Immateriella kulturarvet

Idag har vi i plenum debatterat om lag, kultur och utbildningsutskotettets yttrande angående konventionen om det immateriella kulturarvet.
Det var en intressant debatt som kanske mer handlade om Ålandsöverenskommelsen än om kulturarv.

Nå vad är ett immateriellt kulturarv, här kommer ett urklipp från Wikipedia om just det materiella kulturarvet "enligt konventionen, är det immateriella kulturarvet – eller det levande arvet – mänsklighetens drivkraft för den kulturella mångfalden och dess underhåll är en garanti för fortsatt kreativitet".
Men när Finland skall ta tex. en konvention så skall Finland enligt självstyrelselagens 58 § underrrätta landskapsregeringen om förhandlingar angående fördrag och andra internationella förpliktelser i fråga om angelägenheter som faller inom landskapets behörighet.
Nu har det inte gjorts så i det här fallet.
Och som i utskottet så idag i plenum så var det mest om att riket än en gång inte kontaktat landskapsregeringen om detta.
I utskottets betänkande så la vi in det i utskottets synpunkter istället för en kläm vilket upprört en hel del.
Nu sade man idag i presentationen av vårt betänkande att det var en kompromiss att lägga in det under rubriken "Utskottets synpunkter" än en kläm.
Det var jag där som i utskottet inte ville ha en kläm och var den jobbiga utskottsmedlemmen.

Här nere kommer nu dagens anförande som jag höll. Jag valde mer att fokusera på det immateriella kulturarvet än om Ålandsöverenskommelsen.

Fru talman

Vi har nu ingående i utskottet tagit oss an det immateriella kulturarvet. Visserligen när vi jobbar med Konventioner så skall vi enbart ge bifall eller avslag. Nu har vi i fråga om just den här konventionen kanske gått lite mer grundligt än vad man brukar.

Men för det första så är detta ett verkligt ambitiöst utskott, sen är det här en viktig konvention för oss vår och vår historia.

 

Desto mer vi satte oss in i det här desto mer intresserad av det immateriella kulturarvet blev jag.

Då blev jag och tänka på mycket på vår tradition i både hantverk och mat. Men samtidigt lite rädd att vem skall göra allt detta.

Genom vår ansträngda ekonomi så har ju museibyrån fått en klar personalminskning och det kan vara tufft för dem att göra allt detta som man nu skall göra i och med detta bifall av denna förordning.

Nu skall vi inte se detta som enbart förpliktelser utan mer möjligheter. Det är en trygghet att vi för trygga vår tradition. Mycket av vår tradition försvinner alltmer.  En fråga jag börjar fundera på att hur länge har vi våra åländska midsommarstänger ? Vad jag har hört ryktas så är det svårt att få yngre att ställa upp och hjälpa till med att t.ex. binda midsommarkronor, lägga pärttak och skära vass.

 

Nu som det står i vårt betänkande kommer det att bli svårt att få med genomföranden och det behövs utvecklas ett samarbete olika föreningar tänker t.ex. på Martharörelsen samt den ideella Stödföreningen för Ålands Jakt-och Fiskemuseum.

Här vill jag berömma Martharörelsen som gör ett bra jobb med att dokumentera gamla husmorstips som nu kan leva i vidare i dagens småbarnsfamiljer som inte skulle ha gjorts av boken ” smartha tips” som ges ut av Finlands Svenska Marthaförbundet och som används flitigt av både mig och min fru.

Även andra böcker har getts ut av Marthorna getts ut i syfte att bevara gamla traditioner.

 

En sak som jag blev nyfiken på i vårt utskottsarbete så var hur få mer av vårt kulturarv till våra barn så var läroplanen.

Men där kom det fram under våra höranden att det finns utrymme för det, så sen är det väl upp till skolorna hur mycket engagemang det finns i skolorna om vårt åländska kulturarv.

Det som kom fram så är att det finns förbättringspotential över museipedagogiken, vilket jag personligen tycker det borde vara värt att satsa på.

 

Fru talman enligt 58 paragrafen självstyrelselagen så skall landskapsregeringen skall underrättas om förhandlingar angående fördrag och andra internationella förpliktelser i fråga om angelägenheter som faller inom landskapets behörighet.

Här kan vi konstatera att så inte varit fallet och här bör det återupprepande påminna om Ålandsöverenskommelsen om att rätten till delaktighet i de frågor det berör Ålands behörighet. Nu har jag fått höra av kansliminister Gun-Mari Lindholm att det har blivit förbättring där.

Och här kommer det väl också att vara en fråga som man kan ta upp sen i Helsingfors.

 

Avslutningsvis fru talman skall vi bevara vårt kulturarv så är det viktigt att vi också har etnologer och de har minskats i antal de senaste åren och här en viktig sak som vi ser över att hur bevarar vi vårt kulturarv på bästa möjliga sätt ?

Viktigt att vi säger vad vill satsa på inom museibyrån och här man kanske över våra politiska målsättningar med verksamheten.

Vad skall vi själva ha och vad köper vi för tjänster utifrån.

Men vi måste ha resurser i framtiden för att kunna bevara en hög kvalité på det immateriella kulturarvet, vi har ett kulturarv vi skall vara stolta över och se att vi kan bevara.

Vi skall inte låta vårt kulturarv bli hotat utan bevarat.