söndag, april 06, 2014

En bit på vägen, men ännu inte i mål

Inte i mål ännu med att den åländska polisen skall få bättre
förutsättningar att jabba och studera på sitt modermål. Men ett
litet steg är taget. Även om det ännu är ett stort steg att ta. 
Igår var det en milstolpe i mitt politiska arbete. Jag var för första gången med  på Folktingets session som denna gång var i Helsingfors.
Finlands svenska folktings uppdrag är att bevaka och främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter och intressen. Folktinget är ett samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland.
Nå nu sitter jag där som ersättare och fick igår nöjet att medverka. Vi var sammanlagt 3 ålänningar med där i lördags.
En viss kritik till sådana uppdrag är att man kan ändå inte vara med och påverka så varför skall man fara dit.

Men igår fick jag märka att det stämmer inte.
I samband med en motion ” om att utreda och förbättra och förbättra den svenska servicenivån inom polis- och räddningsväsendet ” så lyfte jag upp frågan om polisen möjlighet att få utbildning i specialkurser på svenska. I motionsutskottet så biföll mina synpunkter med ett tillägg i beslutet

               att Folktinget arbetar för att resurser ska tilldelas för att anordnas specialkurser
                  på svenska inom polisväsendet.
Jag sitter ju också i Ålands polisdistrikts styrelse och där har vi upp språksvårigheterna som en fråga på i stort sett varje möte. Språksvårigheterna är ju då att i stort sett allt material och alla specialutbildningar är på finska. Vilket gör det svårt för de åländska poliserna att del av det eftersom Åland är enspråkigt svenskt vilket innebär att de flesta ålänningar inte kan finska.

Så jag hade igår ett kort men informativ replik till Folktingets styrelseordförande.

Motion nr.6 tycker jag är en relevant och angelägen fråga.
Och då ser jag en hel del på polisverksamheten i denna motion.
Med Pora 3 reformen där det nu sänks till endast 11 polisinrättningar så kommer vi att få så pass stora polisinrättningar att polisinrättningarna kan ordna sin utbildning helt själva.
I år startade det en utbildning i Tammerfors med 20 poliser som studerar på svenska men hur kommer det sen att se ut på deras arbetsplats ?
Kommer de där att få vidareutbilda sig på svenska ?
Ordförande jag tror tyvärr inte det. Enligt vad jag erfarit så har polishögskolan ca 200 olika specialkurser årligen och en av dessa erbjuds på svenska.
I statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen så står det att enligt regeringsprogrammet ska polisutbildningen på båda nationalspråken säkerställas. Jag tycker det styrelsen föreslår är bra och håller med om det, men med tanke på det jag nämnde tidigare om de få specialutbildningar som idag finns på svenska så skulle jag vilja lägga in en att punkt och den skulle lyda
-          Att Folktinget arbetar för att polisstyrelsen tillgodoser att antalet specialkurser inom polisväsendet på svenska är tillräckliga så att det man skall kunna arbeta som polis med svenska som modersmål.

Nå nu blev det lite ändring i texten men syftet är densamma vilket jag är nöjd över och känner
att man tog ett stort steg framåt i denna fråga. T.o.m. att det pratades om att Folktinget kanske
skulle ha politisk grupp i denna fråga och då funderade de om jag skulle få en plats i den
gruppen. Inte illa när man är med på sitt första möte. 
Så visst kan du vara med och påverka men man skall nog inte fira för mycket ännu för et är långt
kvar att innan man är klar. Men känns som en början är tagen och man skall  våga tro att man
kan vara med och påverka. Men lite irriterad blir man på alla som vill ha platser men sen inte
nyttjar dem.  
Jag känner att jag vill fortsätta vara med där och kunna vara förbättra förutsättningar för hela
Svenskfinland.
 

onsdag, april 02, 2014

rätt ska vara rätt

I måndags hade vi debatt om körkortslagen i lagtinget. Och det är ju ingen hemlighet att de man säger i lagtinget så vill man ju få något i media om.
För alla vill ju visa att man gör något i lagtinget och då vill man ju att de skall komma i media. Man märker ju iblan rubrik jakten som jag brukar kalla det när man överdriver vissa diskussioner och tar till stora kraftiga ord.
Nå det som stod i en av våra lokala tidningar så var " kanske det ska svida ekonomiskt att köra full replikerade Göte Winé "
Snacka om att man vill förändra sanningen. Visst sa jag det i en replik.
Men det var en som replikerade på mig när jag var positiv till alkolås, och han påpekade att det kommer att vara dyrt att installera alkolås.
Det jag sade i repliken för övrigt så var att det är priset som gjort mig tveksam till alkolåset för det är inte lika tillgängligt för alla. Men att man får med denna lag en större möjligt att ha kvar sitt jobb som kan leda att man lätta förändra sitt liv till ett nyktert. Men det skall kosta att köra full.
Så det visst sade jag det men jag sade ju så mycket mer.
Här kommer mitt anförande i sin helhet. Sen är det ju att man säger ju lite till sen än de som skrivit upp på förhand

Fru talman vi har nu en ny körkortslag framför oss och man kan ju säga att det är en lag som berör oss alla medborgare. För kör vi inte själva så rör vi oss i trafiken och berörs av trafiksäkerheten, vilket är viktigt.I debatten tidigare så är det trafiksäkerheten som varit i fokus.
Dels om när man tar sitt första körkort och sen om det nya att möjligheten att få alkolås och då kunna köra vidare
Säg vad man vill om minister Thörnroos så sticker hon inte huvudet i sanden utan vågar ta obekväma beslut och all respekt för det även om jag kanske inte alltid köper alla beslut.
Men det återkommer jag till.
Om jag fru talman börjar att se på det här med moped så tycker jag det är bra att man nu sätter större krav på att ta mopedkörkort. Två timmar stadstrafik är bra däremot är jag lite skeptisk till att privathandledare skall kunna hålla i det.
Där skulle jag nog se att man har en person som är van att handleda personer i trafiken. För att ha en person som är ovan att handleda andra i trafiken och sen skall själv följa med andra i trafiken så är jag nog rädd att det kan bli på bekostnad av trafiksäkerheten och medtrafikanter. Om man t.ex skall snurra i stan i 45 minuter dels följa med vad mopedisten gör och sen köra då bil efter så kommer det att vara tufft att följa med den övriga trafiken också.
Här skulle nog man behöva se att en utbildad trafiklärare håller i den utbildningen. Det är väl ändå en viss orsak till att de har 60 veckors utbildningstid.
Sen när jag såg denna lag för första fången så funderade jag att skall man verkligen ut från landet och skärgården göra detta krav med 2 timmars stadskörning med moped. Men insåg när jag funderat på detta att jag ser ingen orsak varför de skulle ha undantag för detta trots att man inte kör så ofta i stan. Men körkortet man tar gäller ju över hela Åland så också i stadstrafik.
Det som jag extra ger ett plus för så är den som ger gör sig skyldiga till trafikbrott som leder till körkortet dras in så leder till en konsekvensutbildning och en ny förarexamen.
Däremot funderar vi socialdemokrater att borde man komma in med detta i ett ännu tidigare skede. Om polisen ser allvarligt buskörande som då är vårdslöshet i trafik så borde man gå in och kunna där dömas till en konsekvensutbildning.
Samma sak med 42§ Körkortsingripande på grund av hastighetsöverträdelse är det något som man kan göra sig skyldig till ett trafikbrott som leder till konsekvensutbildning ? Att man kör så hårt att körkortet dras in är ändå dock grovt.
Som jag förstår så är det så att konsekvensutbildning gäller bara de med den s.k. prövotiden. Borde då den inte även gälla andra som kör så pass fort att man blir av med körkortet ?


Det är med handledarutbildningen är bra och något som är att förbättra för trafiksäkerheten.
Ställs nu lite mer krav på dem som skall handleda.
Det jag blev lite fundersam på var i då §20 där det står ” En handledare får undervisa två elever samtidigt om handledaren är elevernas föräldrar, far- eller mor föräldrar, annan vårdnadshavare, barn eller barnbarn eller syskon eller person som bor i samma hushåll.
Kan det inte bara vara att en handledare har rätt att undervisa två elever samtidigt?
Om en handledare skall ha privat övningskörning med sitt barn kan man inte då ha en bekants barn med samtidigt. Som det står nu så upplever jag att det begränsar för t.ex. ensamstående vilket jag inte tycker är bra. Alla skall väl få samma möjlighet ?
Kanske man har en gemensam bekant som inte uppfyller kraven i lagen med att få vara handledare för privat övningskörning enligt § 20 men är mer lämpad att ha den privata övningskörningen.
Men då utesluter vi det i lagen och personen då inte får vara handledare.
Sen fru talman vill jag lite prata om det här trafik och alkohol eftersom det stora nya här i lagen är det med möjlighet alkolås.
Som jag först var den som sa NEJ högt och tydligt men man är väl inte sämre än att man kan ändra sig.
Vilket jag tror jag håller på gör.
Men i den riktigt fina allmänna motiveringen som jag tycker är bra gjord och välformulerad. Så finns det ett stycke under rubriken EU.
Det var en intressant läsning som jag gärna skulle läst in mig mera på. Men hitta inte ANDREA rapporten som nämns där.

Där det står bl.a. trafikbrott såsom rattfylleri och hastighetsöverträdelse räcker inte straff och indragning av körkort för att förhindra nya överträdelser.
Socialt ansvarstagande krävs också.
Det är väl därför det nu finns konsekvensutbildning. Och det är bra att man jobbar med ansvarstagande och konsekvenser.
Jag tycker vi borde ha mer sådant och gärna tidigare. Vad är det för konskevens för en kör moped berusad ?
Finns det idag ?
Böter som föräldrar betalar och sen är saken ur världen, tror jag det är.
Visst är det så att uppfostran är föräldrars uppgift men ibland behöver samhället komma in här med att säga det är inte tillåtet att framföra motordrivet fordon berusat.
Bryter man mot lag så skall man få en konsekvens.
Att framföra moped berusad så måste få en kännbar konsekvens och inte en axelryckning. Det är där vi lägger normen anser jag.
Det som tydligen framkommer i ANDREA rapporten och är intressant att man där t.o.m. kan förkorta körkortsindragningen om man går en fördjupad konsekvensutbildning.
Men i lagen går vi andra vägen att ge et mer kännbart straff.
Finns olika sätt att se på det där.
För det är ju att det inte är brottslingar som vissa vill påstå utan en person som framför bilen berusad är ett offer för alkoholism och kan vi ge den rätta moroten till att vilja förändra sitt beteende där är bra.
I förra veckan så debattera vi risk och missbruksprogrammet där jag nämnde partikollegans ledamot Christian Beijar initiativ i Folktinget om att man skall kunna dömas för vård istället för fängelse om det är relaterat till missbruksproblematik.


Det som nu fått mig att ändra mig om alkolås. Att man där måste gå kurs i alkohol & trafik.
Ett tag trodde jag den kursen skulle tas bort.
Men skall det där vara så långt som i § 53 att man inom 6 månader skall gå kursen? Men det är ju för att kursen skall också hinna ordnas och vi får ju hoppas att inte efterfrågan är stor att det ordnas ny kurs varje kvartal.
Men det här är bekymmersamt att man kan vänta så länge. Kursen och konsekvenssamtalet borde vara så nära inpå händelsen som möjligt.
Men fru talman jag anser fortfarande att inför ett alkolås är en falsk trygghet och man kan tvinga andra att blåsa och köra ändå.  
Så det är inte ett sätt att säkra trafiken anser jag. Men däremot så underlättar det för en person att jobba med en förändring och underlättar för att förändra till ett nyktert liv men så skall man vill vilja till att förändra sitt beteende.
Det som jag varit skeptisk till så är att det blir dyrt att installera ett alkolås men däremot gör det möjligt att behålla jobb, barnen kan bli skjutsade till och från sina aktiviteter.
Föredrar kursen alkohol & trafik som är tillgänglig för alla. Och då jobbar med ett förändrat beteende.
Under punkt 3.3 Samhälleliga konsekvenser så nämnd det att främja trafiksäkerheten och reducerar kostnader som trafikolyckorna orsakar.
Jag vet inte om jag riktigt håller med om det.
Det här är en lag som jag anser att det underlättar att ta körkort.
Det är en lag som tänker nytt och annorlunda och det vill jag ge eloge för det är arbete och politiskt arbete.
Ja för mopedkörkort så blir det lite svårare och krävs lite mer. Kanske då också så uppskattar man körkortet då mer.
För att ta ett B körkort så kan vi säga att det idag underlättar för många.
Vilket är bra för dem ?
Men är det trafiksäkrare ? Kanske men det nya sättet som det nämns i teorin i säkerhetsutbildningen tror jag på.
Just om att jobba i mindre grupper och mycket med attityder, riskfyllda situationer och beteenden i trafiken.
Där ser jag att trafiksäkerthetens får en rejäl profilhöjning.
Fördel att jobba i små grupper för det blir bättre diskussioner och flera deltar i diskussionen och då tar man till sig diskussionen på ett bättre sätt.

Sen under paragraf 24 säkerhetsutbildning så föreslog vi att man där skulle haft storstadstrafik, halkbana och motorvägskörning med men det har tyvärr inte fått gehör i den sen fortsatta behandlingen.
Sen måste vi se fru talman att om jag förstått det här rätt med att det idag är 21 år för körkort i kategori C så ligger vi ett EU direktiv i grunden. Men frågan där är att har vi möjlighet att ändra där. Skulle det inte underlätta om man har rätt att ta C körkort redan i 18-års ålder ?
Att få ett jobb i åldern 18 – 21 års ålder skulle underlätta om man har C körkort.
Jag tror att det t.ex. en 19 åring som jobbar med att köra lastbil och jobbar ute på vägarna har större respekt i trafiken än en annan jämnårig.

 

Fru talman  det här är en lag som har Ålands socialdemokrater har lagt ner många timmar på och vi har varit aktiva i beredningen av denna lag och kommit med många synpunkter. Vissa av synpunkterna har beaktats och vissa inte.  Men så är det det gäller att ge och ta och vi Ålands socialdemkrater stöder nu denna lag och tror att det är många som gläds åt de förändringarna som denna lag ger.  

måndag, mars 31, 2014

Kampen kommer att fortsätta.

Det är full fart i politiken just nu. Tyvärr visar det sig en hel del på mig. Genom att omkretsen blir lite större så att säga för någon egen träning är det inte tal på att jag hinner med just nu. Det är politik 8-9 timmar per dag och sen träna simmare varje dag om jag hinner med.
Men det är ett liv jag trivs med så jag klagar inte.
Inom politiken så är det verkligen omväxlande dagar.
Förra veckan var jag på föreningen Ung resurs nätverksmöte som är ett stormöte där många som jobbar med ungdomar träffas och disskuterar olika teman. Det är nu tredje nätverksmötet som Ung resurs arrangerade nu. Temat nu hette ” rätt studieplats för varje elev”
Den här gången diskuterade vi alla de ungdomar så går ut 9:an med anpassad lärokurs och som söker nu till gymnasialstadiet enligt prövning.
Enligt Ålands landskapsregeringens läroplan för grundskolan på Åland så står det
" När elever på grund av handikapp, sen utveckling eller särskilda anpassnings-svårigheter inte kan uppnå målen för grundskolans allmänundervisning bör inte bara undervisningen utan även lärokurserna anpassas så att de motsvarar elevernas inlärningskapacitet och är till fördel för deras utveckling. Anpassade lärokurser följs i huvudsak av elever som går i särskilt inrättade specialklasser. De kan också användas då elever integrerats i en klass som följer grundskolans allmänna under-visning. Anpassade lärokurser kan i olika grad avvika från lärokurserna och timför-delningen för grundskolans allmänna undervisning."

Nu i år är det över 40 elever som kommer ut med anpassad lärokurs och skall söka enligt prövning.
Bekymret där är att det brukar vara mellan 15 - 20 platser enligt prövning per år.
Jag har under flera år jobbat för att man skall ge alla som har en anpassad läroplan möjlighet att studera vidare till gymnasialstadiet.
Man pratade förra veckan om en garantiutbildning som skulle bli ett ”ospärrat” gymnasialstadie och inte som idag där det upplevs som ett”spärrat” gymnasialstadie med dessa enligt prövning platserna..

Med ett ospärrat gymnasialstadie menar de att i Finland så kan man med anpassad lärokurs ändå söka i den allmänna antagningen, men inte på Åland där måste de söka enligt prövning och antalet studieplatser minskar rejält.
Även som jag anser på rättsosäker grund eftersom det inte finns tydliga direktiv på hur man får en anpassad lärokurs. Utan skolor gör dessa bedömningar på sitt sätt som får oerhörda konsekvenser för dessa unga längre fram.
Jag har om dessa elever pratat ett flertal gånger om dessa unga i lagtinget, jag har skrivit insändare men det är för få som bryr sig för dessa elever.
Jag har under åren här kompromissat om mycket för att vi är ett regeringsparti. Motvilligt har jag gått med på ÅHS avgiftshöjningar och andra obekväma beslut. Men för dessa unga kommer jag banne mig inte att ge mig utan där fortsätter kampen.



onsdag, mars 19, 2014

En intesiv och händelserik dag.

En lång och intressant där är slut och så börjar jag känna att jag också är nu. Kvart över 7 imorse satte mig vid datorn och jobbade på dagens anförande sen in på gruppmöte och i dagens plenum höll jag vårt gruppanförande om Ålands Landskapsregerings risk- och missbruks program. Sen ikväll har jag varit moderator på en diskussion om samhällsservicereformen som det jobbas med på Åland.

Mitt anförande idag fick jag en hel del positiv feedback om. Debatten handla ju mycket om idag om att landskapsregeringen tänker sänka rattfyllerigränsen till 0,2 promille. Det som det disskuteras där är att man gör det till att minska intäkter för restaurangerna med att sänka promille gränsen till 0,2.
Varför vill jag stöda till 0,2 promille så är att jag 2008 tror jag det var som vi lagtinget hade en middag med alkohol och samtidigt hade vi en ledamot som hade lånat en av polisen promillemätare.
Och när jag efter att druckit 5 glas vin, 1 snaps och 1 glas skumpa ( jag trodde att jag hade 0,8 promille)  blåste 0,49 så insåg jag att då kan vi inte ha 0,5 promille som gräns.
Då insåg jag att gränsen måste sänkas.
Sen om samhällservicereformen så inser jag nu efter att förberett i min roll som moderator att läsa in mig i kommunernas remissvar att nu behöver landskapsregeringen ta ännu mer tag i taktpinnen och hålla i ledarskapet.
Kommunerna vill inte ge ifrån sig varken verksamhet eller makt men det måste göras för vi kan inte ha så här med 28 000 invånare och 16 kommuner.
Det behövs mer samordning för våra åländska medborgare. Bara genom att ha 15 olika socialnämnder så blir det inte likvärdig service.
Sen om byggnadstillsyn, byggnadsrådgivning och regional utvecklingsplan så måste nog landskapsregering driva reformen mer framåt.

En sån här dag när politik är som roligast. Händer mycket och är intressant.

fredag, mars 14, 2014

Krävs tålamod att få till förändring.

Igår i radion så pratade de om behovet av personliga assistenter. Här kommer lite från radions hemsida om reportaget,
- Systemet med personliga assistenter för funktionshindrade behöver förändras. Det anser Ålands neurologiska förening som vill att det skapas en assistanspool för hela Åland efter en finlandssvensk modell. Den brukare som beviljas personlig assistans av kommunen måste i dagens system själv fungera som arbetsgivare för assistenten och sköta rekrytering av personal.
   -Det är besvärligt att hitta assistenter, och det är många lagar och avtal som är svåra att hålla koll på, säger Eira Berg som är med i styrelsen för neurologiska föreningen.
   Det finns inga formella utbildningskrav för att arbeta som personlig assistent, och även på den punkten vill neurologiska föreningen se förändringar.
  -Det borde åtminstone finnas någon sorts introduktion för den som ska börja jobba, det skulle också höja statusen för jobbet, säger Eira Berg.

   Det har jag tyckt också så bl.a. så skrev jag en motion i mars 2004 om en utbildning för personlig hjälpare. Du hittar motionen här.
En 1-årig utbildning ( tror den var 1-årig ) till personlig hjälpare så startade sen hösten 2006 tror jag det var.
Så utbildning har funnits och det finns då också en läroplan för den utbildningen.
Men det intressanta vara att när jag drev den här frågan så var det tyst från intresseorganisationer. När man hör sen i radion så verkar de inte veta om att en sådan utbildning funnits.
Men här vill jag sätta bollen tillbaks på Ålands handikappförbund som med sin vetskap borde då driva frågan.
Där finns kunskap om behov så driv frågan mer framåt.
Med mer driv framåt så är jag övertygad om att det skulle kunna hända mer med frågor för personer med funktionsnedsättning.
Jag anser att Ålands handikappförbund borde mer driva frågor politiskt. Nu känns det som i den här frågan att man vill att systemet förändras.
Driv frågan mer konkret Ålands handikappförbund har kunskapen och medlemmarna behöver att takorganisationen driver frågan mer konkret.
Visst vet jag att det ibland kan ta tid att få frågor framåt men där behöver man ha tålamod för att få igenom sin sak.
För många vill hjälpa de med funktionsnedsättning men inte vet hur. Det vet däremot de Ålands handikappförbund och dess medlemsföreningar.


måndag, februari 24, 2014

Studiebesök på norra Åland.

Idag var jag med min lagtingsgrupp på 3 studiebesök på norra Åland. Det första var till Chipsen som jag varit orolig över att skall försvinna från Åland efter att ORKLA tog över. Men så verkar det inte vara för investerings viljan är god hos koncernledningen och det skulle det väl inte vara om man funderar på att flytta verksamheten. Så på något sätt känns det att de 125 anställda på vår Chips fabrik kan bli fler istället för färre.
Jo man kan flytta maskiner och allt, men om man sen flyttar verksamheten så är det inte små pjäser vi pratar om här.
Så efter det dagens besök är jag lite lugnare om Chipsens fortsatta verksamhet här på Åland.
Sen var vi till Stallhagen där de brygger öl. Många goda öl om jag får säga det själv. De har nyinvesterat men ändå med en viss försiktighet. Så även här ser jag positivt för deras verksamhet.
Intressanta diskussioner med VD.n där.
Jag blev och fundera om man borde ta över alkohollagstiftningen för att bl.a. gynna deras verksamhet. Finns ju ingen logik i att man på ett ställe får sälja vin på 12-14 % medan sen får inte Stallhagen sälja starköl. Men det här återkommer jag i ett annat blogginlägg om.
Lunchen åt vi på PUB Stallhagen där fick höra om deras visioner kring verksamheten, riktigt intressant.
Och jag kommer att den kommande ölfestivalen i augusti ny chans även om jag inte var så nöjd senast.
Innan vi for till vårt sista ställe så svängde vi in via Grelsby och tittade på gamla Grelsby sjukhus där det ny byggs om till bl.a. lägenhetshus. Men ryktas om att det även kan bli annan verksamhet och varför inte ett litet hotell där ?
Till sist var vi till Optinova och jösses de har 145 anställda där. Det trodde inte jag att det var så många. där.
Och sen att de är så stora internationellt hade jag inte riktigt koll på :-)

Det var lyckade studiebesök som vi var på och extra nöjd är jag med det eftersom det var mitt förslag. De här 3 ställen har tillsammans närmare 300 anställda och många av dem är bosatta på norra Åland. Därför är det viktigt att arbetsplatserna finns kvar här på landsbygden.
Men idag har man också blivit och fundera på allt vi exporterar från Åland och hur viktigt att de har sina förutsättningarna.
Sen har vi också fått fundera på turismens betydelse och att våra turistföretagare får bra förutsättningar att göra Åland attraktivt som besöksmål.

torsdag, januari 09, 2014

Varje satsad peng på våra unga är en investering i vår framtid

" Hur svårt kan det va " sjunger Linda Bengtzing. Och för mig att prioritera att skriva blogg verkar det vara svårt i alla fall.
Nu hoppas jag kan ta tag i det igen. Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig.
Jag har insett att jag två gånger idag haft fel uppfattning. Och då är det i frågan om ungdomar och det är ett ämne som jag tycker att jag kan ganska bra.
I morse när jag for in till stan så tog radion kontakt med mig och ville ha dit mig och prata ungdomsarbetslöshet.
Igår när vi hade remissdebatt om tilläggsbudgeten så lyfte jag upp arbetslöshet och främst ungdomsarbetslösheten.
I Landskapsregeringens tilläggsbudget ( städarbudget som den kallas ) så måste landskapsregeringen höja arbetslöshetsunderstödet och då tar de pengar från sysselsättningsåtgärder.
Lite tråkigt tycker jag som första gången lyfte upp ett projekt " 100 nya jobb " där man skulle se de drygt 100 arbetslösa ungdomarna ( under 25 år ) och se vad de behöver för åtgärder för att få en sysselsättning.
Detta projekt har jag nämnt 3 gånger på drygt ett år men responsen från Landskapsregeringen har varit sval.
Idag på eftermiddagen så har jag lite tittat på ungdomsfrågor och där insåg jag två saker som jag hade fel uppfattning om. Men efter att jag nu pratat med personer kring detta så inser jag att jag hade fel, så nu är det bara för mig att erkänna det.

1. Jag har haft för mig att det är fler unga som är arbetslösa utan utbildning än med utbildning. Men idag var jag till AMS och prata om ungdomsarbetslöshet och fick veta att det av 114 arbetslösa ungdomar så har 69 av dem genomgången utbildning på gymnasialstadiet. Så av de arbetslösa ungdomar vi har på Åland så har de flesta genomgången utbildning på gymnasialstadiet.

2. Att de unga som inte klarar av gymnasialstadiet utan avbryter sina studier är personer som kommer ur grundskolan med svaga betyg och att de därför inte klarar av sina studier på gymnasialstadiet.
Och då främst att de inte klarar av de tuffa teoriperioderna. Efter att man nu läser i perioder som är ganska nytt på Åland.
Men enligt en person som jag idag pratade med på Ålands Yrkesgymnasium så är det inte det som är orsaken utan mer alkoholen och att man mår dåligt psykiskt.
 
Jag fick höra att de unga som har svaga betyg så lyckas de få igenom men att det är fler unga som inte klarar av sina studier p.g.a. missbruk och att man hoppar av sina studier. Sen fick jag höra att ett annat antal är unga som mår dåligt psykiskt så är en majoritet av de som avbryter sina studier.

Jag fick också höra att det kanske inte är så illa som jag trodde, utan som personen jag pratade med idag sa så är det så att media förstorar saker ibland.
Visst behövas fler speciallärare och kuratorer inom vår gymnasialskola. Men det är inte bara en utbildningsfråga utan mer tvärsektoriellt arbete mellan utbildningssektorn, socialsektorn och psykiatrin. Så ännu mer samarbete som mycket kan göras med förtydligande riktlinjer och direktiv.
Jag kommer att fortsätta se på det här med unga och deras möjlighet att få en gymnasialutbildning, samt minska på ungdomsarbetslösheten.
Som jag avsluta debatten igår så är varje satsad peng på våra unga är en investering i vår framtid.