Ledarna är föreningarnas själ

Oj vilken vecka. Det har blivit mycket simning och det är inte slut ännu. Igår var det simledarmöte och efter det gick jag sen igenom lite statistik när jag fått gruppernas listor uppdaterade. Och då ser man vilket ansvar man gjorde när man startade en simförening. Målsättningen hade jag när vi startade 2005 att det skulle vara 20-30 simmare som skulle få möjlighet att ha kul inom simsporten. I höst nu så är det 79 simmare inskrivna i åldern 5 - 15 år. Under året har vi haft 99 stycken som simmat i SIF simning. Av dessa 99 är det 61 flickor och 38 pojkar som simmar.

Det är 8 olika ledare som delar på detta tuffa uppdrag att få dessa simmare att trivas hos oss i SIF. Men sen har jag ett riktigt tufft jobb och det är att dessa fantastiska ledare att stanna och trivas i SIF simning. För att vara ledare är roligt men samtidigt ansvarsfullt och tidskrävande. Det är ofta så att man glömmer bort att visa sin uppskattning till ledarna för att alla inom föreningarna så har så mycket att göra så man är så stressade att uppmärksamma de andra. Jag försöker "muta" mina fantastiska ledare med både julfest och avslutning med aktivitet och middag.

För gemenskapen ledarna emellan är ofta något som glömts bort och underskattat, men trivs ledarna och känner de sig uppskattade så kan det vara lättare att behålla dem.

För det är ledarna som blir föreningarnas ansikte utåt samt föreningens själ. Så är det glada ledare som trivs så smittar det av sig på deltagarna.

Ha det så bra.

Viktigt med rätt ledarskap

Jag blev att fundera en dag på vilket ledarskap är det optimala ? Nu i media så har det varit en hel del om det osynliga ledarskapet, och det är ju inget bra för då skriker alla åt alla håll och man vet inte åt vilket håll skeppet är på väg.

Sen har man den dominerande ledaren, som styr skeppet själv och inte lyssnar på andra. Så en fel navigering där av ledaren så kan det lätt gå på grund.

Sen har vi den lyssnande ledaren som lyssnar och disskuterar men sen tar det slutliga beslutet vilken väg man skall ta. Men tar också ansvar om det går fel.

Det här den här senaste ledarstilen som jag gillar bäst och tycker mest om för den ger en tillhörarfas och samtidigt kan det lyfta fram mångas kreativitet om man känner att någon lyssnar. Det ger en känsla av delaktighet.

Ser man på den dominerande så vill ju kunna allt själv och då kväver man de andras potential, kreativitet och produktivitet.

Medan den första så jobbar alla på att få vara en ledare och vill styra själv och då vet man inte vart det går.

För alla vill vi vara med och styra och ge våra synpunkter om vi bara får chansen. Så då önskar vi alla få en ledare som tar del av våra idéer.

Ha det bra.

Ett ledarskap på väg utför

Det är ju så här att här på Åland så var det ganska stort i media idag om att nytillträdda näringschefen fått en skriflig anmärkning för en buget överskridning av Ålands dagarna som var i Helsingfors i juni 2007.
Jag har ganska stor inblick i det här eftersom finansutskottet har följt med det här noga och inte är det bra när det gäller en överskridning som 165.000 som är en rejäl överskridning av ett projekt som hade en budget 310 000 euro.
Men ändå trots den här stora överskridningen så känns det här mer som en personförföljelse än för en markering av ett tjänstefel.
Det är ganska svårt för näringschefen att kunna göra sitt jobb om man inte fått fullständiga uppgifter.
För mig känns det som att man ville göra något större än vad man hade budgeterat till.
Men nu för att lantrådets ledarskap fortsättningsvis skall vara trovärdigt så måste man behandla alla lika, så blir det stora överskridningar den kommande tiden så måste man tyvärr ge ut skrifliga anmärkningar då också för att vara någorlunda trovärdig i framtiden.

För i ett bra ledarskap skall visa på ett ömsesidigt förtroende för varandra.

Ha det bra.