Budget på budget

Jösses vilka intensiva veckor det varit. Först en intensiv debatt om Vårdöbron. Vi debatterat i många timmar om en bro skall renoveras eller bygga ny. Det man kan konstatera är att frågan berör många för förra helgen var jag med partiet på Godbymässan och det var bron som många ville prata om när de kom till vår monter.
I mitt förra inlägg lova jag att förklara varför jag föreslåt höjd skatt.
Kommunen jag bor i så har en tuff utmaning i ekonomin och verkar som det blir rejält med röda siffror igen tyvärr.
Samtidigt som kommunen genomgått en hård prövning och alla utgifter rannsakats,
Kommer i budgetprocessen om ca 1 ½ vecka att bli en hård prövning när budgeten skall klubbas.

För ca 1 år sen så jag att vi håller på att få en skola som jag inte ens vill ha mina barn i. Och orsaken till det är att vi skulle behöva ha fler vuxna som assistenter, lärare, speciallärare och kurator resuser i vår skola.
Men vi har inte råd med det.
Jag föreslog därför en höjning av skatten från 19,5 till 19,75. Nu fick jag inget understöd för det. Men det skulle gjort en inkomsthöjning på 40 000€ som man då betalar med sin egen inkomstförmåga.
Istället föreslog en majoritet i Fullmäktige en avgiftshöjning inom äldreomsorgen vilket jag hade förslag på en mer sansad höjning än vad det blev.
Jag ser hellre att de som har en inkomst är med och betalar än att man sätter höjningarna mestadels på de hellre.
Så orsaken till skattehöjningen var den.

Men jag är konsekvent i mitt tänk för nu när vi i Lagtinget debatterade budgeten så var mitt huvudanförande om utbildning och där sa jag bl.a.
Lantrådet tog upp om ekonomisk utsatthet och klasskillnader. Tyvärr är det så att det är så nu   också mellan kommuner.
Vi kan inte blunda för att vissa kommuner inte har råd att erbjuda samma service. Så ett likvärdigt Åland har vi inte idag.
Trots att man kompenserar från landskapet så sitter man i kommunerna och vänder på slantarna. Och vi ger inte en likvärdig grundskola idag för de unga har inte samma förutsättningar senare i sin skolgång.
Var som en sa åt mig en gång " man skär hellre ner på servicen än höjer skatten, är det rätt ? "
 Att man inte skjuter pengar till med elevassistent eller mer speciallärartimmar för då måste man höja skatten. 
Vi kan inte blunda för det längre utan vi måste inse fakta.
Medan vissa kommuner tävlar om att ha lägsta skatteprocenten medan det finns kommuner som märker att man tappar i kraft som inflyttningsort inte på grund av skatten utan mer att man har råd att erbjuda samma service och hjälp.

Nu har vi i både kommun och lagtinget diskuterat budget och i båda debatter har jag fokuserat på de unga och deras möjlighet till  en likvärdig utbildning.
 Det har vi inte idag tyvärr.

Handlingens man

Så brukar jag kalla mig i valkampanjen. Jag är inte den som skriker utåt utan mer tjatar inåt. Med att jag inte är den som skriker utåt så är det att jag skriver inte massor med insändare, jag står inte och skriker så här duktig.
Jag är mer den som står kanske i talarstolen och berömmer andra politiker när något bra gjorts. Är jag missnöjd så skriver jag inte insändare utan jag skriver mail till de i regeringen det berör. Okej jag har ministrar som tycker jag är nojsig och jobbig.
det är väl därför jag brukar kalla mig Handlingens man mer verkstad än snack. Jag är inte nöjd med att säga att jag sagt det här så det här tycker jag. Jag lobbar hårt istället.
Men banne mig så de lyssnar och kanske de gör det för att jag är lojal.
Här är lite av de frågor jag nu känner att jag lyckats med att lyfta upp.

Möjlighet att läsa upp grundskolebetyg
22 november 2011 så var jag upp i budgetdebatten och pratade om möjlighet att läsa upp grundskolebetyg. Det fattades ett system var man skulle läsa upp grundskolebetygen på Åland.
Sen fr.o.m. hösten 2012 kunde man göra det hos Ålands gymnasium och med samarbetet med Ålands Folkhögskolas linje " nya linjen " så finns den möjligheten.

Barn med särskilda behov
Jag har stått och pratat för de unga som är i behov av extra stöd i skolan. I varje budgetdebatt så har jag pratat om de unga i Ålands gymnasium som behöver mer stöd.
I 2015 års budget så läggs det fokus på dessa, så den budgeten och dess allmänna skrivningar som rör just dessa unga gillar jag.
Så nu ser jag fram emot att det blir handling från Ålands Gymnasium och dess styrelse.

De ungdomar som varken är i utbildning eller jobb
Ända sen jag var ungdomslots så har jag pratat om hur viktigt det är för unga att en sysselsättning. Vi har alltför många som är hemma och mår dåligt och inte kommer sig inte att söka sig vidare. Men idag plinga det till ett mail där jag fick från en partikamrat som ville delge mig följande

 

Ärende
KARTLÄGGNING AV MYNDIGHETSSAMARBETE FÖR UNGDOMAR SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR ELLER SOM BEFINNER SIG I RISKZON FÖR DETTA    Under 2014 har landskapsregeringen gjort en kartläggning av det aktuella myndighetssamarbetet beträffande ungdomar som varken arbetar eller studerar. Inom ramen för kartläggningen ingår även förslag till åtgärder för en utveckling av detta samarbete. Arbetet har resulterat i en rapport som bifogas. Landskapsregeringen beslöt den 23 oktober 2014 att uppmana de avdelningar, myndigheter och andra aktörer som berörs av rapporten att vidta åtgärder inom respektive ansvarsområde. Konstaterades vidare att utbildnings- och kulturavdelningen, vilken ansvarar för ungdomsfrågor, ges i uppdrag att samordna och koordinera arbetet på ett övergripande plan.
  För mig är det som en seger att man nu lägger fokus även på det området och att jag nu hoppas se resultat.
Detta är 3 frågor jag jobbat helhjärtat för och börjar se att det händer saker där nu. Vilket jag lyfter på hatten för,

Inte helt nöjd ännu
Jag är inte helt nöjd ännu och vill att man skall se över ett mer rättsäkert och rättvisare system än det är idag för de elever som söker enligt prövning. Idag har de ungdomar som söker enligt prövning med anpassad läroplan inte så många olika studielaternativ och inte heller antal platser.
När jag också fått en ändring där så kommer jag att jubla.
Därför tycker jag att jag står politiskt för att jag är handlingens man. Det är många års nojs som har lett till en hel del resultat vilket jag idag är rätt så nöjd med.
Vi måste hjälpa våra unga att komma högst upp på Maslovs behovstrappa att få möjlighet till att nå ett självförverkligande och kunna uppfylla sina drömmar.

Renovera eller ny bro på Vårdö

Den stora diskussionen på Åland är om det skall vara en ny bro eller om man skall renovera den gamla. Man har hållit på ett tag och renovera Vårdöbron och meningen var där att bara skulle förnya tätskiktet och några fogar samt utföra mindre reparationer av kantbalken och räcket. Men sen märkte man att bron var avsevärt sämre skick än man trodde så man kallade in experter från Finland och då också stoppade reparationsarbetet.
Istället nu då
Nå i alla fall så var betongen i mycket dåligt skick så konsulter och de från trafikavdelningen som håller på med det här har förordat en ny bro.
Men vissa politiska partier säger nu att det räcker med renovering för det är så mycket billigare den kalkylen ligger på 5,7 miljoner.
Medan en ny bro skulle kosta 9,7 miljoner. Alltså 4 miljoner mer.
Och när jag först hörde summorna så sa jag " nå nog måste vi ju se på renoveringsalternativet för 4 miljoner är mycket pengar"
Men sen började jag sätta mig in i detta och då inser jag att det är nog ny bro som är det alternativet jag stannar vid.
Nå dels så håller en ny bro så mycket längre, i rapporten som konsulten Destia har gjort så står det " En ny bro väntas ha en livslängd på 120 år" medan de i rapporten skriver följande att en renovering håller upp till 50 - 60 men då bör man först göra en specialinspektion av stålkonstruktionen innan man går in för att reparera.
Så det är så mycket som är oklart kring renovering och det är det här som gör att jag är för en ny bro. Skulle det bara vara att jämföra summorna så talar det för en renovering.

Men hur är det med balkarna i vilka skick är dem ?

Behövs de förstärkas så kommer kostnaderna att rusa iväg rejält.

Men en av de viktigaste sakerna som gjorde att jag blev för en ny bro är säkerheten för främst vårdöborna. Jag hamnar att själv köra över bron där de nu gjort så att man flyttat trafiken till mitten av körbanan eftersom de värst skadade  områdena ligger vid bron ytterkanter.

Det kan inte vara kul att ha barn som skall cykla eller gå över den bron eller ännu mindre sen med en pontonbro som skall vara där under tiden man renoverar den gamla.

Kan inte heller vara kul att varken köra själv eller ha barn att sig över en flytande pontonbro.

Jag är för ny bro för att:

• långsiktighet,  på långsikt betalar sig det med en ny bro, renovering blir billigare på kort sikt.
• tillgängligheten, med en ny bro så kan man använda den nuvarande medans en pontonbro innebeär ju troligtvis viktbegränsingar för fordonen som kör över pontonbron.
• bärigheten, en renovering så kommer inte att uppfylla dagens broars normer. Utan skall en bil med över 60 ton så kommer det att bli bekymmer. Och eftersom EU nu tillåter över 100 ton så kommer en sådan last inte att kunna komma över bron.
• osäkerheter, det är för mycket oklart som jag inte vill ta ansvar för. Därför ställer jag min tillit till de som utrett och rekommenderar ny bro. De är experter inte jag.
• Var slutar kostnaderna egentligen en renovering på ? Ny bro så är kostnaderna mer klara och utredda vilket innebär att kostnadsdrivande överraskningar är färre med ny bro.
• Kunskapen säger ny bro, varför skall jag då säga att har fel. De pratar inte för att de skulle få bygga bron sen. De jobbar med att utreda i vilket skick broar är i. Det har de gjort med vårdöbron och säger bygg ny bro framom renovera. Om de litar jag på. 

De som är för ny bra nu blir kallade för populister och inte vågar ta obekväma resultat. Det vågar jag ta men inte jag vill inte chansa med miljoner och köpa grisen i säcken.
Sen måste man också se konsekvenser för de inblandade.

 

Viktigt med en likvärdig service på ela Åland.

Det är mycket som cirkulerar i huvudet på mig just nu.
Har under den senaste tiden funderat och bekymrat mig över att allt fler unga som söker enligt prövning.
Det svåra där har ju varit att vilka siffror stämmer egentligen.
Jag har fått meddelande om att det är så många som har anpassad läroplan som inte kom in på utbildning i gymnasialstadiet.
Och det är inte bra att 9 personer av 27 sökande med anpassad läroplan som söker enligt prövning inte kommer in i en utbildning på gymnasialstadiet. Det är 9 för många. Sammanlagt av 44 som söker enligt prövning så var det 27 som kom in och då alltså 17 som inte fick en studieplats på gymnasialstadiet.
Andra som sökt enligt prövning så är personer med utomnordiskt betyg, sjukdom / handikapp och skiljebetyg.
Men av 44 som sökte våren 2014 enligt prövning så var det 27 stycken med anpassad läroplan.

Fick höra om en siffra att våren 2015 så är det 23 elever som söker med anpassad läroplan och vad skall vi göra med alla dessa unga.
Nu när jag håller på att titta lite på unga i grundskolan med särskilda behov så inser jag ju att det satsas rätt så olika i våra skolor och skoldistrikt på dessa elever.
Läste i tidningen om skolpsykologer som vill jobb tillsammans i team istället för att vara uppdelade i skoldistrikt. Det här är en fråga jag nu pratat länge för. Att barn på Åland skall ha lika rätt till skolpsykolog oberoende var man bor på Åland. Så är det inte idag.
När vi i Fullmäktige i Sund gav vårt uttalande om Kommuneras socialtjänst så jag fick jag in ett tillägg om att nästa steg landskapsregeringen bör göra är att göra även en reform inom grundskolorna och då bl.a. tillgången till skolpsykologer är lika på hela Åland. Idag satsas det olika på Åland och tillgången på skolpsykologer, kuratorer och speciallärare är olika beroende på var på Åland man bor och går i skola.
Så det är beroende mycket på vart ens barn går i skola och vad man får för möjligheter längre fram.
Det tycker jag är fel. Likasom inom det sociala skall även barn ha samma möjligheter till stöd och hjälp i grundskolan oberoende var du bor på Åland

 

Dagens unga morgondagens vuxna

Har idag suttit och diskuterat våra framtida utmaningar på Åland.
En utmaning som jag ser det är våra unga.
Jag ser en trend att våra grundskoleskolor går mer mot de svenska grundskolorna där jag upplever att lärarauktoriteten helt har försvunnit.  Nu behöver vi ta tag i det och lära våra barn att lära sig hyfs och att ta sitt ansvar.
Man skall inte heller bara skylla på föräldrarna för där kan vissa behöva få stöd och hjälp i sin föräldraroll.

Men visst säger den här bilden en hel del.
Vi föräldrar tar inte föräldraansvaret och väntar att skolan skall fostra våra barn. Men är det faktiskt skolans ansvar att fostra ?
Det är föräldrarnas roll att uppfostra sina barn och skolan att lära barnen. Men då måste vi ha en bättre dialog mellan skolan och hemmen.
Sen är det så att vissa föräldrar inte idag klarar av att vara föräldrar men då skall samhället komma in och stödja.
Men vi kan inte hela tiden skylla på varandra utan vi vuxna måste också ta våra egna ansvar.
Så utmaningar har vi framför oss.
Våra unga idag är vår framtid och de som skall ta få ett jobb betala skatt och sköta om mig när jag blir gammal.

amhällets behov minskar inte utan ökar - sysselsättning / jobb

Här på åland ökar arbetslösheten och jag är övertygad om att vi skulle behöva lägga in mer resurser på t.ex. arbetsmetoden ”arbete med stöd” för att få fler i sysselsättning.
Jag har nu en längre tid begärt att få en utredning om att de runt 100 personer vi har arbetslösa och som är under 25 år, vad krävs det för åtgärder att få de i sysselsättning ? Som t.ex. studier, arbetsparktik eller arbete.
Men det finns det inget intresse i.
Hellre så betalar vi 500 000 € mer i arbetslöhetsunderstöd. I debatt nyligen fick jag höra  ”att betala ut i sysselsättningsåtgärder är också en sorts arbetslöshetsunderstöd ” Visst men då betalar vi för aktivitet inte passitivitet.
Satte hemma i morse framför SVT:s morgontv och fick höra att de nu i Enköping satsar 4,3 miljoner svenska kronor på personer med som har svårt med sociala umgängen som t.ex. sociala fobier.
WOW man ser alltså på aktivitet, hatten av för Enköping. Jag är övertygad om att den insatsen gör att de kommer att börja må bättre, vilket leder till minskade sjukvårdskostnader.
Försökte hitta mer om denna artikel men kom bara till en artikel där man måste vara prenumerant för att få läsa.
Funnits diskussioner tidigare om att unga skall ringa 100 samtal och det skulle leda till 1 jobb. Men många vi har klarar inte av att ringa dessa 100 samtal och de personer måste vi ta vårt ansvar och hjälpa.
Näringsministern på Åland har jag debatterat en hel del det senaste året. Och vi har väl svårt att se samma väg mot ett gemensamt mål.
Dels för att vi ser olika personer och deras behov. Mycket av detta beror på att vi har olika ideologier.

Jag håller med om att de är bra att genom satsningar ger stimulans till ” riktiga jobb ” som näringsministern ofta nämner. Och det håller jag med om. Det vi behöver prata om är att vi går in med stimulansåtgärder som sen verkligen skapar fler jobb. Och hur gör vi det ?

Sen tror jag att det finns på Åland ett stort antal personer på Åland som  behöver samhällets stöd att komma ut i sysselsättning som sen leder till ett arbete. Men vi måste våga se till och deras behov.  Så även där minskar inte behovet utan ökar.

Samhällets behov minskar inte utan ökar - skolan

Idag så är det att man pratar om en mer kvalitativ skola vilket är bra men tyvärr pratar man för ofta om en grupp istället för att prata om alla elever skall få en bättre och mer kvalitativ grupp. Bl.a. så pratas det om en gemensam sjöfartsutbildning för att få den mer kvalitativ och få fler att komma till Åland för att gå den.
Läser i tidningen Ålands sjöfart om Ålands sjöfartsakademi  där säger utbildningsministern att huvudsaken är inte att spara utan för att utveckla utbildningen. Visst är det bra att man vill utveckla, men på vems bekostnad ?
Jo andra tvingas då spara.
Också läst om hur man skall satsa på högskolan och fler sökande, vilket också leder till fler sökanden utifrån.
Som leder till ökade kostnader.
Varför läser vi inte om hur man vill satsa på att fler skall få möjlighet att slutföra sina studier ?
Varför läser vi inte om att nu gör man krafttag och satsar på yrkesutbildningen ?
 Varför läser vi istället om att skolvärdarna bantas bort ?
Varför blev all text om ungdomar med behov av särkskilt stöd enbart en svart text på ett vitt papper och inget mer.
Varför satt jag förra veckan i flera timmar på Ålands Folkhögskola där det pratades om att man måste banta så mycket i budgeten att man ens undrar om det finns någon Ålands Folkhögskola kvar på långsikt.
Behoven ökar men resurserna ökar inte, snarare minskar.
Man ser inte vad det behövs för insatser för att hjälpa de som har en högre inlärningströskel utan mer att ramen skall sjunka.
Samma sak i grundskolan alltfler är i behov av fler vuxna som hjälper. Istället så blir det större klasser och då färre vuxna per elevgrupp.
Även fler barn som mår dåligt.

Känns även här att man går och blundar för man vill inte se de som verkligen är i behov av hjälp och extra stöd för de kostar pengar som inte kommunerna har. – ” de får jobba lite hårdare bara  om de vill komma igenom var det en som sade åt mig en gång”.
Så kan man ju tänka om man kan inte ser personens behov utan bara personen.
Jag tycker trenden är oroande för skolklasserna blir större och de blir alltså färre vuxna i skolorna. Istället ger man eleverna en anpassad läroplan så är det lättare att jobba vidare med övriga gruppen.
Nu vill jag inte dra alla skolor över en kam för det finns vissa skolor som jobbar bra och har en bra undervisning medan kanske resurserna inte riktigt räcker till i andra skolor. 

Även här tycker jag att samhällets behov minskar inte utan ökar.