Läser i media om den politiska kampen i stan, om det skall vara filmkamera i högstadieskolorna eller inte. Den politiska kampen som pågår där så tänker jag inte blanda mig i. Däremot så blir jag att fundera på vart har vi hamnat om det är så att vi har ett samhälle där vi fått ett Åland där vi ens diskuterar detta.
Vi ger signaler till våra barn i nedre tonåren att man måste ha kameror för att de skall känna sig trygga i skolan.
När hamnade vi att man kommer till de här diskussionerna ?
Jag vill att barnen skall känna sig trygga men i skolan men tryggar vi det med filmkamera ? Man får inte bort mobbingen för den sker ju mestadels verbalt. Så är det för det fysiska våldet som man vill komma åt ? Nå nu jag skall inte blanda mig i om rätt eller fel med filmkamera i högstadieskolan. Och jag hoppas inte behöver ta och diskutera det i Norra Ålands Högstadiedistrikt styrelse där jag sitter.
Jag är mest oroad över att vi har ett sådant samhälle att vi behöva göra det för våra barn och att de skall ska känna sig trygga i skolan.
Där tror jag vi vuxna behöver se oss i spegeln och fundera om hur vi behandlar våra medmänniskor.
Hoppas vi nu tänker på det under julen att behandla varandra med respekt.
Ha det bra vänner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar