Vem är jag och vad vill jag

Som ni märkt så så har jag igen blivit lite politisk i min blogg. När jag satt i lagtinget så var det bl.a. sociala och sjukvårdsfrågor som jag brann mest för. Och nu är det då sådana frågor som kommit upp med den subjektiva rätten och "hotet" om nedläggningen av Godby hälsocentral.
Då blir det svårt för mig att vara tyst.
Men samtidigt så får man dåligt samvete för att ha åsikter om regeringens politik är ju inte heller problemfritt.
För i mitt jobb så är att utveckla ett område som just nu behöver förbättras. Då blir man att tänka om mina politiska åsikter gör mitt jobb en björntjänst.
För vill man utveckla och förbättra så behöver man vara på god fot med de som bestämmer.
Och då funderar jag om mina åsikter kan ge negativa känslor.
Jag har ett jobb som jag är otroligt stolt över och trivs med. Jag jobbar med ett arbetsteam som gör allt för ungdomarna de jobbar med.
Men då blir man och fundera om om mina åsikter kan skada mina kollegors utmärkta arbete.
Jag kan erkänna att för 10 år sen så trodde jag aldrig att jag skulle kunna trivas som politiker, men det gör jag.
Det svåra är då i ett litet samhälle att kombinera det. För man blir och fundera att hur reagerar de man kritsiserar om man kritiserar, för politik anser jag inte att bara är att kritisera utan också vara konstruktiv.
Men även om det kan verka som jag nu gått åt en enskild minister ganska mycket så har jag inget emot den personen.
Utan den personen är ansvarig inom de områden jag brinner för.
Det är viktigt att man ser skillnad på person och sakfrågor.
Det var något jag lärde mig i lagtinget och så är det där.
Även om de kan kritisera varandra ganska mycket i plenum så kan man sitta och skratta tillsammans utanför sen.
Men ändå blir jag att fundera att vadvill jag nu ?
Jag kan erkänna att JA jag saknar politiken och lagtinget.
Men samtidigt så JA jag trivs jättemycket med mitt nya jobb.
Så jag vill kombinera båda saker.
Men går det på lilla Åland ?
Därför blir jag och fundera på vem är jag egentligen och vad vill jag? Kanske är det som alltid att man vill äta kakan och ändå ha den kvar.
Nå nu vet jag att jag skall gå på arbetskonsulentutbildningen och bli en bättre ungdomslots.

Ha det så bra

När politik inte fungerar

Idagens nyan så är det en insändare riktad till mig. Eller egentligen en replik för en insändare som jag hade i måndags.
Med rubriken "inte relevant med parti". Och jag håller med om att inom missbrukspolitik så behöver eller skall det inte vara partipolitik.
Och det har egentligen inte heller från min del.
Förutom en viss bitterhet mot liberalerna och en viss lagtingsledamot som körde lite ful populistisk politik mot mig tidigare när sossarna satt i regeringen.
Därför hade jag en liten insändare nu lite riktat mot liberalerna.
Men annars så tycker jag inte om när missbrukspolitik tas in som partipolitik. För alla vill göra sitt bästa för de som hamnat i ett missbruk och då behöver man inte ha en verbal pajkastning om en sådan sak.
Det här är en allvarlig sak och jag gillar inte om man lovar sådant som man ändå sen kanske inte kan hålla.
Okej visst finns det politik i missbruksfrågor som straff eller vård. Hur mycket insatser skall man sätta in.
Tvångsvård eller inte.
Men jag är inte 100 % på att det är parti beteckningen som skall avgöra där.
Jag vet att jag har samma värderingar som vissa borgare, men sen kanske inte håller med alla om allt där i mitt parti.
Visst finns det så i andra frågor också, men i missbruksfrågor kan jag inte kompromissa, så är det bara.

Ha det bra