Kommunreform eller inte ?

Igår hade vi Ålands socialdemokrater medlemsmöte om landskapsregeringens arbete om kommunreform och partiets syn på detta. Här kommer mina tankar om detta. Det har nu gjorts en grundlig analys om nu nuläget i våra åländska kommuner och analyser om framtiden. Det är bra att man nu verkligen fördjupar sig i kommunernas olikheter.
Finns framstående åländska politiker som säger att det är bra med olikheter, det gör Åland speciellt och utmärker det speciella i ett litet samhälle.
För vem är det bra ?
Tänker man då på då de enskilda individerna som är i behov att samhällets stöd?  Vi har idag många kommuner som kämpar med ekonomin och gör allt för att få en ekonomi i balans. Vi har kommuner som idag är för små att kunna ge samma service som i den större grannkommunen.

Vi måste nu se att vi får ekonomiskt bärkraftiga kommuner som på långsikt ser att man klarar av våra framtida utmaningar som ökande behov av t.ex. demografin. Vi måste se att vi framledes har kommuner som klarar av att råd med den service kommunen bör erbjuda. I våra samhällen idag ökar behovet av samhällets stöd, medan kommuner anhåller till landskapet om lättnader på olika lagar för att sänka kommunernas kostnader. Som bl.a. innehåller försämring för den enskilde individen i kommunen. Så för vem har vi kommunerna egentligen? Är det för kommunerna, kommunens förtroendevalda eller månne för kommuninvånarna?

När jag gick till senaste val så hade jag en slogan ”samhället är till för invånarna inte tvärtom” Det står jag för fortfarande. Därför måste vi ha kommuner, stöd och lagar som är för våra ålänningar och deras behov, inte att vi jobbar för förändra i lagar för att sänka kommunernas kostnader som innebär försämringar för den enskilde ålänningen. Jag läste i PWC:s analys av nuläget så 2014 hade 10 av våra åländska kommuner mer än en tredjedel av kommunernas intäkter av just landskapsandelar. Kallar vi det hållbara kommuner om vi har så många kommuner som har över en tredjedel av intäkterna till landskapsandelar?
Landskapsandelarna behövs även i framtiden. Men förhoppningsvis så skall vi kunna få mer ekonomiskt bärkraftiga kommuner.

Det har varit stor skrämselpropaganda om att centralisera skolor. Det är ju den framtida kommunen som bestämmer om hur många skolor den framtida kommunen har. Men min fundering, att klarar vi av att möta våra behov i våra skolor idag?
Klarar vi av att bemöta våra barn med särskilda behov tillräckligt i våra skolor idag ?
Tryggar en liten skola små klasser,eller är det mer beroende på hur stora de stora åldersgrupperna ?

Man vill säga att det är så fint i alla våra kommuner idag och vi ger så bra service med vår litenhet. Visst är många ålänningar idag nöjda med sin service, kanske vi skall våga också se att borde vi kunna erbjuda en bättre service i våra kommuner. Inte skylla på landskapet när de gjort ändringar i t.ex. handikappservicelagen eller barnomsorgslagen som kostar för kommunerna utan istället se det som en kvalitetsförbättring för våra medborgare. Vi måste komma ihåg att samhället är till för invånarna inte tvärtom.  Så låt oss se till våra olika kommunmedborgares behov och inte kommunernas behov.