Tallgården börjar äntligen få allt på plats.

2005 blev jag ordförande i socialnämnden och omsorgsnämnden som vi har i Sund som två skilda nämnder eftersom vi har gemensam socialnämnd med Vårdö.
En utmaning jag direkt fick som ordförande i omsorgsnämnden var att bygga ut Tallgården. 2010 var det klart och förutom fler rum så hade vi temat att få ett aktivare Tallgården. Det skulle vara kommunens samlingsplats så vi byggde ut ett rum för dagcenter där man skall kunna ha aktiviteter på dagen för alla kommunens äldre d.v.s. även de som bor hemma. Sen ville vi ha föreläsningar, musikframträdanden och möten också där. Men när vi öppnade Tallgården så var akustiken hemsk. Och det har vi haft som en följetong i nämnden - just akustiken. Ja inte bara i nämnden utan detta har varit en följetong, jag har fått höra en del i Fullmäktige om det också. Men igår fick jag höra något som vara som balsam för min själ" vilken bra akustik det är här " sa en av de som sjöng igår på Tallgårdens öppet hus när vi firade Tallgårdens 40 års dag.

Musikframträdande på Tallgårdens 40 års dag av Kanaan Qvinns

 

Känns som att vi nu 5 år efter bygget börjar få klart med akustiken både i dagcentret men också i våra " hörnor " som jag kallade det.
Här nedanför som är bilden av en hörna där man kan sitta och umgås och där akustiken nu äntligen är bra.

Samtalshörnan på Tallgården

Pysselbordet

Så det var en riktigt nöjd Göte som for hem från Tallgården igår där man känner att äntligen efter 5 år så sitter akustiken på plats och Tallgården kan användas som det verkligen var meningen för. Och extra kul var det som händer att nu börjar t.o.m. personalen lägga ut aktiviter i samlingsrummen för de boende på Tallgården.
Igår visade de mig pysselbordet och sen frisörummet för den ambulerande frisören som kommer dit. Mycket bekvämare för de boende på Tallgården. Det är ju för dem vi jobbar med att utveckla Tallgården att de äldre skall trivas och ha det bra på Tallgården.

Frisörrummet på Tallgården

Debatt om Landskapsregeringens regeringsprogram

I måndags och idag så debatterar vi om landskapsregeringens regeringsprogram. En debatt som jag tycker präglas för mycket av tjuvnyp och bitska bett på varandra.

Jag ville ha en lite annan prägel på mitt anförande där det var mer respekt och mindre tjuvnyp. Här kommer mitt anförande jag höll idag

Fru talman

Ett regeringsprogram som står för kraftsamling för stabilitet och förändring. Jag satt och fundera ett tag att vad säger den rubriken ? Stabilitet står för trygghet, en politik där våra medborgare skall känna sig trygga.
Så som jag ser det så kommer vi att jobba med en förändring med tryggheten i bas för enskilde invånaren.

Skall vi lyckas med det krävs fortsättningsvis en ekonomisk styrning. Därför måste vi nu se vad vi vill göra för förändringar.Vi kan inte fortsätta att ha det med det märkliga system vi har idag. Där landskapet måste se över sina kostnader och tvingas till att sätta kostnadstak på sina verksamheter, samtidigt får man höra från salen här att när man pratar om avdrag så är skattesänkningar bra. Fru talman jag vill som jag sa i budgetdebatten poängtera att vi måste se Åland som en helhet och har vi ett stort ansvar att få med kommunerna att komma med och ta ansvar och inte bara gå emot för att ens kommun kan förlora ekonomiskt på det.
Här har vi en stor utmaning om hur vi skall gå vidare.

Jag vill ge eloge till förra finansminister som tagit ansvar för ekonomin men också tagit ett stort ekonomiskt ansvar för den enskilde individen.
Det är en politik som jag stöder och fortsättningsvis vill se att besluten är att vi fortsättningsvis skall kunna garantera den åländska välfärden på en hög nivå.
Nu fru talman så går jag mer in i själva regeringsprogrammet och ser vi där på sid 6 så ser jag kraftsamlingen för de unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi skall jobba för att minska marginaliseringen. Det är många år som jag sagt att vi måste se hur vi får fler i sysselsättning än att bara vara hemma.
Visst är det så att vi har en låg arbetslöshet om vi ser internationellt. Men vi kan göra och vara så mycket bättre än hur det är idag.
Jag har pratat om de som är långtidsarbetslösa och kan behöva stödåtgärder från samhället.
Vet vi hur många de är och vad är för resurser de behöver ?

Fru talman

Förra regeringen tog en landskapslag om ändrad arbetsmarknadslagtiftning som borde gått i laga kraft.
Där har vi lagen om den sysselsättningsfrämjande utbildningen ska i huvudsak främja yrkesfärdigheterna.
En allmänbildande utbildning på såväl grundskolenivå som gymnasienivå kan ordnas som sysselsättningsfrämjandeutbildning.
Den sysselsättningsfrämjande utbildningen kan även innehålla lärande i arbete och praktik.
Fru talman en bra text som nu skall fungera nere i verksamheten d.v.s. hos AMS. Här krävs nu nya tag för att få det att fungera.
Vad krävs nu att komma från lagen till att få det att fungera i praktiken.
Det är lagen som ger möjligheten med sen måste det sättas igång och då krävs ett ledarskap att sätta igång det.
Vad jag erfarit så har vi runt 200 unga under 30 år  som inte är i sysselsättning eller utbildning.
Nu gäller det att vi ser att det finns resurser att nå dessa som bara är hemma. Och få in dem in i en sysselsättning.
Skall vi ha hjälpa kommunerna ekonomiskt skall vi hjälpa dem med att få så stark skattekraft som möjligt. Därför måste vi hjälpa alla att få en möjlighet bli goda skattebetalare.

Som det står under kraftsamling på sid 10 så är hög sysselsättningsgrad en viktig grund för en hållbar ekonomisk tillväxt, för att hålla den åländska välfärden på en fortsättningsvis hög nivå

 Fru talman det viktiga för vår politik är att vi också måste se långsiktigt. Se efter 2020 och inte bara valet 2019.
Det jag tänker på då är bl.a. vår utbildningspolitik, där vi måste se långsiktigt. Att få in gå in med tidiga resurser för att spara långskitigt.
Där följer jag med ett stort intresse minister Asumaas arbete. Utbildningsfrågor är för mig en viktig och angelägen fråga som jag följer med stort engagemang. En bra text under utbildning som jag ser fram emot att åtgärdas.

Bland annat

·         Rättigheter för elever i behov av stöd och stödundervisning tydligörs

·         Kunskapslyft om mobbing, kunskapen finns men finns intresset och framför allt resurserna finns de i skolan idag ?

Ser vi sen på gymnasialutbildningen så är det bra att antagningssystemet förnyas och utbildningsutbudet breddas för en studieplats för alla. Men viktigt sen att det finns jobb efter utbildningen. Vi får inte bredda utbildningen för att man skall slippa in i gymnasialutbildningen och sen uppfyller det inte näringslivets framtida behov. Så det är bra att man ser över behoven för de studerande i behov av särskilt stöd. Men se först om de är i behov av resurser eller en breddad utbildningsutbud som behövs.
Det är inte så att de som har anpassad lärokurs måste missgynnas som de görs idag. De fungerar nog i gymnasialutbildningen med rätt sorts stöd.
Sen det jag lite brukar kritisera så är när man lägger in läroavtal som ett alternativ för gymnasialutbildning ?
Vilka vill man nå då ?
För mig är ett läroavtal ett skriftligt arbetsavtal på viss tid mellan arbetstagare och arbetsgivare. Så jag ser inte lärovatal som ett alternativ för de som skall riktas till våra unga i gymnasieåldern.
Här skulle jag vilja att man ser över möjligheten att få in lärlingsutbildning för de som inte passar in i vårt skolsystem, och definitivt ett bättre alternativ än läroavtal.

Engagemanget om utbilningspolitiken har jag, uthålligheten jobbar jag på, så nu hoppas jag att minister Asumaa har tålamodet med mig. Även utförandet av idrottspolitiska programmet kommer jag att följa med stort intresse.

Sen fru talman så ser jag fram emot att det fortsättningsvis jobbas vidare med det familjepolitiska programmet som fick en bra start av tidigare minister Aaltonen. Jag  tycker det är bra att man nu har en särskild prioritering på barns och ungas psykiska och fysiska hälsa.

Här är det viktiga att man ser på resurserna och vilka resurser som måste sättas in på vilket ställe. Här är det bra att man ser det tvärsektoriella arbetet som ytterst viktiga så att man kommer in med tidiga resurserna.
Även kommuner och landskapet måste samarbeta för våra barn bästa. Det står ju under hälso-och sjukvård att barns- och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande prioriteras vilket är bra. Så här måste vi verkligen se hur gör vi för att man skall få rätt hjälp på rätt nivå.
Då måste det tvärsektoriella arbetet fungera utan prestige mellan alla för våra barns bästa.

Fru talman jag tycker detta regeringsprogram är ett regeringsprogram som står för stabilitet och förändring.

·         Det är ett program som är en stabilitet för de unga som behöver stöd från samhället medan de som kan och orkar stå på egna ben ekonomiskt bör vara med och ta ett större ansvar.

·         Det tas kraftsamling för unga som idag saknar rätt förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden för att vi skall få fler att få vara med att jobba och bidra till behålla den åländska välfärden vi har idag.

·         Det blir en förändring när antagningssystemet förnyas och ett nytt idrottspolitiskt program tas fram.

·         Det är en trygghet för de vuxna med barn som är i behov av extra stöd, det är en trygghet för många idag som känner att det är rätt det vi nu skall göra när det blir en särskild prioritering på barns och ungas psykiska och fysiska hälsa prioriteras.

·         Vi har idag den åländska välfärden på en hög nivå och det skall det fortsättningsvis göra med detta regeringsprogram som bas för den 4 närmaste årens politik.

Så var mitt anförande idag och jag fick många tack och beröm för det.

Utskottsarbete pågår

Nu är remissdebatten över och vi jobbar nu i utskottet för fullt med budgeten och idag är det hörande på schemat hela dagen och antagligen den kommande veckan också.

Rätt resurser på rätt plats

I slutet av mitt andra och i mitt tredje anförande som jag höll i debatten så handlade om de unga och skolan. Jag pratade om resurser till de yngre och att lägga komma med in med tidiga resurser.
Redan i dagis så behöver vi se vad vi har för resurser att tillgå. Jag fick höra rykten förra veckan om att nu skall inte skolpsykologen längre komma till barnomsorgen!. Vad är det dravel, jag har upplevt hur viktigt det är att få in skolpsykologer in redan i barnomsorgsåldern. Bl.a. skulle det kunna underlätta trycket på Barn- och ungdomspsykiatriska om man i kommuner satsar rätt med resurser i skolpsykologer, och även skolkuratorer. Inom barnomsorgen behövs både specialbarnträdgårdslärare och skolpsykologer det ena skall inte ta u det andra.
Nu kommer jag in i grundskolan och lågstadiet som jag tänker på. Jag har jobbat på och tjatat om att det behövs mer speciallärare och skolpsykologer i skolan. Men det är folk som ställt bra frågor och haft bra synpunkter under hösten så jag har lite börjat ändra mig.

Vad jag förstått så många av de unga som har problem så har tufft med sociala kontakter och annat. Så satsar man på det så blir det lugnare och tryggare barn som då får en bättre inlärningsförmåga. Så med rätt resurser och med rätt satsning på skolpsykologer samt skolkuratorer så fåt vi elever som klarar sin skolgång bättre.

I onsdags så handlade mitt anförande om barn med anpassad lärokurs helt och hållet. Jag fick höra förra veckan att 33 elever i Godby högstadium på Åland har anpassad lärokurs. I skolan finns 212 elever så det är hela 15 % av eleverna. Man måste nu verkligen se hur vi klarar av att ge dem en gymnasialutbildning. På Åland så är det så att de elever med anpassad lärokurs måste söka enligt prövning. Och sen bestämmer Ålands gymnasiums styrelse vilka som kommer in enligt prövning. Vansinne !!! Nu måste man nog börja se istället hur man gör för att öppna upp utbildningen för dessa elever och att de får de resurser de behöver. Med en dåres envishet så har jag pratat för dessa elever, det går trögt men det går framåt. Från att ingen förut ville se dessa elever så är det fler som vill börja prata för dessa elever, så jag hoppas att nu kan det hända något under denna mandatperiod. De behöver kunna få söka på lika villkor som alla andra.
Det jag börja prata om i våras och prata också om i tisdags så är att man på Åland borde se om möjligheten att utbildningslinjerna på gymnasialstadiet skulle få en peng per elev och har man en elev med anpassad lärokurs så borde det vara en högre peng. För det är ju så att de här eleverna är i behov av mer stöd och då måste ju utbildningslinjen få en högre peng för den eleven. På detta sätt så skulle också skolan jobba mer att ha eleverna kvar i skolan. Jag har upplevt ibland skolan kanske varit glada att blivit av med jobbiga elever,

Ha det bra.

/ Göte

Ett idrottspolitiskt program behövs

Som jag skrev tidigare så har det varit budgetdebatt i lagtinget måndag, tisdag och onsdag. I måndags så höll jag vårt gruppanförande. På tisdagen höll jag ett anförande som  dels handlade om idrottspolitiska program och sen om unga som hamnar med anpassad läroplan i grundskolan. Det sistnämnda kommer i ett annat blogginlägg så nu blir det inlägg om idrottspolitiskt program.

Om det Idrottspolitiska programmet så där lyfte jag upp om att alla skall ha rätt att idrotta. Att det idag är allt fler som tränar dels för det sociala och dels för att hålla sig i form.. Det är inte bara tävlandet som är i fokus längre.
Det är viktigt att alla ryms inom idrotten oberoende om man vill satsa elit eller träna för motions skull. Jag anser att leken håller på att komma bort från idrotten och att man kör toppning allt tidigare. Jag påstår att man glömmer bort barnrättsperspektivet och det är de vuxna som vill att t.ex. fotbollslaget skall vinna. Är det inte viktigare att alla i ett lag med 11-åringar känner sig lika viktiga i laget. Så jag vill att vi politiker ger de signaler till idrottens takorganisation på Åland, att alla skall få plats inom idrotten. Att alla känner sig bekräftade och att barnet utvecklas genom att det känner att det får bekräftelse och gör framsteg. Då stärker vi både barnets självkänsla och självförtroende. Och att all idrott skall ses ifrån ett barnrättsperspektiv.  Det betyder att verksamheten ska utgå ifrån barnets eget intresse och behov, där leken och glädjen och lusten att röra sig sätts i första rummet. Här kommer ett litet citat från mitt anförande

Vidare är tävling är en naturlig del av både idrott och lek, men måste vara just det. Resultateten skall spela mindre roll. Därför ska alla också få vara med på lika villkor. Succesivt sker sedan en naturlig differentiering mellan olika idrottsliga ambitionsnivåer, men inom idrottsrörelsen ska det finnas plats för alla.

Avslutningsvis så sa jag att jag tycker inte att man begränsar barns idrottande att man bor i " fel " kommun. Att kommuner tar beslut att man ger aktivitetsbidrag enbart till utövare som kommer från den egna kommunen.
Orsaken till att jag sa det så är beslutet att man t.ex. i Sund ger enbart bidrag för de utövare som kommer från vår kommun. Vansinne enligt min åsikt. 

Jag fick en hel del utrymme i radio Åland om detta som man kan läsa och lyssna mer om här.

Ha det bra

/ Göte

Nu är vi igång

Nu känns det som lagtinget kommit igång eftersom budgetdebatten inleddes idag. Eftersom jag sitter för partiet i Finans- och näringsutskottet så blir det jag som håller gruppanförande om budgeten. Det är en stor ära att hålla gruppanförandet om just budgeten. Här kommer mitt anförande som jag höll idag.

Fru talman

Nu är det denna regerings sista budget, när vi skall debattera budgeten för 2016. Det har inte varit lätta år under denna mandatperiod eftersom målet med var ambitiöst med en ekonomi i balans har eftersträvats och intäkterna har inte kommit in som man hade prognos om tidigare.
Jag vill ändå lyfta upp och tacka paret vicelantrådet / finansminister Roger Nordlund samt lantrådet Camilla Gunell som jobbat hårt med att se över landskapets ekonomi. Strävat och letat till förändringar dels på hur man sänker kostnader på kortsikt men framför allt på långsikt.
De två har gjort ett mycket gott arbete med att ställa om kursen med att igångsätta nya reformer, man vågar se det nödvändiga att hur vi på långsikt skall kunna sänka kostnader genom reformer som skapar långsiktiga kostnadseffektiva lösningar.
Inte enbart jobbat med att just denna budget skall se bra ut.
Det är också så att när man är i startläget för stora strukturella förändringar så syns det inte ekonomiskt i början utan man måste låta reformer arbeta in sig. Så fru talman att göra reformer så synes inte i budgeten men är nödvändiga för framtiden.
 Fru talman
Ser vi på personalkostnaderna i budgeten så ligger de nu på 86 miljoner och de har genom strukturförändringar fått ner personalkostnaderna till vad vi hade 2005 – 2006.  Då har visserligen vissa av personalkostnaderna gått över till köp av tjänster. Så denna regering har jobbat med att se vilka tjänster skall ligga under landskapsregeringen och vilka skall fasas ut.  Det är viktigt att man ser på vad som skall ligga under landskapsregeringen, vad skall ligga i bolag och vad kan fasas ut och skötas av tredje sektorn eller ut på den privata arbetsmarknaden. Vi får inte göra det för lätt att slentrianmässigt sätta in verksamheter in under landskapet. Landskapsregeringen är i första hand en myndighet som har ett tillsyns ansvar.

Fru talman landskapsregeringen har nu övergått till fastighetsverk, och angående fastighetsverket så gäller det nu att följa med och vara uppmärksam att inte hyrorna höjs så det börjar tära av verksamheten. Genom landskapets styrning av Fastighetsverk så står det i lagförslaget att Fastighetsverkets verksamhet bör vara ekonomiskt lönsam så att fastighetsverket kan ansvara för utvecklingen av sin verksamhet och intäktsföra en del av sin vinst till landskapet.
Så här bör vi vara uppmärksamma att inte hyrorna börjar äta av verksamheten för att fastighetsverksamheten skall bli lönsam.  

Fru talman
Att vi nu ligger på ett bugeterat underskott är inte optimalt men ändå så har man jobbat målmedvetet att sänka kostnaderna men ändå stannat till och sett att vilka konsekvenser får det för invånarna.
Där har vi då utredningen ekonomisk utsatthet och social trygghet 2012 som säger att ” andelen hushåll under den relativa fattigdomsgränsen har minskat ” sedan den gjordes förra gången som var 2007.

Och det har man under denna mandatperiod försökt på olika sätt att antalet personer som är under och runt fattigdomsgränsen inte skall missgynnas av den förda politiken som denna regering haft.
Just denna målgrupp är en grupp som vi socialdemokrater värnar om och vi kan verkligen säga att vi gjort vad vi kan för dessa.
Vi har inte kommit i mål på allt men i en regering där flera partier ingår med så kan man inte få igenom allt.

 Fru talman, det var som jag hörde en person säga att ” landskapet bara sätter mera kostnader på kommunerna” och jag tror nog att det är så man måste börja våga göra, att se vilka kostnader som bör ligga på kommunerna och vilka som landskapet skall ha.
För ser vi resultatmässigt mellan landskapet och kommunerna så är det så att landskapet idag ligger med landskapsandelarna och hjälper att hålla vissa kommuners skatteprocent på en låg nivå.

Man får inte glömma bort syftet med landskapsandelarna att det är för att ge kommuninvånarna en grundtrygghet oberoende kommunen storlek och ekonomi.
Och vad skall vi stödja ? Är det att garantera en bra och kvalitativ skola, bra personal täthet inom barn- och äldreomsorg eller kompensera kommuner för skatteavdrag ?
Vi har ju nu en parlamentarisk grupp som jobbar med att se över landskapsandelarna och där får den debatten vara i nuläget.

 Våra åländska kommuner har en god ekonomi och det sammanräknade årsbidraget för kommunerna blev nästan 16 miljoner högre 2014 jämfört med 2013 och slutade på 27 miljoner. Ser vi däremot på landskapets ekonomi så är det så att den åländska ekonomin mycket är beroende av den finländska ekonomin och att landskapets ekonomi går därefter. Medan vi har vissa kommuner som går starkt. Tyvärr har det blivit lite mycket kommunalpolitik här och att man bara ser till sin kommun och inte en helhet för hela Åland här. Solidaritet bland kommunerna finns inte ändå pratar man så vackra ord om samarbete mellan kommunerna. Men i ett samarbete mellan kommuner så innan man ens kommit halvvägs så börjar man där se om man är vinnare eller förlorare i kommunerna.
Ingen tänker på varifrån större delen av kommunernas intäkter kommer ifrån, jo landskapsandelar. Höjs dem ännu mer så tvingas vi ta från hälso- och sjukvården eller gymnasialstadiet. Dessa två områden är också en investering i vår framtid, våra framtida skattebetalare.

När omställningsbudgeten gjordes i början av 2012 så gjorde man en bedömning av inkomstutvecklingen som sträckte sig hela mandatperioden t.o.m. år 2015. Enligt de uppgifterna man hade då skulle avräkningen + skattegottgörelsen år 2015 uppgå till nästan 242 miljoner euro sammanlagt medan verkligheten nu är ca 228 miljoner euro, d.v.s. ca 14 miljoner euro lägre.

Ser vi under stycket Landskapet och kommunerna så är det mycket överföringar till kommunerna för man vill inte belasta kommunerna vilket då kan leda till skattehöjningar. Men om vi fortsätter på detta sätt så leder till landskapet måste skära ännu mera i sina kostnader och vilka här tycker att det känns rätt skära inom t.ex. utbildning ?

 Skall vi skära inom utbildning och blunda för den överstora administration inom kommunerna och kommunförbund vi har idag.
Så med det vill jag ge min fulla respekt att jobba med att få en budget i balans är inte lätt när man inte kan styra inkomstutvecklingen för landskapsregeringen, vilket då man har lättare i kommunerna som har skatteinstrumentet att jobba med.

Vi måste se Åland som en helhet och har vi ett stort ansvar att få med kommunerna att komma med och ta ansvar och inte bara gå emot för att ens kommun kan förlora på det.
För sist och slutligen är det våra enskilda kommuninvånare som förlorar om inte vi kan se helheten.

Fru talman

Det är näringslivet och den privata arbetsmarknaden som skall skapa jobben men det landskapet kan göra är att underlätta och stimulera till satsningar. Dels har vi våra investeringar som kan göra att det underlättas på arbetsmarknaden. Byggbranschen, där finns det projekt i röret som skulle främja den branschen. 

Efterfrågan på arbetskraft finns i framtiden och där har vi ÅSUB:s  arbetsmarknadsbarometer 2015 där man också kan se på sysselsättningsåtgärder som också riktar sig till den privata arbetsmarkandens behov.
För oss socialdemokrater är full sysselsättning vårt ständiga mål, det är viktigt att vi ser alla och ser alla människor som en resurs i vårt samhälle.

 Investeringsbehovet är enormt och flera bro, hamn och vägprojekt står i väntan på att få sättas igång. Vissa mer brådskande än andra. Men här har ju landskapsregeringen tagit en åtgärdsplan och som det framkommer så finns det en reinvesteringsplan i 10 år som skall kosta 3 miljoner euro / år. 

 

Så ser vi nu framåt så bör vi höja blicken och våga se längre framåt och fullfölja styckena under omstrukturering av den allmänna förvaltningen. Där vi ser från socialdemokraternas sida att omstrukturering av reformer och de bör nu fortgå enligt planerna. Arbetet är igångsatt och nu måste de få möjligheter att komma i mål.

Man har pratat om att den är tunn och det är inte så mycket i den. Men som jag ser det så är detta en arbetsbudget, där det politiska arbetet tagits i tidigare budgetar och lagar. Nu gäller det att jobba vidare som jag sagt tidigare – långsiktigt. Våga se 2022 och inte bara valet 2019.

Som jag nämnde tidigare så är det en budget med förändringar som också ger utmaningar inför framtiden. Men ändå satsningar på:

-         Studiestöd

-         Hemvårdsstöd

-         Bostadsbidrag

-         Skyddshem

Så det är en satsning också på den enskilde individen som lett till en ökad budget så dessa satsningar är som jag vill kalla familje- och socialpolitiska satsningar.

Fru talman för oss socialdemokrater så är en långsiktig ansvarsfull och socialt hållbar ekonomi viktig. Vi vill ha en offensiv och drivande ekonomisk politik som då satsar på välfärden. Vi ser att man nu att man ser över ungdomars mående och vad som kan göras för dem. Vi vill också att alla får en möjlighet till en studieplats inom gymnasialstadiet utan risk för marginalisering med att begränsa intagningen med sökande enligt prövning eller att man inte fyller upp studieplatser vid Åland lyceum.

Vi socialdemokrater stöder denna budget trots minus men det är en budget för förändringar del för våra samhällsfunktioner men också som satsningar för våra ålänningar över hela Åland. Fru talman detta var nu då mera övergripande och sen återkommer mina partikamrater och även jag i andra anföranden att gå in mera ingående i budgeten.

 

 

1000:nde inlägget i bloggen

Jag har haft blogg i många år. Tror det nu är va 10 sedan jag startade bloggen för att skriva om mina tankar kring politiken och jag då var relativt ny i och ville skriva om mina funderingar kring politiken. Satt som lagtingsledamot fram till 2008 och var ganska flitig med bloggskrivandet och kom upp 2-4 inlägg i veckan. Sen efter 2008 avtog aktiviteten på bloggen mycket att jag då startade upp ett projket som Ungdomslots vilket tog en hel del tid. 2010 så ökade mitt intresse för simningen och elitsimningen alltmer efterson jag helt plöstligt hade elitsimmare igen. Sen var det jobb som både ungdomslots och simtränare, simträningar tidvis upptill 8-9 träningar / veckan.
2011 kom jag in i lagtinget inget och vips var jag lagtingsledamot, elittränare i simning och familjefar. Så att skriva blogg då skulle bara varit stress.

Efter den sommaren så har jag valt att trappa ner med simningen och nu invald som ersättare i lagtinget. Jag hoppas nu kunna skriva lite mer i bloggen. Så hoppas de följande 1000 inlägg inte tar 10 år ytterligare.

Jag ser fram emot mina förhoppningsvis 4 år i lagtinget där jag nu är vice ordförande i finas- och näringsutskottet så intressant blir det.

Hoppas ni tycker min blogg är intressant att följa framöver.

Ha det bra