Nu är vi igång

Nu känns det som lagtinget kommit igång eftersom budgetdebatten inleddes idag. Eftersom jag sitter för partiet i Finans- och näringsutskottet så blir det jag som håller gruppanförande om budgeten. Det är en stor ära att hålla gruppanförandet om just budgeten. Här kommer mitt anförande som jag höll idag.

Fru talman

Nu är det denna regerings sista budget, när vi skall debattera budgeten för 2016. Det har inte varit lätta år under denna mandatperiod eftersom målet med var ambitiöst med en ekonomi i balans har eftersträvats och intäkterna har inte kommit in som man hade prognos om tidigare.
Jag vill ändå lyfta upp och tacka paret vicelantrådet / finansminister Roger Nordlund samt lantrådet Camilla Gunell som jobbat hårt med att se över landskapets ekonomi. Strävat och letat till förändringar dels på hur man sänker kostnader på kortsikt men framför allt på långsikt.
De två har gjort ett mycket gott arbete med att ställa om kursen med att igångsätta nya reformer, man vågar se det nödvändiga att hur vi på långsikt skall kunna sänka kostnader genom reformer som skapar långsiktiga kostnadseffektiva lösningar.
Inte enbart jobbat med att just denna budget skall se bra ut.
Det är också så att när man är i startläget för stora strukturella förändringar så syns det inte ekonomiskt i början utan man måste låta reformer arbeta in sig. Så fru talman att göra reformer så synes inte i budgeten men är nödvändiga för framtiden.
 Fru talman
Ser vi på personalkostnaderna i budgeten så ligger de nu på 86 miljoner och de har genom strukturförändringar fått ner personalkostnaderna till vad vi hade 2005 – 2006.  Då har visserligen vissa av personalkostnaderna gått över till köp av tjänster. Så denna regering har jobbat med att se vilka tjänster skall ligga under landskapsregeringen och vilka skall fasas ut.  Det är viktigt att man ser på vad som skall ligga under landskapsregeringen, vad skall ligga i bolag och vad kan fasas ut och skötas av tredje sektorn eller ut på den privata arbetsmarknaden. Vi får inte göra det för lätt att slentrianmässigt sätta in verksamheter in under landskapet. Landskapsregeringen är i första hand en myndighet som har ett tillsyns ansvar.

Fru talman landskapsregeringen har nu övergått till fastighetsverk, och angående fastighetsverket så gäller det nu att följa med och vara uppmärksam att inte hyrorna höjs så det börjar tära av verksamheten. Genom landskapets styrning av Fastighetsverk så står det i lagförslaget att Fastighetsverkets verksamhet bör vara ekonomiskt lönsam så att fastighetsverket kan ansvara för utvecklingen av sin verksamhet och intäktsföra en del av sin vinst till landskapet.
Så här bör vi vara uppmärksamma att inte hyrorna börjar äta av verksamheten för att fastighetsverksamheten skall bli lönsam.  

Fru talman
Att vi nu ligger på ett bugeterat underskott är inte optimalt men ändå så har man jobbat målmedvetet att sänka kostnaderna men ändå stannat till och sett att vilka konsekvenser får det för invånarna.
Där har vi då utredningen ekonomisk utsatthet och social trygghet 2012 som säger att ” andelen hushåll under den relativa fattigdomsgränsen har minskat ” sedan den gjordes förra gången som var 2007.

Och det har man under denna mandatperiod försökt på olika sätt att antalet personer som är under och runt fattigdomsgränsen inte skall missgynnas av den förda politiken som denna regering haft.
Just denna målgrupp är en grupp som vi socialdemokrater värnar om och vi kan verkligen säga att vi gjort vad vi kan för dessa.
Vi har inte kommit i mål på allt men i en regering där flera partier ingår med så kan man inte få igenom allt.

 Fru talman, det var som jag hörde en person säga att ” landskapet bara sätter mera kostnader på kommunerna” och jag tror nog att det är så man måste börja våga göra, att se vilka kostnader som bör ligga på kommunerna och vilka som landskapet skall ha.
För ser vi resultatmässigt mellan landskapet och kommunerna så är det så att landskapet idag ligger med landskapsandelarna och hjälper att hålla vissa kommuners skatteprocent på en låg nivå.

Man får inte glömma bort syftet med landskapsandelarna att det är för att ge kommuninvånarna en grundtrygghet oberoende kommunen storlek och ekonomi.
Och vad skall vi stödja ? Är det att garantera en bra och kvalitativ skola, bra personal täthet inom barn- och äldreomsorg eller kompensera kommuner för skatteavdrag ?
Vi har ju nu en parlamentarisk grupp som jobbar med att se över landskapsandelarna och där får den debatten vara i nuläget.

 Våra åländska kommuner har en god ekonomi och det sammanräknade årsbidraget för kommunerna blev nästan 16 miljoner högre 2014 jämfört med 2013 och slutade på 27 miljoner. Ser vi däremot på landskapets ekonomi så är det så att den åländska ekonomin mycket är beroende av den finländska ekonomin och att landskapets ekonomi går därefter. Medan vi har vissa kommuner som går starkt. Tyvärr har det blivit lite mycket kommunalpolitik här och att man bara ser till sin kommun och inte en helhet för hela Åland här. Solidaritet bland kommunerna finns inte ändå pratar man så vackra ord om samarbete mellan kommunerna. Men i ett samarbete mellan kommuner så innan man ens kommit halvvägs så börjar man där se om man är vinnare eller förlorare i kommunerna.
Ingen tänker på varifrån större delen av kommunernas intäkter kommer ifrån, jo landskapsandelar. Höjs dem ännu mer så tvingas vi ta från hälso- och sjukvården eller gymnasialstadiet. Dessa två områden är också en investering i vår framtid, våra framtida skattebetalare.

När omställningsbudgeten gjordes i början av 2012 så gjorde man en bedömning av inkomstutvecklingen som sträckte sig hela mandatperioden t.o.m. år 2015. Enligt de uppgifterna man hade då skulle avräkningen + skattegottgörelsen år 2015 uppgå till nästan 242 miljoner euro sammanlagt medan verkligheten nu är ca 228 miljoner euro, d.v.s. ca 14 miljoner euro lägre.

Ser vi under stycket Landskapet och kommunerna så är det mycket överföringar till kommunerna för man vill inte belasta kommunerna vilket då kan leda till skattehöjningar. Men om vi fortsätter på detta sätt så leder till landskapet måste skära ännu mera i sina kostnader och vilka här tycker att det känns rätt skära inom t.ex. utbildning ?

 Skall vi skära inom utbildning och blunda för den överstora administration inom kommunerna och kommunförbund vi har idag.
Så med det vill jag ge min fulla respekt att jobba med att få en budget i balans är inte lätt när man inte kan styra inkomstutvecklingen för landskapsregeringen, vilket då man har lättare i kommunerna som har skatteinstrumentet att jobba med.

Vi måste se Åland som en helhet och har vi ett stort ansvar att få med kommunerna att komma med och ta ansvar och inte bara gå emot för att ens kommun kan förlora på det.
För sist och slutligen är det våra enskilda kommuninvånare som förlorar om inte vi kan se helheten.

Fru talman

Det är näringslivet och den privata arbetsmarknaden som skall skapa jobben men det landskapet kan göra är att underlätta och stimulera till satsningar. Dels har vi våra investeringar som kan göra att det underlättas på arbetsmarknaden. Byggbranschen, där finns det projekt i röret som skulle främja den branschen. 

Efterfrågan på arbetskraft finns i framtiden och där har vi ÅSUB:s  arbetsmarknadsbarometer 2015 där man också kan se på sysselsättningsåtgärder som också riktar sig till den privata arbetsmarkandens behov.
För oss socialdemokrater är full sysselsättning vårt ständiga mål, det är viktigt att vi ser alla och ser alla människor som en resurs i vårt samhälle.

 Investeringsbehovet är enormt och flera bro, hamn och vägprojekt står i väntan på att få sättas igång. Vissa mer brådskande än andra. Men här har ju landskapsregeringen tagit en åtgärdsplan och som det framkommer så finns det en reinvesteringsplan i 10 år som skall kosta 3 miljoner euro / år. 

 

Så ser vi nu framåt så bör vi höja blicken och våga se längre framåt och fullfölja styckena under omstrukturering av den allmänna förvaltningen. Där vi ser från socialdemokraternas sida att omstrukturering av reformer och de bör nu fortgå enligt planerna. Arbetet är igångsatt och nu måste de få möjligheter att komma i mål.

Man har pratat om att den är tunn och det är inte så mycket i den. Men som jag ser det så är detta en arbetsbudget, där det politiska arbetet tagits i tidigare budgetar och lagar. Nu gäller det att jobba vidare som jag sagt tidigare – långsiktigt. Våga se 2022 och inte bara valet 2019.

Som jag nämnde tidigare så är det en budget med förändringar som också ger utmaningar inför framtiden. Men ändå satsningar på:

-         Studiestöd

-         Hemvårdsstöd

-         Bostadsbidrag

-         Skyddshem

Så det är en satsning också på den enskilde individen som lett till en ökad budget så dessa satsningar är som jag vill kalla familje- och socialpolitiska satsningar.

Fru talman för oss socialdemokrater så är en långsiktig ansvarsfull och socialt hållbar ekonomi viktig. Vi vill ha en offensiv och drivande ekonomisk politik som då satsar på välfärden. Vi ser att man nu att man ser över ungdomars mående och vad som kan göras för dem. Vi vill också att alla får en möjlighet till en studieplats inom gymnasialstadiet utan risk för marginalisering med att begränsa intagningen med sökande enligt prövning eller att man inte fyller upp studieplatser vid Åland lyceum.

Vi socialdemokrater stöder denna budget trots minus men det är en budget för förändringar del för våra samhällsfunktioner men också som satsningar för våra ålänningar över hela Åland. Fru talman detta var nu då mera övergripande och sen återkommer mina partikamrater och även jag i andra anföranden att gå in mera ingående i budgeten.

 

 

1000:nde inlägget i bloggen

Jag har haft blogg i många år. Tror det nu är va 10 sedan jag startade bloggen för att skriva om mina tankar kring politiken och jag då var relativt ny i och ville skriva om mina funderingar kring politiken. Satt som lagtingsledamot fram till 2008 och var ganska flitig med bloggskrivandet och kom upp 2-4 inlägg i veckan. Sen efter 2008 avtog aktiviteten på bloggen mycket att jag då startade upp ett projket som Ungdomslots vilket tog en hel del tid. 2010 så ökade mitt intresse för simningen och elitsimningen alltmer efterson jag helt plöstligt hade elitsimmare igen. Sen var det jobb som både ungdomslots och simtränare, simträningar tidvis upptill 8-9 träningar / veckan.
2011 kom jag in i lagtinget inget och vips var jag lagtingsledamot, elittränare i simning och familjefar. Så att skriva blogg då skulle bara varit stress.

Efter den sommaren så har jag valt att trappa ner med simningen och nu invald som ersättare i lagtinget. Jag hoppas nu kunna skriva lite mer i bloggen. Så hoppas de följande 1000 inlägg inte tar 10 år ytterligare.

Jag ser fram emot mina förhoppningsvis 4 år i lagtinget där jag nu är vice ordförande i finas- och näringsutskottet så intressant blir det.

Hoppas ni tycker min blogg är intressant att följa framöver.

Ha det bra

Laget före jaget är en bra egenskap

Långa dagar, mycket möten har det varit denna vecka. Denna vecka har vi börjat med att fila på regeringsprogrammet. Nu har vi gått förbi fas 1 och för min del är regeringsprogram skrivande över tror jag.
Under veckan har jag också blivit vald till vice ordförande i finans- och näringsutskottet samt vice gruppledare för vår lagtingsgrupp. Så mycket vice är jag :-) För jag är ju också vice ordförande för Ålands socialdemokrater. Det passar mig egentligen ganska bra som vice för jag anser att jag är en rätt så bra lagspelare och ser för min del laget före jaget :-)
Det är faktiskt en av mina styrkor att jobba för laget och se de andra och deras styrkor.

Nästa vecka kommer vi igång på allvar och då också kommer väl regeringsprogramskrivandet så långt att man vet om det blir en regering eller inte.
Jag har ju fortfarande en anställning på Ung resurs som jag vet vad jag skall göra med. Tyvärr är det väl så att jag måste säga upp mig från världens bästa arbetsplats.

Sen får man se vad som händer om 4 år, om inte annat får jag hoppas på ett nytt bananskal.

Men först skall jag njuta av en ledig helg :-)

Bananskalet

Tydligen är jag en sådan som stiger på ett banaskal och halkar in på den ena vägen eller den andra. Jag kommer ihåg när jag blev intervjuad om min roll som simträmare av en tidning för 20-22 år sedan där jag sa att varför jag blev simtränare var en slump och att jag steg på ett bananskal och halka in på den banan. Om jag minns rätt nu så jag inne på mitt 26:e år som tränare och som simtränare har jag varit i 20 år

Denna höst var lite av ett nytt år och vilken väg jag skulle välja. Jag har nu suttit sammanlagt 9 år i lagtinget och känner att jag nu skall välja väg.
Simning är kul, ungdomsarbete likaså. Att jobba som lagtingsledamot kanske inte är så roligt alltid men man har en möjlighet att påverka.

Nu hade vi för 9 dagar sedan ett val och jag kom inte in i lagtinget. Min partikollega slog mig med 1 röst och kom in medan jag står utanför.
Jag satte mig hemma och började fundera men hann inte så långt innan jag kände att mitt parti kan bli ett regeringsparti.
Skulle vi bli ett regeringsparti så halkar jag då in som ersättare i Ålands Lagting och bananskalet har ännu en gång visat mig vägen.
Då blir det nog den vägen jag satsar och stänger fast de andra vägarna, sen gäller det för mig att vara försiktig så jag inte stiger på fler bananskal för någon gång kan jag trilla och slå mig.

Ha det bra 

Vad är rätt i en kampanj ?

Var aktiv på bloggen under valkanpanjen sa en god vän till mig en gång. Nå nu valde jag att vara ute och träffa folk. Valet gick inte så bra för jag backade, d.v.s. jag hade mindre röster än förra valet men jag trodde jag skulle öka.efter 4 aktiva år i lagtinget.
Och det är ju klart att man skall vara aktiv i sitt arbete men jag vet att jag kunde varit effektivare med att sälja vad jag gör.
Men jag är ingen säljare av mig själv. Jag kan sälja många andra och lyfta fram deras fina sidor men inte om mig själv utan där ser jag laget, gruppen som gör jobbet. " På det sättet får du inga röster " brukade min fru säga och rätt hade hon.
4 gånger frågade en annonsförsäljare när jag skulle köpa annonser till valet men i år, men jag valde på att skicka ut broschyrer istället. Inte vet jag vad som är bäst men jag vill hellre säga vad jag vill än " bara " ha en annons. Men en annan fråga är att vill någon annan veta vad jag vill ?
När jag gjorde utkast till min broschyr så fick den kortas med hälften för texten skulle få rum. Det som kapades så var det jag gjort och istället fokuserades på vad jag vill göra.
Inte lätt det här med att marknadsföra sig rätt inför ett val.

Men vad har jag gjort ?
Så är bl.a.

• Initiativtagare till projekt att jobba med drogfrågor som rensa Åland och Vision Nolltolerans
• När jag satt i ÅHS styrelse jobbade jag mycket ett att lyfta upp diabetsvården och med detta så satsa de sen på livstilsmottagningen.
• 1 årig utbildning för personliga hjälpare.
• ÅHS avgifter – under min tid i ÅHS styrelse arbetade jag för fri terapivård för alla barn vilket också genomfördes. Tyvärr återinfördes avgifterna senare.  Det är inte den egna ekonomi som skall sätta begräsningar om barn skall få hjälp med bl.a. terapi.

Det är som jag under mina 9 år i lagtinget tagit initiativ och fått igenom. 

Men nu är det fyra år tills nästa val så jag får tid att tänka på det.

Ha det bra

Ibland är lösning enkel

Med anledning av mitt förra inlägg så kunde jag inte hålla mig från att leka med rubrikerna. För ibland så får man som man vill. Vi har debatterat ordningslagen i lagtinget idag. Det fanns ett förslag i ordningslagens 4§ där man skulle tillåta att dricka alkohol i parker och allmänna områden. Så man skulle släppa drickandet fritt.
Det var så jobbigt för polisen att springa och bötfälla eftersom det nu är förbjudet och man skall ge böter för det. Ett annat av argumenten så var ju att "man måste ju få dricka lite om man vill ha en picknick" var vissa av kommentarerna i remissdebatten.
Nå jag har aldrig sett det som ett problem och jobbat för att det fortsättningsvis skall vara förbjudet. I remissdebatten så sade jag " att man kan tillåta dricka på vissa platser vid vissa tillfällen". Det blev nu ett enat utskotts förslag.
Så det som jag nämnt vid olika tillfällen och då inte föll i god jord så kom sen från ett enigt utskott och då var det ett bra förslag som t.o.m. minsistern kunde leva med.

Så ibland är lösningen enklare än vad man tror det är bara skillnad vem som lägger fram det :-)

Ibland är inte lösningen så enkel..

Idag har vi i lagtinget debatterat vuxenstudiestödslagen som vi haft i Lag- och kulturutskottet, där jag sitter.
Så jag har varit med i beredningen av utskottets betänkandet för denna lag.
Fokus på debatten var att en majoritet i utkottet ville ge ett tillägg i denna lag till de ensamstående föräldrarna.
Att man skulle få 50€ per barn och månad. Och det låter ju bra. Men jag kunde inte köpa det förslaget av flera orsaker.

• Det är inte likabehandling, för att få vuxenstudiestöd så måste man vara över 30 år så är man 28 år och ensamstående så får man inte detta föreslagna ensamförsörjartillägg.
• Inte berett, att bara skjuta från höften så vet man inte vad det får för konsekvenser för andra bidrag såsom t.ex. bostadsbidrag. Om vuxenstudiestödet höjs med detta tillägg så kan det då få konsekvenser för helhetsekonomin i den familjen.

Det är två punkter som gjorde att jag inte att kunde köpa det förslaget. Jag ville att det skulle läggas  in en kläm i betänkandet att man med fakta från ÅSUB:s  rapport ekonomisk utsatthet och social trygghet del 2 skulle få en rapport av en extern utredare som skulle komma fram hur hjälper vi de ensamstående föräldrarna bäst. Är det med bidragshöjningar eller med sänkta avgifter ?
Det var orsaken till att jag inte kunde köpa förslaget att höja vuxenstudiestödet, man vet inte om det hjälper eller stjälper.