Alla skall få det stöd de behöver och har rätt till

Senast i min blogg skrev jag om kommunreform och vad mina tankar är kring det. Jag skrev en hel del om vikten av servicen till kommuninvånaren viktigare än själva kommunen. Jag valde också att skriva om de som vill behålla kommunerna som ser ut idag men samtidigt skäller på landskapet som bla. förbättrat i handikappservicelagen och barnomsorgslagen vilket medfört stigande kostnader för kommunerna.

Det jag då blev att tänka på de personer som idag vill behålla kommunerna, sänka kraven på kommunerna för att sänka kommunens kostnader. Samma person sen säger i ett annat sammanhang om att man måste tillräckligt med resurser för barn med speciella behov.. Men hallå, om man som politiker vill stoppa t.ex. narkotikans framfart på Åland så behöver vi nog se hur vi kan ha kommuner kan ha råd med tidiga insatser och rätt resurser. Rätt resurser på rätt plats. I min valkampanj 2015 så hade jag en valslogan  ”samhället är till för invånarna inte tvärtom”

Där behöver vi definitivt se hur vi kan göra skolor som möter och klarar av våra behov idag. Hur skall vi klara av att möta alla våra unga med olika diagnoser?  

Jag har genom åren följt barn med särskilda behov. Jag upplever att man inte vill se dem, för de kostar pengar och det är ju inte bra. Så man gömmer undan de problemen. Man vill inte riktigt lyfta frågan och behoven. Vi har idag på Åland problem med att många unga har olika diagnoser. Men jag anser inte vi gör rätt för de unga. Och jag är helt övertygad om att skulle vi ha större kommuner så skulle man klara av att möta behoven bättre. Det är lättare att se behoven för flera än vad man gör för en person. Vi får inte glömma att de här föräldrarna med barn till särskilda behov så får hela tiden kämpa. Kämpa för att barnen skall få tillräckligt med hjälp och stöd. Kämpa hemma att man skall få det att fungera hemma.

Ja det jag ibland blir att fundera på hur många barn har vi på Åland som inte fått en utredning för sitt barn, som de egentligen har rätt till. Men de orkar inte strida för den rätten.

Vi får inte glömma bort att samhället är till för invånarna, att man skall ha kommuner som är tillräckligt starka ekonomiskt så man kan ge dessa unga att de får tillräckligt med stöd. Jag har tröttnat på kommuner som idag är små och där de anhöriga till barnen med särskilda behov nästan måste begära om ursäkt för att deras barn skall få tillräckligt med stöd. Så kan vi inte ha det. Vi måste ha ett samhälle som är till för invånarna och inte ett samhälle där invånarna skall anpassa sig till kommunen och kommunens ekonomi.

Viktigt att jobbet man gör syns

En intensiv vecka är till ända. Jag har nu sedan i söndags jobbat 12 - 13 timmar per dag med politiken. Budgetdebatten tar på. Det är väl den den enda allmän politiska debatten vi har i Lagtinget. Där gäller det det för oss politiker att synas vad vi gör.
Jag kommer ihåg en kommentar till mitt inlägg för ca 1 år sen. Där skrev jag hur viktigt det var att satsa på unga och då med unga med särskilda behov, då kom det en kommentar " varför har det inte synts om att du sagt det där tidigare " eller något sådant stod det i kommentaren.

Då blev jag och fundera att jag måste synas mera och då helst i media för där syns det att man gör någonting och vad man pratar om. Men det är inte så lätt att synas, för media kan ju inte skriva om alla vad de säger och gör.
Då insåg jag att jag måste Blogga, skriva insändare och synas om jag vill bli invald nästa val. Det måste det synas utåt om vad man vill. Och jag tror jag är för snäll i retoriken för att vara intressant att skriva om. Och som en journalist sa år mig i veckan " blir väl mest att skriva om oppositionen för de är inte lika snälla som er "

Jag ändrar mig inte utan försöker lägga fram fakta och förbereder mig lite extra..
Den här veckan så jag lade jag lite extra krut och då framför allt för de unga. Ja drogläget måste man reagera och agera i. Och sen har jag alltid pratat om unga med särskilda behov och där fick jag nu lite media utrymme denna vecka.
Denna vecka känner jag att jag fått tillräckligt med media utrymme och kan erkänn jag är nöjd med det. Orsaken till att jag är nöjd så är att det synts i media vad jag jobbar för. Det är barn och unga, framför allt minska marginalisering av unga. Och sen behovet av en kommunreform.

Nu börjar en misstroendedebatt men där kommer jag att ligga lågt. Den debatten får andra ta. Jag skall på eftermiddagen börja göra i ordning vår monter inför Godbymässan som är i helgen. Sen blir det i helgen att stå en hel del där.

Här nedan kommer de utklipp från media jag hittat om under veckan.

De här artiklarna om ungdomar och droger såå har jag både fått ris och ros för. Men jag har min åsikt klar. De skall vara svårt att hålla på med droger, men samhället skall göra det tillgängligt att sluta.

En artikel som verkligen kortfattat mina år och vad jag pratat mest om kring utbildning.

Anförande om utbildning

Här kommer mitt anförande om utbildning. Kom ihåg att detta är något man inte håller ordagrannt.

Talman

Mitt anförande kommer att hållas en hel del med barn med särskilda behov.

Ledamot Gun-Mari Lindholm nämnde tidigare om att jag lyfte den gruppen i samband med arbete av landskapsandelarna och det stämmer för har vi inte rätt resurser tidigt så blir det dyrare. Så skall man se total ekonomiskt så att främja tidiga insatser är en smart ekonomi.
Därför är rätt resurser tillräckligt tidigt viktigt. Jag kommer ihåg en skrivelse som lämnades in förra mandatperioden av skolpsykologerna på Åland. à Hände inte mycket med dem. Nå situationen med t.ex. skolpsykologer har inte förbättrats sen dess. 

Det nämns i en motion om barn med autism och det finns saker man skall lyfta upp där, helt klart. Men kan också finnas flera. Jag var och träffa en som jobbar bl.a. med barn med autism och hon lyfte också upp barn med ångest. Och hur många av dem som bara blir hemma och inte går till skolan.
Så Talman här behöver vi lyfta vår kompetens. Men varför inte nyttja Ålands Folkhögskola som en plats för ett kompetencentrum ( skolpsykolog, kuratorer och specialpedagoger )

Sen kommer dessa ungdomar till gymnasialstadiet och då skall man ta vara på dessa och ge dem en studieplats, ge dem en utbildning. Men framför allt ge dem resurser. Förut pratade jag om att det måste finnas speciallärare, slutade med att jag hamna på kvartsamtal till förvaltningschefen som förklarade för mig att de resurserna hade de.

Nå nu skall jag inte vara specifik, men förut fanns det en peng att få för eleverna med särskilda behov. De togs bort och lades in som en hel pott istället. Idag så är det nog i den vanliga potten.
Talman i mitt gruppanförande så citerade jag regeringsprogrammet ” Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till utbildning oberoende av förutsättningar”.

Man jobbar på det, men är inte i mål ännu. Låt en linje med en elev med diagnos eller anpassad läroplan få en extra pott. Då är det mera motiverande att hålla kvar den eleven.

Lantrådet sa att ungdomshuset är vår ungdomsgaranti, om det ändå skulle vara så väl. Med ungdomshuset är vi en god bit på väg. Jag har stått många år och pratat för en ungdomslag det som var bra med Stefan Wallins lag om ungdomslagen var 7a paragrafen om sektorsöverskridande samarbete och då moment 2 Främja samordningen och genomslagskraftenför de tjänster som erbjuds de unga.

Vidare står det i punkt 2  främja samordningen av och effektiviteten i tjänster som riktar sig till unga i syfte att dessa ska vara tillräckliga, kvalitativt högtstående och lätt tillgängliga.

Med detta skulle jag vilja säga att ungdomshuset är riktigt bra. Nu gäller det att täta hålen där vi fortfarande har unga som faller emellan.

Få tydlighet att när man hoppar av sin gymnasialstudieplats så skall skolan lämna in uppgifter till t.ex. ungdomslotsen som har samordnande roll.
Nå det här är inget nytt utan nojsade en hel del om detta förra mandatperioden. Och det fick jag klart för mig då att någon lag skulle jag inte få. Men det behövs inte göras i lag. Man kan gå ut med direktiv. Detta är en idé som jag hoppas man kan ta vara på.

Avslutningsvis Talman vi är bra på Åland att göra utredningar och det gör många bra utredningar.

Talman hösten 2013 – våren 2014 gjorde det en kartläggning för ungdomar som varken studerar eller arbetar eller finner sig i riskzon för detta.
Damma av den här kartläggningen, se vad man kan göra för att förbättra bara i vårt arbetssätt.
Jobba mera sektorövergipande, tydlighet hur man fångar upp unga som hoppar av sina studier att de sen inte bara blir hemma. Den här rapporten ger en del svar och synpunkter använd den där finns slutsatser som är viktiga

1.    Skapa en utbildning tillgänglig för alla

2.    Formalisera gemensamma landskapsövergripande överlämningsrutiner

3.    Tydliggör uppföljningsansvar och ta fram statistik

4.    Skapa former för samverkan

5.    Tydliggör uppdrag och samverkan genom lagstiftning

6.    Säkerställ studieledning för unga utanför utbildningssystemet

7.    Tillför resurser för lots och uppsökande verksamhet

8.    Öka kunskap och stöd till unga med neuropsykiatrisk funktionshinder

9.    Säkerställ stödsysselsättning

10.                 Säkerställ hälsovård för unga utanför gymnasialstadiet

Med ungdomens hus så har vi nu platsen för mycket av dessa punkter. Nu hoppas jag man använder denna rapport och ser att fylla denna fina satsning med rätt innehåll.

Till alla involverade för detta ungdomens hus tack för ett fint arbete och lyckat till i det fortsatta arbetet.

Uppdaterad barnskyddslagstiftning

Social - och miljöutskottet har kommit med sitt betänkande om en uppdaterad barnskyddslag.

Bl.a. nu så skall kommunen eller landskapsmyndigheter med ansvar för utbildning och hälsovård ska erbjuda inom det förebyggande barnskyddet beskrivs närmare i lagförslagets 4c-4g §§. Kommunen och landskapsmyndigheter med ansvar för utbildning och hälsovård ska i samarbete ge akt på och främja barns och unga personers välfärd.

I betänkandet skrev utskottet att de delar bedömningen att ett för hela Åland gemensamt barnskydd skulle vara ändamålsenligt. En samordning torde medföra att den kompetens som finns inom barnskyddet ytterligare skulle stärkas samt att möjligheterna att erbjuda en likvärdig behandling av medborgarna oberoende av bosättningsort skulle förbättras.

När man pratar om det förebyggande barnskyddet och tidiga insatser valde jag att lyfta upp utbildningen. Visst är det viktiga om hur barnskyddet ser ut och jag ser gärna ett gemensamt barnskyddsenhet på Åland. Men vi har flera skoldistrikt, och bl.a. tre stycken högstadieskolor och 14 stycken ( tror jag det är )  lågstadieskolor på fasta Åland. Men där pratar ingen om elevvård och elevernas rätt till stöd. Jag lyfte bl.a. upp eleverna med särskilda behov och deras behov av stöd. Pratar vi förebyggande så är det ju där vi måste gå in med resurser.
I paragraf 4.f i denna lag så nämns det om stöd för skolgången och att det nämns om att det måste finnas resurser. Ändå har vi idag barn så måste vänta 3-4 månader på att bli utredda av skolpsykolog.
Vi har idag barn som mår dåligt i skolorna och skall vi prata om denna lag och parafgraf 4 d där det står att landskapsregeringen och kommunerna ska i samarbete ge akt på och främja barns och ungas välfärd. Men då måste vi nog se på dessa barn i skolorna för vi har 2855 barn i våra grundskolor och där har vi många elever som behöver mer stöd än de får idag.

Så jag hoppas att landskapsregeringen i framtiden kommer ut med en egen handbok med direktiv om tidiga insatser. Att satsa på tidiga insatser är en investering för framtiden.

10 år avklarade och nu går jag inför 11:e

Nu har jag varit lagtingsledamot 10 år. Och imorgon inleder vi mitt 11:e år som lagtingsledamot. Och 8 av dem har vi suttit med som ett regeringsparti, 2 år som lagtingsledamot i opposition. Den stora skillnaden där är är att som en ledamot i ett regeringsparti så har man mer möjligheter och påverka. Men mycket där är ju också ministern och dens arbete. Man kanske sitter i arbetsgrupper eller komitteer som knappt träffas eller så att det är ganska bestämt på förhand vad som skall hända. Man skall ha munhäfta och bara hålla med även om man tycker att det är skit.
Nå nu har jag mitt sätt att reagera och det är att jag mailar vad jag tycker och tänker till den ansvariga ministern men det kan också vara fler minister som får ett och samma mail.

Jag vet att vissa tycker jag är en jobbig jäkel med mina mail men istället så är jag lojal utåt. Men det jag märker är att vissa börjar tröttna på mig och inte svarar på mailen, då kanske jag också tröttnar med att vara lojal. Finns vissa saker jag inte kan tåla och det är brist på respekt. Och kan man inte ta kritik på det interna sättet så tycker jag det är brist på respekt. Nå jobbet pågår och jag jobbar vidare på mitt sätt.
Jag har under de 10 åren fått till stånd en hel del, främst inom narkotikapolitiken. Och nu ser man inte resultatet av det eftersom vi har ett narkotikaläge som är det absolut sämsta narkotika situationen vad jag kan minnas.
Men vi vet inte heller hur det skulle varit utan projekt som " rensa Åland " och " Vision nolltolerans " Jag vet att det gjort skillnad till det bättre.
I den nya landskapsandelssystemet så har jag flera år pratat om att man också måste ha med kommunernas skatteuttag, nu i det nya systemet kommer det att vara den stora förändringen. När jag började prata om det 2012 i den regeringen och på våra gemensamma gruppmöten så skakade de andra på huvudena. Men nu fick jag rätt om det.
Jag har också jobbat för resurser till skolorna och elever med särskilda behov och den kampen jobbar jag vidare med.

Så nu ser framemot mitt 11:e år. Där jag kommer att mina frågor och mina visioner i fokus.

Ha det bra vänner,

Rätt resurser på rätt plats

I slutet av mitt andra och i mitt tredje anförande som jag höll i debatten så handlade om de unga och skolan. Jag pratade om resurser till de yngre och att lägga komma med in med tidiga resurser.
Redan i dagis så behöver vi se vad vi har för resurser att tillgå. Jag fick höra rykten förra veckan om att nu skall inte skolpsykologen längre komma till barnomsorgen!. Vad är det dravel, jag har upplevt hur viktigt det är att få in skolpsykologer in redan i barnomsorgsåldern. Bl.a. skulle det kunna underlätta trycket på Barn- och ungdomspsykiatriska om man i kommuner satsar rätt med resurser i skolpsykologer, och även skolkuratorer. Inom barnomsorgen behövs både specialbarnträdgårdslärare och skolpsykologer det ena skall inte ta u det andra.
Nu kommer jag in i grundskolan och lågstadiet som jag tänker på. Jag har jobbat på och tjatat om att det behövs mer speciallärare och skolpsykologer i skolan. Men det är folk som ställt bra frågor och haft bra synpunkter under hösten så jag har lite börjat ändra mig.

Vad jag förstått så många av de unga som har problem så har tufft med sociala kontakter och annat. Så satsar man på det så blir det lugnare och tryggare barn som då får en bättre inlärningsförmåga. Så med rätt resurser och med rätt satsning på skolpsykologer samt skolkuratorer så fåt vi elever som klarar sin skolgång bättre.

I onsdags så handlade mitt anförande om barn med anpassad lärokurs helt och hållet. Jag fick höra förra veckan att 33 elever i Godby högstadium på Åland har anpassad lärokurs. I skolan finns 212 elever så det är hela 15 % av eleverna. Man måste nu verkligen se hur vi klarar av att ge dem en gymnasialutbildning. På Åland så är det så att de elever med anpassad lärokurs måste söka enligt prövning. Och sen bestämmer Ålands gymnasiums styrelse vilka som kommer in enligt prövning. Vansinne !!! Nu måste man nog börja se istället hur man gör för att öppna upp utbildningen för dessa elever och att de får de resurser de behöver. Med en dåres envishet så har jag pratat för dessa elever, det går trögt men det går framåt. Från att ingen förut ville se dessa elever så är det fler som vill börja prata för dessa elever, så jag hoppas att nu kan det hända något under denna mandatperiod. De behöver kunna få söka på lika villkor som alla andra.
Det jag börja prata om i våras och prata också om i tisdags så är att man på Åland borde se om möjligheten att utbildningslinjerna på gymnasialstadiet skulle få en peng per elev och har man en elev med anpassad lärokurs så borde det vara en högre peng. För det är ju så att de här eleverna är i behov av mer stöd och då måste ju utbildningslinjen få en högre peng för den eleven. På detta sätt så skulle också skolan jobba mer att ha eleverna kvar i skolan. Jag har upplevt ibland skolan kanske varit glada att blivit av med jobbiga elever,

Ha det bra.

/ Göte