera.

Men ett vansinne är det att landskapet jobbar för att jobba med en budget i balans samtidigt som kommunerna visar ett resultat på vinst med 25 miljoner för 2015. Sen är det herrans liv från kommunerna för att landskapet vill sänka landskapsandelarna som är ett ekonomiskt stöd till kommunerna med 4 miljoner, från 35 till 31 miljoner om jag minns rätt.
Flera av dem som nu kritiserar landskapsregeringen för sina sparbeting på t.ex. sjukvården så vill inte heller att man sänka på landskapsandelarna till kommunerna. Och ändå går de flesta kommunerna på ordentliga överskott även 2016.
Ja jag ser hellre en kommunreform, ännu mer sänkta landskapsandelar och att vi inte måste sänka ramarna så mycket på t.ex. gymnasialutbildning och sjukvård.
Och nej bara för att jag föreslår en kommunreform och sänkta landskapsandelar så vill jag inte stänga fast barnomsorg, skola eller äldreomsorg. Jobbar kommunerna gemensamt för Ålands bästa så har vi nog råd. Och skulle vi ligga på en skatteprocent på 18,75 så skulle vi troligtvis kunna satsa mer på gymnasialutbildning och sjukvård. Men då måste vi alla vara solidariska kommuner och ålänningar. Nu råder mer missgynnsamhet.

Visst har storleken en betydelse.

Att göra en samhällsreform är nog inte lätt och det får man läsa om i dagens Ålandstidning där det står på första sidan " Samhällsreformen skjuts på framtiden" Och att göra en stuktur omvandling där 16 kommuner är inblandade på endast 28 000 invånare är inte lätt. Men läser man artikeln sen står det att innan man  kan ha ÅSUB att testa de olika modellerna som kommit fram i en rapport, så måste man få en tydligare modell innnan de kan testa och analysera det ekonomiska utfallet av de föreslagna modellerna.
Sen när det är val ( 2015) så skall man kunna folkomrösta mellan de olika alternativen. Och då förhoppningsvis ocks veta konsekvenserna mellande olika alternativen

Nu får vi hoppas att kommunerna klarar sig tills dess. För allt fler kommuner börjar få röda siffror i bokslutet medan de större kommunerna kan ha en större trygghet i den större skattebas som de har.
Okej går man och ser på beskattningen per invånare behöver inte de större kommunerna ligga i topp. Men här kommer ju sen antalet till, d.v.s. hur många som betalar skatt i kommunen.
Sen är det ju driftskostnaderna något som sliter hårt på kommunerna om man skall ge en kommunservice som är värd namnet.

Jag kan ge mig attan på att vi Sund skulle klara oss med nuvarande personal inom adminstrationen om vi skulle vara 3000 invånare som vi nu måste behöva ha på drygt 1030 personer som vi är idag. Sen skulle det ju vara fler barn och äldre vilket skulle leda till att det måste ha mer personal inom barnomsorg, skola och äldreomsorgen.
Många brukar säga att det inte blir bättre ekonmiskt om man gör en samhällsreform, jo färre kommunala administrativa tjänster skulle definitivt bli. Även en bättre och mer jämlik service  till kommuninvånarna skulle det kunna ges då.

Så en konnunreform behövs och jag anser att desto fortare desto bättre.

Ha det bra

Miljön eller näringslivet i första hand ?

Det är just nu en diskussion om Stornäset skall vara som det är nu d.v.s. ett vackert skogsområde eller om golfklubben skall låta utveckla sin verksamhet med att få bygga ut sina golfbanor dit för att bli en större och attraktivare golfbana.

Personligen tycker jag det här är ett dilemma. För visst är det bra med ett strövområde, och sen går det inte och blunda för att golfbanor har en negativ inverkan på miljön och vattenkvalitén. Men och andra sidan så måste man se golfklubbens verksamhet som en av de stora inom vår lilla kommun på dryga 1000 invånare.

Vår kommun har jättestora investeringar framför sig och ekonomin är ansträngd då måste man se på vad ger det för möjligheter med att golfklubben får möjlighet att expandera sin verksamhet.

• Vad kan det ge för möjligheter för turismnäring inom kommunen?
  
• Ger det arbetstillfällen i kommunen ?

Och samtidigt så måste man se de negativa miljöaspekterna. Man pratar om hållbar utveckling. Men ser man på vad egentligen hållbar utveckling är så måste man se det ur tre delar:

• Ekologisk hållbarhet.


• Social hållbarhet.


• Ekonomisk hållbarhet.

Med det så känns det som en utveckling av golfklubbens verksamhet så är relativt viktig för kommunens framtida ekonomi. För den sittande regeringen verkar inte göra några infrastrukturella satsningar i landsbygden och då måste vi se vad vi kan göra att våra kommuner håller ekonomiskt.

Så därför är jag positiv till golf på Stornäset. Men skulle man inte måsta ta hänsyn till kommunen, och dess ekonomi så skulle jag nog säga nej. Nu vet jag att mitt partis lagtingsgruppe säger nej till golf på stornäset. Men de har inte samma ansvar med Sunds kommun och dess ekonomi och då har man mer råd att säga nej. Så därför förstår jag förstår lagtingsgruppen som säger nej. Men genom våra små kommuner så har man i det här fallet inte råd att säga nej.Därför tycker jag att det definitivt borde bli en kommunreform så man har bättre råd att se miljön i första hand.

Ha det bra

Släpp prestigen och var med och utveckla istället

Det är ju i lagtinget nu budgetdebatt och det är intressant att lyssna på debatterna när man hinner. Idag disskuterade de om Gullåsen är geritatriskt sjukhus eller inte. Jag får lite roligt åt vissa som säger att landskapet står för kostnaderna inom sjukvården och för den socialaomsorgen står kommunerna för. Sen skriker man över de klinikfärdiga patienterna som egentligen då bör kunnas tas om hand om kommunerna. Nja ibland vet inte vissa vilka ben de skall stå på :-)
Sen är det nog dags för kommunreform för jag börjar tröttna på när mest folk från centern säger att man skall samarbeta över kommunerna. Genom läget som det är nu med stigande kostnaderna inom det sociala så har det fasen i mig blivit värre. Jag vet inte vad det är, men jag tycker klimatet blir sämre mellan kommunerna.
Lite sköt dig själv skit i andra känns det som nu.
Hur många kommuner idag kan t.ex. erbjuda den lagstadgade familjearbetaren ? Ja inte många. Tror ni det är lätt att ta upp frågan med andra kommuner. Vi får se, för det är en fråga som jag tänkt ta upp med vissa kommuner efter nyår.
Det är ganska många saker man skulle kunna lyfta upp med samarbete men det är tyvärr ofta som det blir prestige i frågan, och resultatet tyvärr uteblir.
Men barnsligast är när det blir prestige frågor i kommunalpolitiken. Jag har ofta berömt det politiska klimatet i i kommunen, men däremot så känner jag att det nu i kommunen har blivit prestige i vissa frågor och det tycker jag är tråkigt.
Själv har jag försökt jobba prestigelöst och istället försökt se vad man kan göra för att utveckla. Men sen kan man ibland stöta på motstånd och vissa som inte tycker man har bra idéer och det respekterar jag, om man kan motivera varför. Och inte bara är emot. jag har märkt vissa inom politiken som aldrig kommer med egna förslag, utan bara hörs för att de är emot. Ja sådana politiker är ju inte med och bygger upp någonting i alla fall.
Därför skulle det vara kul att få höra i lagtingsdebatten någon som kommer med en fräsch idé om hur vi skulle komma till en strukturreform istället för att bara säga att vi vill inte hjälpa en kommun som förbyggt sig, eller att man inte vill ta över någon annans kommuns skulder. Det är nog dags vi ser möjligheterna nu.

Ha det bra.

Har ikväll suttit på både omsorgs- och socialnämndsmöte, och filat på budgetar.
Men jag funderade på en sak när jag kom hem, att nu med den här inbesparingstiden som kommer just med inbesparingen inom alla förvaltningar inom landskapet och då också tunga inbesparingar bl.a. då också inom den åländska sjukvården.
Men hur mycket skall till måste sparas in på inom man börjar se på den åländska kommunstrukturen.
För vad man än säger så finns det helt klart både inbesparingar och effektivitetshöjningar med en ändring av den åländska kommunstrukturen.
För det är nog dags nu.

Ha det bra

Någonting måste börja göras

Stått i tidningarna nu om att två kommuner utreder om ett gemensamt socialkansli. Artikeln handlar om Lumparland med 380 invånare och Lemland med 1770 invånare, tänkte om man läser bloggen och inte kommer från Åland så behöver man få lite perspektiv på allt.
Med Åland, våra 27 000 invånare och 16 kommuner.
Men man märker att det här egentligen inte håller i längden, man kämpar febrilt för att ha kommungränserrna kvar men till vilket pris ?
Nå nu tillbaks till det här med gemensamma socialkanslier. Jag sitter ju själv som socialnämnds ordförande i Sund och Vårdö.
Här köper Vårdö kommun 20 % av våra socialtjänster för att täcka sin socialservice. Vårdö kommun som har 450 invånare och i Sund 1040 invånare.
Där har vi en gemensam socialnämnd, men omsorgsnämnd ville inte Vårdö slå ihop nämnden med oss.
Men med att ha alla våra socialkanslier så är det svårt att hålla kvalitén för socialvården i kommunerna.
Själva gjorde vi i Sund en omstrukturering för att ge möjlighet till specialisering inom sina områden.
Så nu har en tjänsteman barnskydd på sig, sen en som har handikappomsorg och utkomststöd på sig.
Sen äldreomsorgsledaren som har äldreomsorg.
Vi måste i våra kommuner se till att vi ger möjligheter till att utvecklas inom sina områden. Vi kaninte ha kvar socialkanslier med tjänstemän som skall kunna lite om många olika områden.
Därför är det bra att kommuner åtminstone samarbetar för kommunreform lär man få vänta på.
Ha det bra.

Vad är vinsten med en kommunreform ?

Så frågar centern sig gång på gång. När jag stod i lagtinget och sa att ungdomarna skulle vinna mycket på en kommunreform så ironisera Gun Carlsson från centern att vad skulle det vara att tänka på för en eventuell kommunreform.

Nå det är hennes val.

Men senast i förra veckan så sade centerns Torbjörn Eliasson att han vill se vinsten med en kommunreform.

Men idag när jag hörde om att Mariehmans stad eventuellt skjuter upp anläggandet av en konstgräsplan så såg jag vinsten av en kommunreform.

MIFKs klubbdirektör berättade idag i radion att de får höra av lag som inte vill komma hit längre på turneringar och spela på grus längre utan de vill spela på konstgräs.

7 km från den jobbiga grusplanen så finns det en konstgräsplan, men det är fel kommun så där skulle turneringarna bli mer kostsamma för MIFK. Så jag förstår att MIFK inte vill arrangera turnering där.

Skulle planen ligga i Mariehamn så skulle MIFK få evenemangsbidrag och t.om. kanske hyresbefrielse. Jag vet inte vad fotbollen har för förmåner i Mariehamn, men säkert är det en del för MIFKs turneringar drar ju in en hel del till näringslivet i Mariehamn.

Så där bästa centern skulle man spara en del skattepengar om man inte skulle behöva bygga konstgräsplanen i Mariehamn utan kunna använda den i Jomala mer istället. Kan det röra sig om en ca 150 - 200 000 euro?

Inom idrotten med annat så kostar det betydligt mer för mig om jag vill ha någon av mina pojkar att vara med i t.ex. MGF:s gympa. För att MGF får hyresbefrielse eller bidrag av Mariehamn för de som är under 18 år tror jag det är, men de måste betala fullt för de som kommer från landsbygden.

Där centern är det också något som drabbas av att vi skall ha våra kommuner.

Om övriga vinster med kommunreform så kommer jag garanterat att återkomma i min blogg om.

Men eftersom jag hörde om Mariehamns funderingar att bygga en konstgräsplan, så tycker jag det är vansinne att man måste bygga en ny konstgräsplan 7 km från den nuvarande för att uppfylla Mariehamns planer om idrottsturism istället för att man skulle använda mer den som finns i Jomala.

Så därför kunde jag inte hålla mig från tycka till.

Ha det bra.

Låg skatt eller välfärd

Idag håller Ålands kommunförbund en jätteintressant seminarium med temat "lägre skatt eller välfärd" Åland har behörighet att lagstifta om kommunalskatten, men använder den inte. Istället kopierar lagtinget den finländska lagstiftningen rakt av. Vad kan vi vinna på en egen aktiv lagstiftning? Finns det några risker? Vad vill vi använda en aktiv lagstiftning till? Ja så beskriver Ålands kommunförbund seminariet på hemsidan. Det låter jätte intressant så jag skulle jättegärna fara dit, men jag kan inte tyvärr för jag är bortrest på en arbetsresa.

Ämnet intresserar mig. Och ännu intressantare blir det när kommunförbundet skriver i sin hemsida följande text om seminariet "ökade krav på skola, äldreomsorg och sociala skyddsnät hör till framtidens utmaningar. Ska kommunerna vara konkurrenskraftiga måste de klara av att möta invånarnas förväntningar. Samtidigt måste utvecklingen vara ekonomiskt hållbar".

Jag är nyfiken på de lösningar som föreslås. Själv så tror jag det måste göras mer än att ta över lagstiftningen för jag undrar om det egentligen är där skon klämmer. Jag tror mer på att vi måste börja våga se på en kommunreform. Skall vi långsiktigt börja se hur kommunerna skall klara av de ökade kraven på skola, äldreomsorg och det sociala skyddsnätet så måste vi ha större och kraftigare kommuner än vad vi har på Åland idag.

Om vi tar över beskattningen så blir vi nog inte fler skattebetalare i kommunen för det. För att vi skall förbättra skolor, äldreomsorg och det sociala skyddsnätet så måste man också i kommunerna välja att satsa på det.

Det anser jag inte alla kommuner gör här på Åland idag.

Jo en sak satsar vi på eller rättare sagt ha satsat på här på Åland både inom skola och äldromsorg, och det är dessa stora och fina skolor och äldreboenden alltså själva byggnaderna. Genom vår tidigare landskapsandelslag där det fullkomligt östes pengar åt kommunerna för investeringar, men man tänkte inte på driften och utvecklingen av personal gentemot kommunens storlek. Nu tänker man inte heller på driften, men man kanske funderar lite mer innan investeringen görs.

Men varför kan man inte se ordentligt att t.ex. inom äldreosomorg att det lönar sig att satsa mer på drift än att bygga ut hela tiden.

Jag tycker det är bra att Ålands kommunförbund har en sån här dag men jag undrar om man tänker tillräckligt brett.

Seminariet inleds med gemensam lunch och ger mycket tid för deltagarna att samtala i arbetsgrupper. Grupperna leds av förbundets strategikommité: Kerstin Alm, Peter Carlsson, Niklas Eriksson, Bjarne Pettersson och Carolina Sandell.

Är det de som varit med och styrt det PM som kommer från jurist Tomas Lundberg så är det inte mycket prat om kommunreform i alla fall.

Sen står det Sigurd Lindvall från Ålands kommunförbund talar om förbundets ståndpunkt och vilka möjligheter en aktiv lagstiftning ger.

Men lagstiftningsmöjligheten ger inte en bättre välfärd, det ges av politisk mod att våga ta skatt för att täcka en bra välfärd i den egna kommunen.

Jag är helt övertygad om att de åländska kommuninvånarna hellre betalar lite mer skatt för en bra välfärd än att se om lagstiftning är egen eller inte.

Därför vill jag symbolisera med bilden här uppe till vänster, att det behövs fler händer inom skola, vård och omsorg. Och det gör det med skatten.

Ha det bra.