På väg hemåt

På väg hem efter 3 fullspäckade dagar i Göteborg och socialdemokraternas partikongress där. Som första gångs beökare på en sådan kongress så var det svårt att följa med själva kongressen, där borde man läst in sig mer på förhand för att bra följa med debatterna. Men det var rena smörgåsbordet med seminarier som man kunde gå på. Så jag var på en 4-5 seminarier i alla fall. Sen hade vi lite samarbetsmöten också med personer /  organisationer som vi ville börja samarbeta mer med. Där träffade vi bl.a. personer från Gävleborgs socialdemokrater som vi förhoppningsvis skall börja samarbeta lite mer med i bl.a. organistions- och utbildningsfrågor.
Sen var jag på ett seminarie om Folkhögskolornas framtid där jag inte kunde vara tyst i diskusionen vilket var bra för det var många som ville komma och prata med mig efteråt. Både såna som höll med och inte höll med mig.
Även där fick jag nya kontakter som ville vi skulle hålla kontakt.
Just för minglandet så blev jag en natt extra i Göteborg, men det var nog lite bortkastat visst prata med riksdagsledamöter och andra sossar samt en av Expressens ledarskribenter. Men han visste jag inte vem var förrän vi avslutade vår diskussion.
Men jag är egentligen ingen mingel pratare. Jag gillar konkreta framåt drivande diskussioner som ger något, d.v.s. mindre snack och mer verkstad :-)

Efter kongressene känns det som med Löfven, Jämtin och sen LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson i toppen så tror jag de tillsammans kommer att ge mer glädje, entusiasm och framtidstro inom partiet vilket det nu behövs. Ser man på partitoppen så verkar de vara en lyssnande partiledning som kanske ger lite uddlösa kompromiss skrivningar men det gör att fler känner sig mer delaktiga än överkörda.
Det känns som nu kommer det bara att gå framåt.
På väg hemåt med ännu mer lust att vilja jobba för partiet och dess framtid, för inspirationsinjektionen har jag nu fått i Göteborg.

Tack och hej.

Göte goes Göteborg

Sitter på tåg ner mot Göteborg där jag skall delta på svneska  Socialdemokraternas kongress. Skall bli intreesanta dagar hemresan sker på söndag.
Nu är det 4 dagar som jag inte får dra en simträning eller fara på tävling utan nu är det jobb som gäller.
Kongressens tema fokuserar i år mycket på utbildning och politik hur man skall få färre arbetslösa i Sverige.
Jag har redan nu bokat in intressanta föreläsningar som jag skall gå på.
Sen har jag lite uppdrag av partiet att söka upp personer och försöka starta ett samarbete. Så det kommer att bli intressanta och stressiga dagar i ett förhoppninsvis soligt Göteborg.

Slutsnackat nu

Åland är enspråkigt svenskt och Finland är tvåspråkigt med finska och svenska som " nationalspråk" I vår debatt i lagtinget om polislagen så sade jag att nu är det " slut snackat på finska" i en replik. Nu har det blivit ganska mycket känslor kring min kommentar kring det.

Här är lite mycket av våra tankar kring denna replik. I Finland så tas det förgivet att man skall kunna finska men så är det inte på Åland. Men vi på Åland har av 36 § har en lag om ämbetsspråk, där det står att Landskapet är enspråkigt svenskt. Ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska.
Därför skall vi hävda vår rätt till svenska språket.
Självklart om det kommer en turist låt oss säga från Finland och turisten inte kan svenska, och om polisen kan finska självklart skall man då hjälpa personen på finska. Man kan inte lagsätta sunt förnuft.

Min replik i måndags i ålands lagting så handla om att vi skall värna om vår rätt till att ämbetsspråket med riket är på svenska för det har vi rätt till i självstyrelselagen.
Själv hoppas jag att kunna lära mig bättre finska för att kunna kommunicera bättre med personer jag träffar på t.ex. simtävlingar i Finland.
Därför hoppas jag att jag lär mig bättre finska. Men det skall jag inte behöva lära mig för att få ett jobb på Åland och där det finns kontakter till Finland och därför måste kunna finska.

Tack för mig.

Viktigt att ge ungdomar möjlighet till sysselsättning

Just nu pratas det en hel del om ungdomsarbetslösheten och vi diskuterade det i lagtingsgruppen tidigare, förra veckan så var det en artikel  om ungdomsarbetlöshet i en av våra tidningar, och jag hoppas att det kommer att hända mer i den frågan under det närmaste halvåret.

Ungdomsarbetslösheten ligger nu runt 7 % och något måste göras för att förbättra de arbetslösa ungdomars situation.
Inom utbildningssektorn så vill jag lyfta på hatten för utbildningsminister Johan Ehns arbete. Arbetet för att stärka för dem som har det svårt i skolan så har förbättrats och vad jag hört av honom så kommer det att förbättras ytterligare.

Utbildningsavdelningen har sett över möjligheten att läsa upp grundskolebetyget och det finns nu möjligheter till det inom Ålands gymnasium. Men den möjligheten ges också nu till ungdomar som går på Katapult och åt dem som studerar på Ålands Folkhögskola.

Men även annat jobb att förbättra studiemöjligheterna görs inom landskapsregeringen.

I Ålands Landskapsregering budget för 2013 så står det följande

” I skolorna finns studerande med anpassad läroplan och studerande som kräver

stöd- och specialundervisning. Gymnasialstadiet har i dagsläget inte tillräckliga

resurser för stöd- och specialundervisning vilket leder till förlängda studietider

och avhopp. Det föreslås därför att sex studieplatser på yrkesinriktad specialundervisning

erbjuds hösten 2013. Styrelsen har därför genom omprioriteringar reserverat

medel för att flexibelt efter behov kunna öka personalstyrkan för stöd och

specialundervisning. För att säkerställa kontinuitet föreslås att en vakant

tjänst som lektor ombildas till en tjänst som speciallärare”.

Vidare har Ungdomslotsverksamheten fått vidare finansiering för sin verksamhet vilket är en viktig verksamhet för att få unga i sysselsättning.

Med de nu nämnda åtgärderna så tror jag att avhopp från skolorna i gymmnasialstadiet minskar.

Så visst sker det saker inom utbildningssektorn med möjligheten att ge en utbildningsmöjligheter åt alla.

Och skall vi minska på ungdomsarbetslösheten så bör det ligga hög prioritet på utbildning eftersom ett långsiktigt mål skall vara att få ungdomar i sysselsättning genom att ge dem möjlighet till utbildning.

 

I debatten om landskapets budget för 2013 så föreslog jag att man skulle gå in för ett projekt om 100 nya jobb. Där man skulle se vad krävs det för åtgärder för att få dessa 100 ungdomar som är öppet arbetslösa i en sysselsättning (enlig ÅSUB statistik för december 2012.).

Tyvärr vann mitt förslag inte gehör hos minister Fredrik Karlström som svarade mig att det ”inte skall daltas för mycket med ungdomar” 
Den senaste siffra jag hört är att det är runt 20 ungdomar som har varit arbetslösa längre än 3 månader. Så en majoritet av ungdomarna på Åland får en sysselsätnning inom 3 månaders arbetslöshet. 
Det jag som politiker skulle vilja veta är, vilka resurser det behövs för att få de unga i en långsiktig sysselsättning.

Nu är ju inte hela sanningen det som står i ÅSUB:s  arbetslöshetsbarometer för vi har ett mörkertal.

Vi har på Åland en hel del unga som ” bara ” går hemma och dem behöver vi hitta.
Dels har vi de som inte kommit in i utbildning och dels har vi dem som avbryter sina studier och efter det fallit emellan stolarna.

Jag har sedan 2010 jobbat för att vi på Åland skall se på rikets förändringar i ungdomslagen och ta efter det, och där hoppas jag att man skall se möjligheterna med det uppsökande arbete och sektorövergripande samarbetet som nämns i den ungomslagen.

Nu har jag förstått att landskapsregeringen skall se över viss lagstiftning som gäller ungdomar och arbetslöshet och jag hoppas att man då kan få in vissa av förändringarna i ungdomslagen i de speciallagarna man då ser över.

För jag tror inte min vision att få en ungdomslag ligger i hög prioritet hos landskapsregeringen nu tyvärr.

 

Årets barn- och ungdomsledare 2012

Igår hade vi idrottsgala här på Åland. Det var en  riktigt trevlig tillställning med runt 400 personer och det delades ut ett fleratl priser årets genombrott, årets prestation,  årets ledare, årets manlige idrottare och årets kvinnliga idrottare.
Jag var nominerad som en av tre till priset som årets ledare. Det fick jag inte utan det gick till Steve Beeks som det senaste året tränade damlaget Åland United till ett silver i FM ligan i fotboll, ett pris som Steve Beeks är välförtjänt av. Min adept Erica Granesäter var nominerad till årets kvinnliga idrottare men inte heller där fick vi gå upp och hålla tacktal.

Däremot helt överraskande så fick jag priset som " årets barn- och ungdomsledare 2012" Jag blev riktigt paff när jag hörde mitt namn.
Jösses vad svårt jag hade att hitta ord vid tacktalet.
Så här var syftet och målet med priset:
"Målet med priset är att uppmärksamma och understryka engagemang och intresse för det ideella ledarskapet inom barn- och ungdomsidrotten på Åland. Priset belönar stort engagemang, glädje och förmåga att samla och aktivera ungdomar till idrott snarare än resultat när vinnaren utses". 

Som sagt det är inte lätt att hålla tal när man skall upp och hämta ett pris man inte ens kunnat drömma om att få.

Det är otroligt hedrande att få ett just som " årets barn- och ungdomsledare 2012" just för att barn - och ungdomsidrott är så viktigt.
Med priset fick jag också ett stipendie och för det skall jag faktiskt köpa mig en videokamera så jag kan filma barnen när det simmar och sen kan de sig själva.
Jag har hållit på med det med ipaden och märkt att de tycker att det är roligt att se sig själva - så mer sånt skall jag göra nu bara jag hittat rätt filmkamera.
För självfallet skall stipendiet gå tillbaks till simningen på ett eller annat sätt. Nu blir det då till filmkamera.

Efter idrottsgalan var det mingel på nattklubben Kino och resturangen Indigo och det var kul faktiskt att få alla fina omdömmen om mig som idrottsledare. Så efter att jag fått priset i lördags 23-tiden så har det varit en otrolig ego-boost.
Så jag just nu är min självkänsla på topp efter att få all positiv feedback.
Jag får ingen ekonomisk ersättning för min timmar på bassängkanten men jag får barnens glädje och det betyder definitivt mer.

Ha det bra.

Alla skall ha råd med bra sjukvård

Idag har vi debatterat tilläggsbudgeten och det som var mest i fokus var ÅHS och sjukvården kostnaderna varit högre än beräknat och inkomsterna lägre än beräknat.

Så visst är man bekymrade över hur mycket vår sjukvård kostar.
Jag sa i debatt våren 2007 följande om vår sjukvård
   

             "Hur kan vi utveckla sjukvården ännu mer på Åland? Skall vi satsa på att ha all specialsjukvård här eller skall vi satsa på vissa områden och en ökad kunskap och kunskap där. Jag tror aldrig jag har hört politiskt det säga att det här bör vi satsa på."

 

Det här gäller ännu idag. Men vi har nog snart inte råd att allt utan vi behöver nog prioritera snart vad skall vi ha och vad skall man låta det privata driva och så samarbetar man.

 

För mig är det viktigt att vi har en bra primärvård med låga avgifter så att alla skall känna att de har råd att gå till sjukvården och då primärvården i första hand. Nu är jag rädd för att med vår kärva ekonomi vi har på Åland så kommer vi att tvingas höja avgifterna så att alla inte känner sig ha råd att gå till läkaren.

Idag på gruppmötet så pratade vi om att skall vi få ordning på ekonomin så hamnar alla att ge avkall på lite. Skärgårdsborna får lite försämrad skärgårdstrafik, sjukvårds- och reseavdraget blev lite sämre och kommunerna får lite mindre i landskapsandelar.

Så för att vi skall få ekonomin i balans så måste vi dra ner på kostnader och öka inkomsterna.

Men jag vill inte vi skall försämra för dem som redan har det jobbigt ekonomiskt.

 

Men hur ?

 

För i lagtinget så får man höra från talarstolen att ålänningar har det så bra ekonomiskt. De reser som aldrig förr och köper som aldrig förr.

Jag håller inte med om det, för vi har också fler som har det jättetufft ekonomiskt. Inkomstklyftorna växer på Åland samtidigt som regeringen på Åland måste jobba stenhårt för en ekonomi i balans. 

 

Oj nu har jag slunkit in i en mer allmän ekonomiskt inlägg än om sjukvård.

 

Men det blir så lätt att man kommer med förklaringar varför man måste göra förändringar och försämringar för vissa.

Men det jag verkligen anser är att alla bör ha råd med sjukvård och att vi på Åland skall fortsättningsvis ha en bra sjukvård.

Vi har redan överlägset de dyraste sjuksåvårdsavgifterna på i norden. Hoppas vi verkligen inte behöver göra det ännu dyrare.

Många ålänningar klarar av avgiftshöjningar, men inte alla.

 

Ha det bra

Immateriella kulturarvet

Idag har vi i plenum debatterat om lag, kultur och utbildningsutskotettets yttrande angående konventionen om det immateriella kulturarvet.
Det var en intressant debatt som kanske mer handlade om Ålandsöverenskommelsen än om kulturarv.

Nå vad är ett immateriellt kulturarv, här kommer ett urklipp från Wikipedia om just det materiella kulturarvet "enligt konventionen, är det immateriella kulturarvet – eller det levande arvet – mänsklighetens drivkraft för den kulturella mångfalden och dess underhåll är en garanti för fortsatt kreativitet".
Men när Finland skall ta tex. en konvention så skall Finland enligt självstyrelselagens 58 § underrrätta landskapsregeringen om förhandlingar angående fördrag och andra internationella förpliktelser i fråga om angelägenheter som faller inom landskapets behörighet.
Nu har det inte gjorts så i det här fallet.
Och som i utskottet så idag i plenum så var det mest om att riket än en gång inte kontaktat landskapsregeringen om detta.
I utskottets betänkande så la vi in det i utskottets synpunkter istället för en kläm vilket upprört en hel del.
Nu sade man idag i presentationen av vårt betänkande att det var en kompromiss att lägga in det under rubriken "Utskottets synpunkter" än en kläm.
Det var jag där som i utskottet inte ville ha en kläm och var den jobbiga utskottsmedlemmen.

Här nere kommer nu dagens anförande som jag höll. Jag valde mer att fokusera på det immateriella kulturarvet än om Ålandsöverenskommelsen.

Fru talman

Vi har nu ingående i utskottet tagit oss an det immateriella kulturarvet. Visserligen när vi jobbar med Konventioner så skall vi enbart ge bifall eller avslag. Nu har vi i fråga om just den här konventionen kanske gått lite mer grundligt än vad man brukar.

Men för det första så är detta ett verkligt ambitiöst utskott, sen är det här en viktig konvention för oss vår och vår historia.

 

Desto mer vi satte oss in i det här desto mer intresserad av det immateriella kulturarvet blev jag.

Då blev jag och tänka på mycket på vår tradition i både hantverk och mat. Men samtidigt lite rädd att vem skall göra allt detta.

Genom vår ansträngda ekonomi så har ju museibyrån fått en klar personalminskning och det kan vara tufft för dem att göra allt detta som man nu skall göra i och med detta bifall av denna förordning.

Nu skall vi inte se detta som enbart förpliktelser utan mer möjligheter. Det är en trygghet att vi för trygga vår tradition. Mycket av vår tradition försvinner alltmer.  En fråga jag börjar fundera på att hur länge har vi våra åländska midsommarstänger ? Vad jag har hört ryktas så är det svårt att få yngre att ställa upp och hjälpa till med att t.ex. binda midsommarkronor, lägga pärttak och skära vass.

 

Nu som det står i vårt betänkande kommer det att bli svårt att få med genomföranden och det behövs utvecklas ett samarbete olika föreningar tänker t.ex. på Martharörelsen samt den ideella Stödföreningen för Ålands Jakt-och Fiskemuseum.

Här vill jag berömma Martharörelsen som gör ett bra jobb med att dokumentera gamla husmorstips som nu kan leva i vidare i dagens småbarnsfamiljer som inte skulle ha gjorts av boken ” smartha tips” som ges ut av Finlands Svenska Marthaförbundet och som används flitigt av både mig och min fru.

Även andra böcker har getts ut av Marthorna getts ut i syfte att bevara gamla traditioner.

 

En sak som jag blev nyfiken på i vårt utskottsarbete så var hur få mer av vårt kulturarv till våra barn så var läroplanen.

Men där kom det fram under våra höranden att det finns utrymme för det, så sen är det väl upp till skolorna hur mycket engagemang det finns i skolorna om vårt åländska kulturarv.

Det som kom fram så är att det finns förbättringspotential över museipedagogiken, vilket jag personligen tycker det borde vara värt att satsa på.

 

Fru talman enligt 58 paragrafen självstyrelselagen så skall landskapsregeringen skall underrättas om förhandlingar angående fördrag och andra internationella förpliktelser i fråga om angelägenheter som faller inom landskapets behörighet.

Här kan vi konstatera att så inte varit fallet och här bör det återupprepande påminna om Ålandsöverenskommelsen om att rätten till delaktighet i de frågor det berör Ålands behörighet. Nu har jag fått höra av kansliminister Gun-Mari Lindholm att det har blivit förbättring där.

Och här kommer det väl också att vara en fråga som man kan ta upp sen i Helsingfors.

 

Avslutningsvis fru talman skall vi bevara vårt kulturarv så är det viktigt att vi också har etnologer och de har minskats i antal de senaste åren och här en viktig sak som vi ser över att hur bevarar vi vårt kulturarv på bästa möjliga sätt ?

Viktigt att vi säger vad vill satsa på inom museibyrån och här man kanske över våra politiska målsättningar med verksamheten.

Vad skall vi själva ha och vad köper vi för tjänster utifrån.

Men vi måste ha resurser i framtiden för att kunna bevara en hög kvalité på det immateriella kulturarvet, vi har ett kulturarv vi skall vara stolta över och se att vi kan bevara.

Vi skall inte låta vårt kulturarv bli hotat utan bevarat.