Omväxlande dagar.

Ny polislag, budgeten i kommunen och landskapregeringen, lagförslag om oberoende revision, lagförslag om lagtingets kansli varvas med att träna  15 tal simmare i åldern 8-12 år + mina tre satsande simmare i Ålands Idrottscenter Swim Team, som nu verka få sällskap av två killar i 18 års åldern som bäst kollar om de ännu kommer i sina simbyxor :-)
Och sen min underbara familj.

Ja det består min vardag av just nu. En hel del politik och en hel del simning sen tyvärr en liten mindre del med familjen. Men de vet att jagb finns där och när jag är hemma förösker jag vara närvarande och umgås så mycket jag hinner med dem.

Det som är synd nu att jag inte riktigt hinner träna som jag skall bör, vilket nu börjar synas på fel ställen tyvärr.
Men sådan är jag att jag bryr mig mer om andra än att ta vara på mig själv.

Men jag skall inte klaga för det går bra nu både i politiken och simningen samt med familjen förstås.

Jag känner att mycket av mitt lobbande har nu fått resultat i budgeten och jag är riktigt nöjd. Okej jag skriver inte så många insändare om vad jag vill utan jag satsar hellre på ett direkt lobbande och en ömsesidig kommunikation med den ansvariga.´.

Nu skall jag inte ta åt mig äran själv utan i många av dessa ärenden är teamarbete med flera inblandade.

Jag har sprungit runt i kostym mer än i mina länkkläder och nu skall jag försöka hinna träna lite mer själv också.
För man får inte glömma bort den egna hälsan.

Ha det bra.

Bugdet tider - hårda tider.

Det är budgettider nu. Både i kommunerna och i landskapsregeringen. I vår kommun så är det en tuff tid eftersom siffrorna längst ner blir röda, d.v.s. ettt underskott. Vi har redan hög skatteprocent och tyvärr är det nog så att vi måste höja den för att kunna behålla vår service.
Men när jag för ungefär 1½ vecka sedan satt på ett bugetseminarium så blev jag och fundera " är kommunen och dess namn viktigare än innehållet ?" Med det menar jag att skall vi göra allt för att behålla vår kommun som den ser ut idag istället för att våga diskutera mer strukturerat om att slå ihop sig med t.e.x. grannkommunen Saltvik.
I Sund bland kommunpolitiker diskuteras det att behöver vi så många närvårdare som vi har i kommunen idag.
Vad gör man nu med våra resurspersoner i skolan ?
Behövs de ?
Har vi råd att behålla dem ?

Då blir jag och fundera på följande att är det viktigare att behålla vår kommun som den ser ut idag och skära ner på vår kommunala service eller är det klokare att gå ihop med annan kommun?
Många frågetecken har jag men tyärr har jag inte svaren endast en hel del funderingar.

Vi är ju i Sund1032 invånare och 63% av dem är i åldern 15 - 64 år. 21,3 % av de är 65 och äldre.
De här siffrorna är tagna från ÅSUB:s statistik från 2011.
Så hemskt stor skattekraft har vi inte, och enligt ÅSUB så ligger kommunlskatten på 45 % i medeltal som kommunernas inkomstkälla så blir jag lite orolig inför vår kommuns framtid. Klarar vi av det ansvar som kommunerna har för sin äldreomsorg.

Nu har bland annat liberalerna nämnt att tar bort finasieringen av äldreomorgen från kommunerna och den sköts av landskspregeringen istället. Kan vi då påverka service på vår äldremosrg eller ger vi bort den också då ?
Desto mer jag skriver så fler frågetecken blir det.
Det är viktigt nu att man kommer vidare i samhällsreformen och kommer med svar om vilken samhällsreform det blir.
Men jag gissar att även de har lite frågetcken att reda ut först.

Ha det bra.

Hektisk politisk vecka

Det är en stressigt politisk vecka nu. Både inom den kommunala och lagtingspolitiken är det nu budgettider. Som ordförande i kommunens social och omsorgsnämnd,  i en liten kommun så berör det enskilda personer och då en del ekonomiskt svaga, sjuka och äldre.Därför kändes det bra igår när vi fick äntligen gå ut med beslutet om att Landskapsregeringen beslutat sig för att behålla sjukdomskostnadsvadraget, som nu finns kvar även om det kommer att göras om, viket jag tycker är rätt. Men de som nu blir vinnarna i det här förslaget är de med låg årsinkomst och kommunerna.
Kommunerna ?? Kanske någon funderar, men förra regeringen satte att kommunerna inte längre skulle få kompensation för det som sjukdomskostnadsavdraget kostade kommunen. Nu är det förhoppningsvis borta och att kommunerna får kompensation för de minskade skattemedel som sjukkostnadsavdraget innebär.
Vad jag sen tycker om pengaöverföringen mellan landskapet och kommunerna d.v.s. kommunandelarna är en helt annan sak. Men där får jag inte vara med och disskutera. Men att kommuner sen med skatteprocent på 16,5 - 17,5 % " gnäller " om att man kanske måste höja skatten, om man får sänkt med kommunandelar tycker jag är oansvarigt.
I en demokrati så måste man infinna sig i minoritet vilket jag med mina funderingar får acceptera. Nu är det mycket styrt med regionala placeringar som tätort, glesbygd, randkommun och skärgård, och beroende på det så kommer man i olika klasser som ger olika landskapsandelar. Nu skulle jag istället tycka att det en likadan kategorisering på  kommunskatten storlek. Om man är en stor kommun på 16,5% är man då i behov av landskapandelar i lika stor del som t.ex. en kommun med 19,5 % skatt? Jag anser då att den kommunen som är i större behov av landskapsnadelar är ju den kommun med 19,5 % skatt- Kanske man bör se till den egna finasieringen innan man börja skrika efter landskapsandelar.Blir lite frustrerad  över  de i Mariehamn som ena dagen gråter över minskade landskapsandelar och andra dagen skall de sänka skatteprocenten.
Sen vill samma politiker och tjästemän helt ta över skattebehörigheten till Åland. Då blir jag lite betänksam i alla fall.

Lagtingets Brysselbesök

En fin hemma helg blir det den här helgen, så nu är det att förbereda tomten för vintern. In med leksaker, möbler och annat för det börjar nog bli kallare nu. Jag var i Bryssel i måndag - torsdag den här veckan och där kan lugnt säga att det var betydligt varmare. Man kunde bra sitta ute till midnatt utan att börja frysa.
Brysselresan var annnars en en intressant resa men som många kommer att ha åsikter om, " vad skall lagtinget dit och göra av med skattepengar" är jag rädd för messen kommer att vara, eftersom en av våra tidningar nu kommer att göra en artikel om vad resan kostar. Och då kommer många att ha åsikter om det. Det här var min 3:dje resa till lagtinget och det var nog den resan med det bästa innehållet.
Och det tycker jag för att:
- Vi fick träffa de runt 10 ålänningar som jobbar i Bryssel, vilket kan vara nyttigt i vårt arbete att ha fått lite mer kontakt med dessa ålänningar.
- Vi fick också träffa olika Europa parlamentariker som har redogjort för vilka frågor som ligger på deras bord som är angelägna för Åland.
De vi fick träffa är bl.a. Isabella Lövin ( fiskefrågor ), Christofer Fjellner ( miljö, spel och snus ),Morten Lökkegaard  ( om eurpeiska studieutbyten ).
Sen blev det en del pratande om EU, EU:s ekonomi och dess framtid med parlamentarikerna Olle Schmidt  och Nils Torvalds. Även det så var mycket på agendan när vi träffade kommisionär Olli Rehn.
Men han som är så stor höjdare så är det väl mer intressant att lyssna på honom och hans kunskap än att ha han som kontakt med honom i framtid som kommisionär. Men det här är väl hans sista period som kommisionär och vart tar han vägen sen ? Då kan han vara nyttig som ålandsvän.
Sen sista dagen var vi och besökte Valloniens parlament och det var intressant att höra hur de är som eget parlament i Belgien och deras självstyrelse.
Sen lyckades vår partikollega Sara få en nyttig kontakt med en höjdare hos Belgiens socialdemokrater och även det är något som är till nytta för hela Åland.
Så helt klart är Lagtingets resa till nyttig och ger en hel del. Visst blir det en hel del kostnader när så många far men det är ju då fler som får möjlighet att knyta kontakter.
Här nere är Valloniens flagga med Ålands som fans överallt i deras parlament för att högtidligöra vårt besök.

 

Nu är det här ju inte allt för vi hade långa dagar med korta pauser. Här nere var också

• Seminarium med temat “90 Years of Autonomy: The Åland Example as a Tool for ResolvinConflicts". Talare är bl.a. fd statsminister Paavo Lipponen, MEP Kinga Gál, MEP Nils Torvalds och riksdagsledamot Elisabeth Nauclér.

• Vernissage ”Åland - Paradise Found” i Europaparlamentet.
• Buffémiddag på EU-ambassadör Jan Stores residens

 

Våra dagar böra 8 tiden och programmet sluta runt midantt första kvällen och 23-tiden följande kväll så resan var bra och intressant men man behövde lite tid att återhämta sig sen.



Mitt sjätte år som lagtingsledamot leder mot sitt slut.

En intensiv politisk vecka är nu slut och vi lagtinget har nu uppehåll från plenum fram till 5 november men jag kommer i oktober att ha en hel del utskottsarbete där vi jobbar med att ha två lagar färdiga för behandling när lagtinget sammanträder i plenum igen och det är 5 november. Man kan nu säga att första lagtingsåret börjar närma sig sitt slut, eftersom 5 november börjar ett nytt lagtingsår och då börjar mitt sjunde år som lagtingsledamot, jag är är nöjd med mitt år i lagtinget och vad jag presterat politiskt detta år. berätta om så mycket här och nu men hoppas kunna komma fram med lite under 2012. Men en hel del anföranden har det blivit i alla fall.

Visst är det tungt med alla kostnadsökningar som sker men det beror på att vi måste jobba för en budget i balans och då är det så att vi måste sänka kostnaderna och höja inkomsterna. Men trots det så hoppas jag att ändå ålänningarna skall minnas den här regeringen med bra fördelningspolitik och en bra familjepolitik.
Nu kommer budgetarbetet att börja i landskapsregeringen och vi har en tuff månad framför oss. 10 september så debatterade vi bl.a. revisorernas berättelse och n kommer mitt anförande.

 

 

Ltl Göte Winé

Fru talman! Sanningens minut är här. Vi är tre socialdemokrater på rad nu på talarlistan.

Vi har nu fått landskapsrevisorenarnas berättelse för år 2011 och det är alltid lika intressant att läsa den. Vad är det som får ris och vad är det som får ros? Sedan får man ju själv då ge sig en uppfattning om det hela.

Det ska bli intressant att debattera lagen om oberoende revision. Kanske vi får en mera opolitisk granskning längre fram.

Fru talman! Jag kommer och börja lite bakifrån i revisionsrapporten och göra ett litet plock. I stycket kring Ålands Teknologicentrum ser ju revisorerna en del på inkubatorverksamheten. Åland har många företagare, man får lätt hjälp och det är nog mycket tack vare vår litenhet, att man vet vart man ska vända sig.

Men riktar vi oss till rätt personer? En person som jag ser upp till är startaren av fryshuset Anders Carlberg som sade på ett seminarium om ungdomar och utanförskap att de ungdomar som är för otåliga i skolan blir utomordentliga entreprenörer, bara man tar vara på dem och leder dem på rätt väg. År 2011 lade vi in nästan 400 000 euro på just Ålands teknologicentrum och sedan har vi Ålands Näringsliv som även de satsar på att stöda i projekt som Ungt entreprenörskap och starta eget, vilket är bra.

Om de sistnämnda projekten kan jag ha mycket åsikter men de är inte omnämnda i revisionsberättelsen så jag lämnar det till annat tillfälle. Min poäng till detta är att vi har lagt säkert ½ miljon euro med skattemedel att stödja nytt företagande, men till vem riktar vi dessa pengar? Här måste vi se hur man kan jobba för att få fler unga praktiska ungdomar hjälpa dem att se möjligheten att starta egen verksamhet. Vi bör tillsammans hitta och ta vara på våra unga entreprenörsförmågor. Nu tror jag istället att vi kväver våra entreprenörsungdomar att ställa sig i ledet och foga sig i ledet som alla andra. Vi bör se hur vi kan låta alla unga växa som personer.

Nu kommer jag då automatiskt in på utbildning och inte långt från Ålands teknologicentrum så är ju högskolan på Åland och där man ser där hur viktig betydelse vårdutbildning har för skolan och för Åland. Här kan man börja undra på att hur ska högskolan på Åland se ut? Kanske borde man utveckla högskolan till mer inom vård och omsorg? Tänk att vi kan börja forska mer inom vård och omsorg på Åland, vilket leder till att ålänningarna får ännu bättre vård och omsorg än vad de redan har idag.

Avslutningsvis, fru talman, kommer jag nu att fokusera på revisorernas nedslag på Ålands Folkhögskola. Revisorerna nämner om möjligheterna att läsa upp betyget och där kan nu minister Ehn sätta stämpeln ”ÅTGÄRDAT” på den meningen med versaler. För efter att jag lyft den frågan i budgetdebatten så har det nu åtgärdats för alla skolor, ja t.o.m. att ungdomarna på Katapult kan läsa upp betyget på Ålands gymnasium. Visst finns det utmaningar att få det att passa in med alla skolor, men det är en förvaltningsfråga som inte vi ska blanda oss i. För finns det vilja, finns det en väg.

Sedan har folkhögskolan nu fått en vändande trend med sökande elever och efter att startat nya linjen som just heter ”nya linjen” så är det nu en ökning med sökande och antagande elever. Men man behöver nog nu på helheten. Vad har vi för utbildningar på Åland och hur får vi helheten att fungera om man ser på utbildningsalternativen för de unga som gått ut grundskolan?

En utmaning för skolans ledning, där skolans direktion då givetvis ingår, är att se vad man erbjuder för lärarresurser till skolans nya behov. Och då tänker jag på att man bör se mer vad samtliga skolor på gymnasialstadiet tillsammans erbjuder för tjänster. Vi behöver se mer samordning än vad de görs idag och att då man kan nyttja personalen mer i samtliga skolor.

Ibland får man känslan att vissa nästan ser på folkhögskolan som ”den fula ankungen ” och att de blir lite utanför när det diskuteras samarbete mellan de olika skolorna. Så glömmer man att ha med folkhögskolan i diskussionerna, som medför att det gör upp allt själva inom personalfrågor.

Men här har jag förstått att minister Ehn har ett sådant arbete på gång i röret så nästa höst får jag sätta stämpeln på mitt papper här ”ÅTGÄRDAT”.

Det jag inte tror att jag får sätta stämpel på är den fina byggnaden rektorsbostaden som man skulle kunna göra mycket med. Jag sitter själv i folkhögskolans direktion och har varit och tittat på byggnaden. Men vem har råd med visioner där? Jag har många visioner men varken pengar eller befogenheter att utveckla byggnaden. Däremot så skulle man nog nödvändigtvis behöva se vad man göra med den fina lokalen innan den förfaller helt.

Man behöver definitivt omgående se över vad man kan göra för att sänka uppvärmningskostnaderna på Ålands Folkhögskola. Men trots att man från skolan hört av sig till byggnadskontoret om en energibesiktning så har man inte hört av sig till Ålands Folkhögskola, vilket är synd för det är ju en sak som är brådskande.

I revisorernas berättelse nämns; ”när det gäller inbesparingskraven inom landskapet så har de bidragit till färre yngre studerande. Studerande under 18 år får inte bo på internatet under helgen då skolan inte har personal på plats.” Då frågar jag mig om man ska man bo på skolan då det inte är skola?

Jag tycker givetvis att man ska fara hem på helgerna, om vi pratar om de som är under 18 år. Om det finns studerande från Sverige så löser man nog det. Där tycker jag inte att det resonemanget håller. Att man inte får bo där på helgerna har ingenting med inbesparingskraven att göra.

Inom Ålands Folkhögskola har vi också den fria bildningen. Där bör vi se vad vi erbjuder för där har vi också ett sjunkande antal sökande. Men inte ska vi prata om att lägga ner. Vi ska mera se vad vi erbjuder vi, mera samordning och framförallt finns det en vilja så finns det en väg. Här får vi gå vidare och se det.

Fru talman! Vissa av sakerna i revisorernas berättelse får man sätta stämpeln ”ÅTGÄRDAT” redan nu där den sittande landskapsregeringen hunnit framåt. Angående de andra ärenden jag nämnde så kan man sammanfatta att finns det en vilja finns det en väg. Nu gäller det att vilja och prioritera rätt. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det gläder mig att ltl Göte Winé anser att Ålands Folkhögskola är nödvändig. Vi från Ålands Framtid nämnde samma bekymmer om folkhögskolan när vi behandlade budgeten. Vi påpekade vikten av att man ordar en plats för sådana som hamnar lite utanför när det gäller betygen, så att de har en möjlighet att läsa upp. Det bör finnas en plats. Jag är glad att det har åtgärdats så fort. I sin iver att spara hoppas jag att man inte gör som med Ålands Naturbruksskola, lägger ner skolan. Det är bra att ltl Göte Winé jobbar för den saken i direktionen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag kan lugna ltl Brage Eklund, vi är många i direktionen som jobbar åt det här hållet. Just nu ser vi också en stigande trend med unga som söker dit. Genom den nya linjen så hittar man en ny väg. Det gäller bara för oss att hitta den rätta vägen så att vi får ungdomarna att stanna kvar och att de känner att de får de verktyg som de behöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Talman! Det är skönt att höra att socialdemokraterna, via ltl Göte Winé, visar på att det också finns en fortsättning att våga jobba med frågorna kring folkhögskolan. Det är viktigt. Det utvecklingsarbete som pågår är på väg åt rätt håll. Det krävs en hel del arbete för att vi inte ska gå samma väg till mötes som andra skolor. Jag är helt inne på samma linje som ltl Winé i detta sammanhang.

När det gäller fastigheterna så delar jag oron som både revisorerna och ltl Winé lyfte fram här. Vi har alltför många tak som vi bara underhåller för takens skull och inte har en verklig verksamhet under. Det pågår ett arbete från landskapsregeringens sida med en gemensam fastighetsförvaltning som ska göra att vi får ett bättre grepp kring fastighetsfrågorna. Jag tror att även den här biten skulle vara viktig.

Fru talman! När det gäller högskolan så är det mycket möjligt att man ska fundera vidare kring vårdutbildningen. Vi är just nu inne i ett arbete med ett utbildningsavtal som är försenat, men där ska tankarna finnas med. Vi har också alltid sett nyttan för högskolan när det gäller vårdutbildningarna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Om elevantalet skulle fortsätta att sjunka så behöver man se vad vi har och vad vi erbjuder. Här ser vi nu en vändande trend, det blåser nya vindar, det finns en väg att gå och det kommer nytt.

Jag tror personligen mycket på samordningen som minister Ehn nämnde i ett tidigare replikskifte.

Det är jättebra om utbildningsavdelningen eller någon annan finns med i tankarna när man ser på rektorsbostaden. Jag tror att det finns en enorm kapacitet att utnyttja den lokalen för flera skolor tillsammans, om man jobbar efter mina tankar som jag kan berätta om någon gång åt minister Ehn.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Arbetet med att använda skolan vidare bygger på grundtanken om att vi har en hel del i resurser i dagsläget som vi ska använda på en viss grupp elever och som vi ska se till att används på bästa möjliga sätt. Folkhögskolan finns med i den tankemodellen.

Sedan har vi ett antal linjer som har varit väldigt populära och som jag hoppas att ska fortsätta att vara det i framtiden. Jag tänker på naturfoto och hantverksutbildningen. Hantverksutbildningen kom dit under den föregående perioden efter en lång politisk diskussion om hur man skulle göra. Det finns nu ett behov av att diskutera hur man faktiskt får den linjen att vara attraktiv i framtiden. Det har gjorts ganska stora investeringar och verksamhetsförutsättningar för att bereda hantverkslinjen plats på folkhögskolan. Men nu är det ett sviktande elevunderlag även där. Det finns ett jättebehov av att få arbetet vid skolan att leva upp på nytt. Det finns alla förutsättningar med de resurser som man har nu och kanske t.o.m. lite mindre resurser längre fram om vi kan samutnyttja.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte inleda min replik med att säga att jag håller helt med minister Ehn, men efter sista meningen så säger jag att jag håller delvis med minister Ehn.

Vi behöver hålla kvar mycket av det vi har idag för att det har gjorts stora investeringar. Det ska inte bara gå om intet. Däremot behöver vi se vad vi kan göra för att få området att leva upp mera? Man måste se hur man kan prioritera olika saker.

Jag vet att minister Ehn, utbildningsavdelningen och även vi i direktionen ser på det här. Jag tror att vi är på väg åt rätt håll. Det gäller just nu att ha lite tålamod så blir det mer resultat och framförallt flera elever.

Visst har storleken en betydelse.

Att göra en samhällsreform är nog inte lätt och det får man läsa om i dagens Ålandstidning där det står på första sidan " Samhällsreformen skjuts på framtiden" Och att göra en stuktur omvandling där 16 kommuner är inblandade på endast 28 000 invånare är inte lätt. Men läser man artikeln sen står det att innan man  kan ha ÅSUB att testa de olika modellerna som kommit fram i en rapport, så måste man få en tydligare modell innnan de kan testa och analysera det ekonomiska utfallet av de föreslagna modellerna.
Sen när det är val ( 2015) så skall man kunna folkomrösta mellan de olika alternativen. Och då förhoppningsvis ocks veta konsekvenserna mellande olika alternativen

Nu får vi hoppas att kommunerna klarar sig tills dess. För allt fler kommuner börjar få röda siffror i bokslutet medan de större kommunerna kan ha en större trygghet i den större skattebas som de har.
Okej går man och ser på beskattningen per invånare behöver inte de större kommunerna ligga i topp. Men här kommer ju sen antalet till, d.v.s. hur många som betalar skatt i kommunen.
Sen är det ju driftskostnaderna något som sliter hårt på kommunerna om man skall ge en kommunservice som är värd namnet.

Jag kan ge mig attan på att vi Sund skulle klara oss med nuvarande personal inom adminstrationen om vi skulle vara 3000 invånare som vi nu måste behöva ha på drygt 1030 personer som vi är idag. Sen skulle det ju vara fler barn och äldre vilket skulle leda till att det måste ha mer personal inom barnomsorg, skola och äldreomsorgen.
Många brukar säga att det inte blir bättre ekonmiskt om man gör en samhällsreform, jo färre kommunala administrativa tjänster skulle definitivt bli. Även en bättre och mer jämlik service  till kommuninvånarna skulle det kunna ges då.

Så en konnunreform behövs och jag anser att desto fortare desto bättre.

Ha det bra

Nya tankar --> nya blogginlägg

Efter att haft sommarlov från bloggandet så skall jag nu vakna till och försöka ge bloggen ett liv igen. I ett år har jag rusat på från tidig morgon till sen kväll.
Jag kan erkänna att det senaste året har jag inte mått bra för jag har haft mycket på mig. Nu hoppas jag att jag skall ha mer koll på läget och kunna få tid att ta det lugnt och tänka till lite. Och det är ju mina tankar som skapar blogginlägg.
En av mina laster är att jag vill vara med och utveckla, och där har jag t.ex. simningen som är en av mina sbsolut stora laster. Januari 2005 startade jag tillsammans med 2 andra personer SIF simning och då hade vi en målsättning på att kunna ha 20 - 30 barn med i vår verksamhet. Ikväll skall jag berätta för SIF simning att i höst har vi runt 80 barn anmälda på 7 olika grupper.
Men det är tufft för en liten förening från en liten kommun att få verksamheten att fungera.

Jag hörde nyss på våra lokala nyheter att  " Ålands idrott betalar ut 1.000 euro till alla idrottsföreningar som skickar in riktlinjer för barn och ungdomsverksamheten till Ålands idrott före årsskiftet". 1000 euro skulle betyda mycket för vår lilla verksamhet.

Men det knepiga på vår lilla ö är att SIF simning kan som exempel inte söka pengar av Ålands idrott utan det kan bara vår s.k. takorganisation ÅID simutskott göra. Och jag kan ärligt erkänna att jag upplever att de har en längre tid lekt svälta räv med oss i SIF simning. Så ifall simutskottet väljer att söka de pengarna så lär inte vi se något av dessa 1000 eurona.
Okej jag kan erkänna att jag är lite bitter men jag har nu jobbat inom SIF simning ideellt sedan 2005 och jag kan säga att jag aldrig upplevt att att det är så dålig stämning bland de som jobbar inom simföreningarna som det är nu.
Sen kan jag ju erkänna att man blir avundsjuk när jag lyssnar på radion och hör om idrotter som har verksamhetsledare som gör mycket för deras idrott. Tänk om vi skulle kunna samarbeta för en sådan. Så här har min dag idag bl.a. sett ut idag 05.30 - 07.00 simträning, 10.00 - 15.00 gjort upp grupper samt förebettt SIF simnings möte ikväll. 18.00 - 18.30 styrka med simmare. 18.30 --> tills närSIF-simnings styrelsemöte slutar ikväll
Nu är ju den här dagen extrem med all planering som är idag.
Okej egentligen skall jag inte gnälla för det här jag ju valt själv att hålla på med. Men samtidigt så har jag försökt kliva SIF simning flera år, men ingen är heller beredd att ta tag i det om jag kliver av. Och jag vill faktiskt erbjuda de här barnen som börjat simma att kunna fortsätta simma.
För det är viktigt att man ger barn och unga möjligheter att få hålla på med olika fritidsaktiviteter.
Ha det bra.