Debatt om Finans- och näringsutskottets betänkande

Nu börjar denna vecka närma sig slut och julen närmar sig. I lagtinget har vi nu bara omröstningen av Finans- och näringsutskottet betänkande av budgeten på måndag kvar innan vi går på julledigt.

I onsdags hade vi debatt om Finans- och näringsutskottets betänkande. Jag höll vårt gruppanförande där jag nämnde om att vi är idag med vårt system med avräkningssystemet så är vi mycket beroende av hur Finlands ekonomi går. Och att Finlands ekonomi går minst sagt trögt är ju ingen hemlighet. Det är väl endast metallindustrin som och då bl.a. varvsindustrin som går lite bra i Finland men det hjälper inte Finlands ekonomi som helhet för det. Genom att Finlands ekonomi går trögt så syns det också i vår ekonomi. Avräkningssystemet eller allmänt kallad klumpsumman är så att Åland får tillbaka 0,45 procent av landets totala skatteinkomster, den så kallade klumpsumman, plus en skattegottgörelse för den del av Ålands skattebidrag som överträffar 0,5 procent av den totala skattesumman, flitpengen.
För 4 år så hade man en prognos på att klumpsumman skulle ligga ca 20 miljoner högre än den är idag.

Nu ligger landskapets underskott på 17,6 miljoner och då ser man ju att skulle Finland klarat sin ekonomi som prognosen var för 4 år sen så skulle Ålands ekonomi ligga i balans.

Så mitt anförande i onsdags var lite om det och jag hade sen en fundering kring privatisering och OPS ( offentlig privat samverkan ). Många tror att ta en politik om privatisering och OPS så vänder vår egen skuta med att få ner landskapets kostnader.
Det pratas t.ex. om att man måste få Ålands hälso- och sjukvårds konstander sänkta med att privatisera delar av sjukvården. Och det har man nu pratat om i närmare 10 år. Men skulle det bli billigare så har det nog gjorts redan.
Inte sitter ÅHS ledning och styrelse och vill ha makten och vården helt i egna händer för maktens skull, utan de har ansvar för att alla får rätt till den vår de behöver.
Sen glömmer nog många som ser privatiseringen som den stora räddaren att enligt lagen om Ålands Hälso- och sjukvård att  komma överens med om vad landskapslagen Hälso och sjukvårds  paragraf ett och då 2:ndra och 3:dje punkten säger. Med att den bl.a. skall minska på klasskillnaderna och att säkerställa att hela befolkningen i land­skapet har rätt till sådan hälso- och sjukvård som vars och ens hälsotillstånd förutsätter
Däremot så är det ju så att Ålands Hälso- och sjukvård är 44% av landskapets budget för 2016. Så visst måste man börja se att har vi råd med att den stiger ännu mer ? Tror ändå att den inte kan stiga mycket mer än vad den gör idag. Så det är en utmaning för nya ÅHS styrelsen och landskapsregeringen att se på prioriteringar och vad skall vi ha för verksamhet i framtiden inom ÅHS. Men jag tro inte privatisering är den stora räddaren utan mer kanske vad skall vi ha för specialsjukvård i framtiden på Åland och vad köper vi från andra ställe - om det minskar på kostnaderna.

Sen om OPS så tror jag kort och gott att vi är för få på Åland för att få det skall vara intressant för den privata markanden att komma in med investeringar. De vill ju ändå att sina investeringar skall bära sig ekonomiskt. 

Under mitt anförande pratade jag sen om vikten av projektet läsfrämjandet fortsätter i någon form. Sen blev det också lite prat om hållbar utveckling och näringspolitik också. 

Om mitt anförande så nämndes det att det var ett anförande som mer kändes om human politik än den nyliberala politik som idag annars råder.
Det tar jag som en komplimang.