En budget åt rätt håll

Idag presenterade Ålands landskapsregering sitt budgetförslag för 2018. En budget åt rätt håll ändå, en budget som känns bäst för den här mandatperioden. Det är väl ingen hemlighet att de två senaste budgetarna för 2016 och 2017 har varit budgetar med att jobba en budget i balans. Det har varit jobbigt med sänkning av ramarna för bl.a. utbildning och hälso- och sjukvård. Det här är en budget jag har lättare att försvara även om det fortsättningsvis jobbas med en sänkning av ramarna.
Det är ingen toppbudget för den har bl.a. skatteavdrag som kanske inte är såååå bra enligt mig. Men detta avdrag kan jag leva med. För de riktar in sig på dem som har en inkomst på 35 000 i årsinkomst eller lägre. Vi fick ju också med pensionärerna där som inte var med från början.
Varför jag är avig till skatteavdrag är att jag hellre ser ekonomiskt starkare kommuner och lägre avgifter. Nu har vi tidigare sänkt landskapsandelarna till kommunerna och sen har vi höjt avgifterna inom ÅHS. Landskapsandelarna kunde jag väl köpa någorlunda, men avgiftshöjningarna har nog gett mig sömnlösa nätter.

Nå nu är det avdrag för de med en årsinkomst på 35 000, så de blir väl de nu som kanske drabbades hårdast av avgiftshöjningarna som nu blir kompenserade. Avdraget är på max 100 euro. Det här avdraget ser jag nu att det som drabbats hårdast tidigare som nu blir kompenserade så det lyfter jag på hatten för. Det är en grupp som måste synas mer i budgetarbetet.

3 nya poliser lyfter jag på hatten för. Om jag förstått det rätt så är det inte nyanställningar utan förstår att det är tillfälliga tjänster som blir permanenta.

Budgeten har fortfarande ett underskott på 4 miljoner och man har sparglasögonen på sig. Men det jag är tacksam för att man vågar se en grupp man lite kan gasa på, en grupp som jag känner att de behöver känna att de blir bekräftade och kanske får lite mer i börsen. Nämligen de med en liten lägre inkomst och som har det svårt att få ihop det ekonomiskt. De satsar man nu på 2018.

De kommer att satsas på  omställning till förnyelsebar energi såsom vindkraft och solenergi.

Det jag saknar som jag inte hört något om är den psykiska ohälsan. Det kan finnas i texten men inte hört något om det för den gruppen. Och här hoppas jag att det under 2018 skall lyftas upp för den här gruppen.

Kortrutt eller inte

Här på Åland så har det utretts i hyllmeter om kortrutt eller inte för skärgårdstrafiken.  Åland som en ö med landskap som med broar håller ihop fasta Åland. Men sen har vi en handfull kommuner som är riktiga skärgårdskommuner enligt min bedömning. Min bedömning är att har man längre än 10 minuter med frigående skärgårdsfärja så är man en skärgårdskommun. Finns nog mer professionella bedömningar på hur man bedömer vad som är skärgårdskommun än min :-)

Men idag så ligger driftskostnaderna på skärgårdstrafiken på dryga 15 miljoner ( inkl. linfärjorna) och det diskutera mycket om hur kan man få ner de olika kostnaderna. Förra mandatperioden så driftsprivatiserades skärgårdstrafiken för att sänka kostnaderna men att kunna bibehålla turerna. Nå det är gjort nu och nu ser man framåt. Och kortrutt pratas det ofta om och jag har varit med om olika utredningar under mina 12 år som lagtingsledamot.

Men nu är det väl ganska nära till att " sätta spaden i marken" som en brukar säga. Men då kommer också många nu och säger "NEJ !!!! det kostar för mycket" eller "NEJ tänk på miljön" Hur man än gör så blir det fel.


Min inställning hela tiden varit att kan man få en billigare trafik med kortrutt och inte försämrar servicen för de som bor i skärgården så kör på.
Nu har det kommit en utredning (igen) att för en kostnad av ca 40 miljoner i investeringar, så på 15 - 16 år så har man räknat hem projektet.
Så då har jag sagt ok för min del. Kan vi bibehålla eller t.o.m. förbättra trafiken för skärgårdsborna så gärna för mig.

Jag prioriterar helst pengar till utbildning samt sjukvården som också landskapet har. Men samtidigt vill jag visa att jag tror på skärgården och en utveckling där. Vill inte vi göra så vem vill då göra det ?

Så för min det så får man jobba vidare med projektet om man räknar hem det ekonomiskt. Men ärligt talat så tror jag det kommer att dras i långbänk med olika processer så att det dör ut. Det politiska engagemanget är inte så stort att det en majoritet vill driva det igenom när motståndet är för stort. Tror inte heller det överlever ett val. Tror nämligen inte att stödet för kortrutt är så brett att det klarar av en ny regering. Blir väl sen en ny utredning i nästa regering :-)

Ha det bra

Inte alltid lätt att beslut.

Har idag suttit och läst in mig om konstgräs för det är nu en stor fråga för mig. Jag skall ta ett beslut om en konstgräsplan på onsdag.

Visst ser en konstgräsplan inbjudande till spel och lek. 

Jag har varit med och jobbat för en konstgräsplan 10 km meter från mig. Jag har varit lyrisk över att få bra idrottsmöjligheter vid vår högstadieskola. Kan det finnas bättre möjligheter än att främja för att barn skall uppmuntras till rörelse. Därför har jag varit för den konstgräsplan.
När jag pratade för konstgräsplan visste jag inte att det var 800 meter till en vattentäkt. Det berkar nu vara en orsak till att man har svårt att säga ja till den av miljömässiga skäl.
Ändå finns det en konstgräsplan i en annan kommun ännu närmare vattentäkt så den motiveringen köper jag inte.

Sen att konstgräsplanen är 800 meter från vattentäkten är en sak. Så där kan man fundera om hur mycket av granulaten från konstgräset kommer ända ner till vattentäkten för man kan göra mycket att förhindra det.

Bl.a. så nämns

• Förlänga de sidomarginaler som finns direkt intill kanterna på konstgräsplanerna och se till att ordentliga sidomarginaler finns på samtliga konstgräsplaner då de på vissa platser inte finns alls. Dessa är ofta en bit asfalt som sträcker sig runt konstgräsplanens med en marginalpå cirka 1,5- 2,0 meter. De gör det lättare att samla upp granulat och föra tillbaka dem till planen och på så vis minska förluster.
• Upprätta ett plog-schema för att minimera förlusterna av granulat till omgivningen.
• Installera granulatfällor i brunnarna runt planerna som tar upp en del av gummigranulaten.Dessa granulatfällor finns redan på vissa konstgräsplaner, men skulle kunna implementeras som en obligatoriskt åtgärd.
• Bygga en kort mur runt konstgräsplanen som hjälper till att hålla granulatet inom området.
• Byta ut typen av granulat som används. På marknaden finns mer miljövänliga alternativ tillde EPDM- eller SBR-granulat som för tillfället används i de flesta fall. Som tidigare nämnts finns ett fyllnadsmaterial som består av naturliga material (t.ex. kokos och kork) som skulle kunna ersätta gummigranulaten.

Jag blev och fundera att hur mycket mikroplaster släpper konstgräs och hur mycket släpper bilkörningen ut. Jag läste på svenska Naturvårdsverkets hemsida att det är bilkörningen som släpper ut mest, men självklart så är ju biltrafiken så mycket större än antalet konstgräsplaner. Men granulaten som konstgräsplaner släpper ifrån sig har en skadlig inverkan på miljön. Det kan jag erkänna. Och inverkan är skadlig vare sig det kommer i vattentäkt eller inte. Men en vanlig gräsmatta så gödslar vi, och det är inte heller bra.

Så mycket finns om man tänker på miljön som kan åtgärdas. Och får vi ner bilkörningen. Vad är inte bättre än det ?
Vad gör vi för åtgärder för det ?
Jag såg konstgräsplanen som ett ställe som främjar barn att röra på sig och må bra. Viljan att vara ute och gärna spontanlek.

Men sen läser jag en annan utredning från universitetsjukhuset i Linköping. Och där läser jag följande sluttext

-         Baserat på tillgänglig information finns oklarheter gällande risker med exponering för fyllnadsmaterial, antimikrobiella substanser såväl som konstgräs vid slitage. Av den anledningen bör tills vidare anläggandet av konstgräs på lekytor för barn noggrant övervägas och jämföras med andra alternativ.

Där blir jag och fundera att vilka skador ger granulatdammet för människan att andas in, och vilka skador ger granualtdammet direkt mot huden?

Är det oklart så blir jag mer orolig för barnens hälsa. Jag vill att man med en idrottsanläggning skall främja barns hälsa. Och man ofta ser barns slänga sig på marken. Får de i sig direkt granulatdamm och det är skadligt så blir jag att fundera en gång till.

Är det hälsomässigt hållbart att anlägga en konstgräsplan? Visst är miljön viktig och jag värnar om den.
Men att säga nej till en konstgräsplan för en vattentäkt som är 800 meter bort köper jag inte. För vi har så många andra utmaningar framför att minska på mängden mikroplastartiklar i luften, t.ex. hur skall vi minska på bilkörandet?
Så att för det säga nej till en konstgräsplan köper jag inte.

Men om det inte är utrett av den hälsoskadliga effekten att andas in eller få i s.k. brännsår granulatdamm så blir jag mer osäker.
För mig är det ingen prestigefråga. Där kan jag ändra mig. För i första rummet är människan och hälsan för dem. Så under den här dagens jobb att läsa in om mikroplastartiklar så har jag blivit mer osäker om man verkligen skall ha en konstgräsplan.

Finns det alternativ som är bättre för hälsan så är jag nog för det. Vi måste ju ändå besluta vad som är bäst för enskilda individen.

Vad kan vara bättre än att få barn att röra på sig.

Jag hade rätt....... nästan.

Gårdagens debatt blev lite som jag befarade om landskapsandelarna, det blev att en lagtingsledamot gick upp och sade hur många tjänster vi i Sund skulle tvingas att minska p.g.a.  minskningen av landskapsandelarna.

Jag svarade där att jag ser kanske hellre ett minus bokslut än minska på kvaliteten inom omsorgen i kommunen.
Men det är min personliga åsikt.

Så debatten blev just då som jag trodde.

Men att Sund skulle komma i fokus när man diskuterade Visit Åland och marknadsföring var jag inte beredd på.
En lagtingsledamot gick upp i en replik till mitt anförande och diskuterade om hur dåliga vi är på att marknadsföra vår kommun på hemsidan.

Ledamoten har rätt att man kan utveckla Kastelholmsområdet en hel del.
Vi har också entreprenörer som ser möjligheter. 

Mitt svar till det är nog att vi kan bli bättre, men svårt att hinna med allt i kommunen bara. Det lagstadgade går ofta före.  Sen borde vi väl utnyttja Vist Åland som har kunskapen om att sälja Åland som destination. 

Åtgärd: Tog det till mig ändå och texten på hemsidan kommer att tas upp på ett möte idag om hemsidan och dess utformning.

En annan lagtingsledamot tog upp dialogen mellan Sund och Landskapsregeringen och att man borde tillsammans borde våga jobba visionärt för att utveckla markområden i Sund för att främja för turismen i kommunen. Som lagtingsledamoten sa så äger landskapet en del av marken och man borde se tillsammans där att utveckla Kastelholm och Bomarsund ännu mer.

Åtgärd: Därför kommer det idag att gå ut en inbjudan till ett möte med vissa ministrar och chefen på Fastighetsverket där vi kommer att ta upp vissa av de saker som man nämnde i debatten igår.

Haft länge drömmar och visioner om att Kastelholms Kungsgård skulle
renoveras och användas. Tänk om man skulle där kunna t.ex. hyra ut det till
ett bed & breakfast eller något. Möjligheterna finns bara man ser dem :-)

Det är ju så med politik att bra idéer skall man ta tillvara och förädla. Det gjorde jag igår. Men synd om man har såna idéer att man inte kan komma till mig och prata om det. Ännu mer sorgligt att vi kar kommunpolitiker som hellre under en lunch med en lagtingsledamot gruvar sig än att man kan ta kontakt direkt med mig och se vad kan vi göra tillsammans.

Men kanske det är så att en del tänker i form av problem och andra i lösningar.

Ha det bra.

individen i fokus inte kommunerna

Ja bloggen varit ett tag uppehåll nu från mitt bloggskrivande. Har bar inte haft inspiration för det, mycket pga tidsbrist. Varit en hektisk månad de senaste 4 veckorna. Men nu till mina tankar och det som upptagit min tid mycket de senaste veckorna. Nämligen landskapsandelarna, landskapsandelar är som är ett finansieringsunderstöd till kommunerna för att kunna utjämna de olika ekonomiska förutsättningarna för kommunerna att erbjuda den lagstadgade servicen.

Förra veckan och idag debatterar vi just landskapsandelarna och i remissdebatten så så höll jag mitt anförande. Lagtingsledamöter från centern begärde replik till mitt anförande och hade frågor mycket om min roll som kommunstyrelseordförande i Sund.
Att sitta på en post som kommunstyrelseordförande och lagtingsledamot kan vara kluvet ibland. Men där har jag sagt för mig att jag i första hand skall se på hela Ålands bästa med individerna i fokus.

Nu är ju egentligen inte debatten om lagen av landskapsandelarna i fokus utan det är sänkningen d.v.s. laddningen av pengarna i landskapsandelarna som blivit i fokus. En sänkning av landskapsandelarna på sammanlagt 4 miljoner under en treårs period. Och där var det mycket frågor om hur skulle jag lösa Sunds kommun sänkning för det. Visst är det bekymmersamt men det är inte bara det som bekymrar mig. Det som kanske bekymrar mig mest är när man diskuterar nedsänkningen av ramen för Hälso- och sjukvården. Det gör ont i mig att veta att man inte har pengar att t.ex. satsa på psykiatrin.
För där skulle man behöva satsa mycket mera än vad som görs idag.

I en av replikerna så ställde man mig frågan om jag verkligen vill sänka landskapsandelarna för Sunds kommun. Mitt svar var ungefär så

 - " Nej jag vill inte sänka landskapsandelarna alls, jag vill höja dem med 1 miljon, jag vill ge 5 miljoner till till just Hälso- och sjukvården och jag vill satsa mer på gymnasialstadiet. Men då ställer folk mig frågan varifrån vill jag ta dessa pengar för att satsa på kommuerna, ÅHS och gymnasialstadiet? Det kan jag inte svara på för pengarna räcker inte till. Därför har vi en politisk landskapsregering vi stöder, en landskapsregering som måste prioritera för att se vad vi på Åland har pengar till och den regeringen stöder jag. Men jag får inte allt jag vill, jag måste kompromissa"

Så visst vet jag att det jag sade där är en ekonomisk omöjlighet. Men visst vill jag stärka skola och omsorg i kommunerna, visst vill jag ge ÅHS mer pengar för att stärka bl.a. psykiatrin och visst vill jag ge elever i gymnasialstadiet mer stöd så fler får en utbildning för att komma ut i arbetsmarknaden.

Men jag ser nu gärna att vi gör en kommunreform för att mer ekonomiskt stabilare kommuner och inte vara lika beroende av landskapsandelar som idag. Och att vi då inte fundera på att tvingas till skära i kostnader för sjukvård och utbildning. För en bra sjukvård och gymnasialutbildning gynnar alla på hela Åland.
Jag har länge sagt att vi måste sätta individen i fokus och inte kommunerna. Tyvärr är det många som tänker tvärtom att kommunerna och dess ekonomi i första hand. Sen får man anpassa servicen efter det. Senast imorse så satt jag på ett möte där de var att vi måste se att inte vårt jobb blir en merkostnad för kommunerna. Jag begärde ordet och sa

"Jag vill att vi först sätter individerna i fokus sen måste vi se vad får det för ekonomiska konsekvenser."

 Så vill jag jobba. Först individen i fokus sen kommunerna.

Det är min väg framåt

Champions league kval hot eller möjlighet?

Nu vet jag att jag trampar på  vissa ömma tår, och jag ber om ursäkt för det. Men jag blir lite trött på att man säger att fotbollen kostar så mycket, när det är oroligheter runtom matchen som kostar. Jag var själv på matchen igår och där var det lugnt. IFK Mariehamn gjorde nog allt för att få gästande lag och supportrar att trivas. Men sen finns det de som kommer hit och inte ens har biljett. Är de verkligen här för fotbollen? Jag anser mer att det är ett samhällsproblem att det finns män som lägger ut säkert över 500 € för att fara ”med sitt lag” och ställa till problem. Det är ju inte supportrar, för supportrarna hörde jag inne på matchen, och de höll på sitt lag.

Fotbollen är en fantastisk sport, den väcker känslor. Men den kan också hjälpa inflyttade till att komma till en ny ort och känna samhörighet genom att få komma till ett fobollslag och få spelkamrater. Fotbollen är en lagsport där man skall kunna anpassa sig efter andra och känna tillit till andra just för att det är en lagsport.

Sen har fotbollen haft otur, och det är svansen som kommer efter. Som jag inte ens vet om de bryr sig om resultatet, utan mer för att slåss. Den svansen finns tyvärr i de flesta länder och där måste samhället ta tag i det och jobba med det i tidig ålder. Varför vill man slåss?

Min fundering kring det är, att det är pojkar som vill ha en samhörighet och hittar det kring fotbollen. Nu har många valt att följa fotbollen, men det är nog inte grundproblemet, utan varför de slåss? Det skulle de nog göra även om huliganismen inom fotboll inte skulle finnas. Jag vill inte skylla det på fotbollen utan att det är ett samhällsproblem anser jag.

Fotbollen / idrotten sparar nog in pengar för samhället på sikt med allt gott den gör. Sen att fotbollen får svansen efter sig så kan de inte göra något åt. De kan stänga ute dem från matcherna och det har de lyckats ganska bra med. Jag har inte hört talas om åländska fotbollshuliganer, utan om åländska fotbollsupporters – och det är jag glad för.

Den här matchen igår hade 90 minuter sändningstid i Polsk tv, inse att det också ger marknadsföring.
För mig är det stort att vi med 29 000 invånare har ett lag i champions league kval, Jag ser möjligheter med att Åland växt på fobollskartan som också ger en marknadsföring med tv sändningar och tidningsartiklar. 

Inte svansen utan hur många tv-tittare i Polen hörde talas om Åland för första gången.

1:a maj tal

Idag fick jag äran att hålla 1:a maj tal. Alltid lika stor ära att få hålla det.

Talet kommer här

      Vänner vi har sett behovet, pratat och pratat men aldrig kommit framåt. Men nu har vi fått vägen uppritad på vår framtida kommunkarta. En karta som förklarar hur vi skall få ett Åland som är jämnare och starkare och sätter invånarna i fokus.
2015 gick kommunerna och kommunförbunden med en sammanlagd vinst på 17 miljoner.Ungefär motsvarande summa gick landskapet i förlust det året. En förlust som mycket beror på den finländska ekonomins kräftgång och den orättvisa som klumpsumman gör. Men 17 miljoner euro, med de pengarna skulle vi inte tvinga till de för oss nu jobbiga besluten med landskapets ekonomi som vi ställs för idag. Vi skulle mer kunna koncentrera oss på utveckling, än var man måste skära i kostnader.Vi socialdemokrater ser att en strukturförändring behövs, större mer ekonomiskt hållbara kommuner som kan ta ett större eget ekonomiskt ansvar. 2014 fick 10 kommuner mer än en tredjedel av sina intäkter via landskapsandelarna. Det året gjorde kommunerna och kommunalförbunden en vinst på 24 miljoner. Kallar vi detta för en hållbar åländsk ekonomi ?
Inom det sociala så har vi KST, som vi socialdemokrater helst kallar klienternas socialtjänst mer än kommunernas socialtjänst. Det är klienternas behov som skall sättas i fokus, inte kommunernas. Vi socialdemokrater har alltid velat se ett KST. Om servicen så efterlyser man från kommunalt håll om lagändringar som skulle minskas på kommunernas kostnad för servicen. Här gäller det för oss att hålla ögon och öron öppna att man inte accepterar en försämring av välfärden.Vi jobbar för en förbättring av välfärden, arbetet med KST så är en förbättring av den sociala servicen. Det skall inte bero på var du bor med rätten till hur du blir bemött eller hjälp till t.ex. personlig hjälpare.Bästa 1:a maj firareVi har det senaste året pratat om
Skall det vara en kommun, tre, fyra  eller fem kommuner. Den här regeringen har nu i detta skede gått in för 5 kommuner.Med en kommunreform:
·        får vi kommuner som till antalet invånare är jämnare och ger oss starkare kommuner.
·        Vi får ett Åland som har kommuner som är stabilare att ta emot den framtida demografiska utvecklingen, vi har kommuner på Åland som klarar av en mer jämlik service.
·        Vi har kommuner som klarar av att bemöta de med särskilda behov och ge den servicen de behöver, inte att de skall behöva anpassa sig till den servicen kommunen klarar av att ge.
 2017 är ett år för förändring, en förändring av den åländska kommunkartan. Vår egen kommunminister leder det arbetet med ledarskap. Oppositionen kallar det tvång, jag kallar det ledarskap. Minister Nina Fellman säger·        Vart skall vi.
·        När skall vi vara där.
·        Och hur kommer vi dit.
Centern, Ålands Framtid och de obundna kallat det för tvång. Men jag ser det som ett ledarskap som stakar ut vår framtida väg hur vi skall gå mot ett mer ekonomiskt hållbart Åland.·        Ett Åland som har tillräckligt ekonomiskt starka kommuner att ta eget ansvar och inte begär försämring av den lagstadgade service vi har i kommunerna. Vi skall förstärka och utveckla kommunerna, inte avveckla.
·        Ett Åland där vi har tillräckligt starka kommuner där landskapet kan mer koncentrera sig på sin ekonomi och på sina egna verksamheter. Vi skall satsa på utveckling inte avveckling.
·        Ett Åland där vi har kommuner som är tillräckligt ekonomiskt starka att vara solidariska för sina invånare och inte som man pratar att kommunerna skall vara solidariska till varandra.
Till motsats för de som säger att kommunernas olikheter, stärker kommunerna och kommunernas attraktionskraft.  Så ser vi invånarna och den service de behöver. Vi ser att handikapplagen tolkas olika idag och servicen är beroende var man bor. För oss är en jämlik service viktigare än kommungränser.Vi ser att alla skolor inte har lätt att få behörig personal, vi vill lyfta upp det en nivå, att se eleverna få den hjälp de behöver. Det är viktigare för oss än kommungränserna.Vi vill se en landskapsregering som försättningsvis kan satsa på en bra utbildning och sjukvård, det är viktigare för oss än kommungränser.Vänner för oss är invånarna viktigare än kommungränser. För oss är invånarna till för samhället och inte tvärtom.