Nu finns det pengar

Ja jösses vad jag kan bli irriterad ibland. När jag var ut på länk här före middagen så fick jag höra att landskapet gått in och gett ett bidrag på 90 000 till Åland United. När det gäller bollsporter så finns det pengar. Nu har det varit ett jobbigt ekonomiskt år för Åland United och då går landskapet in och ordnar upp deras ekonomi, med ett bidrag på 90 000. Ännu mer irriterad blev jag när jag fick höra att man gjort det i samråd med landskapets kulturbyrå. Hej hallå vi har ett idrottsförbund som delar ut pengar till idrotten. Kör man nu över dem och inte ens frågar dem ?

Min irration är att det hela tiden finns pengar till bollidrotter. Tidigare var det strålkastar- och läktarbygget på WHA. Ifjol gav man Ålands volleyförbund 70 000 euro öronmärkta för beachvolleyn. Jag undrar om man ens vill ha en redovisning för de pengarna. Sen har man råd att anställa tränare, och nu blev man en passare kort, då värva man en australiensiska som sen då skall jobba med att träna juniorer. Tidigare i somras läste jag en brittiska hoppade av Åland United, och snabbt tog man in en ny brittiska. Inte fan undra på då att man går över 100 000 euro back.

Okej jag unnar inte att idrotter satsar. Men sen är jag aktiv inom en idrott som inte ens har råd att skicka iväg sina åländska juniorer och seniorer på gemensamma läger. Jag kan inte glömma en 15 årig tjejs kommentar på väg hem från SFI mästerskapen i simning i söndags " det var lärorikt att få komma med de bästa och se hur de gör på tävlingar".

Så nog blir jag ledsen när man ger bidrag på 90 000, istället för att låna ut dessa pengar.

Simningen vågade inte ens arrangera Vikingsimmet i höst p.g.a. det evenemanget skulle troligtvis gått ekonomiskt back och då skulle våra åländska juniorer fått lida för det. Om man sen skulle frågat landskapet om pengar så är jag rätt så övertygad om att man fått ett svar om att man skall ansvara för sina egna pengar. Och bästa landskapsregering ge åländsk simning 90 000 att ta in tyska, engelska och fastländska simmare så lovar jag att vi också har ett stafettlag i finska eliten. Men det syns ändå inte tillräckligt mycket i media.'

Okej, har ett lag kris med pengar så skall de väl kunna ordnas genom ett lån eller att fodringsägare kvittar sina skulder.

Men har man ett förbund som fördelar pengar till idrotter så bör väl de gå via förbundet och få pengar, och inte gräddfilen via Perämaa och Lundberg.

Ha det bra.

Lagtingsledamot Göte Winé

16 oktober blev jag invald igen i Ålands lagting. Igen blir det nu efterson jag suttit där 5 år tidigare, och nu får jag göra det 4 år till. Ett uppdrag som känns oerhört hedrande. Nu kommer jag att sitta som vice ordförande i lag och kulurutskottet. Utskottet bereder lagförslag

- av självstyrelsepolitisk karaktär
- landskaps- och kommunalförvaltningen

- ordning och säkerhet

- vallagstiftningen och tjänstemannalagstiftningen

- utbildning, kultur och idrott

- media

För mig är det vad jag ville att jag får jobba i det utskottet,för något jag ser extra fram emot att jobba med är utbildningsfrågor. Men även de andra frågorna i utskottet är ju intressanta att jobba med.

Men visst är det så att man brinner för vissa frågor och efter nu att jobbat som ungdomslots och inom Katapult sedan augusti 2008 så ser jag hur viktigt det är att få en utbildningsplats efter grundskolan.

Men jag kommer att jobba intensivt i fyra år med ett uppdrag jag trivs med. Så ingen kommer att kännas sig besviken över att jag bara skall sitta av min tid där.

Just nu väntar social- och miljöutskottet där jag nu skall in på utskottsarbete där jag är suppleant.

Ha det bra.

Långa dagar, korta nätter

Varit tyst från mig nu ett tag. Men just nu är det så otroligt stressigt, med mycket att göra. Efter att nu igen kommit in i Ålands lagting, så har jag nu för tillfälllet otroligt mycket att göra. För med mina jobb som verksamhetsledare för Katapult och sen som ungdomslots så blir det mycket att göra, och det är inget som man bara säger tack och hej till och går därifrån.

Projektledare för ungdomslotsarna så är jag inte längre, utan där jobbar jag nu på timbasis fr.o.m. 01.11.11. Sen får vi se om jag inte helt slytar vid årsskiftet.

Sen jag jobbar jag nu vidare på deltid som verksamhetledare för Katapult november ut och efter det så blir det på timbasis.

Där ville personalen ha mig kvar med personalansvar och ett övergripande ansvar. Så vi testar nu till sista januari så får vi se sen hur det fungerat. Det här är inget som jag med våld skall ha kvar utan gjort det i en dialog med kollegor och arbetsgivare som gärna ser mig kvar.

Sen är det simningen som jag helt klart är beroende av och inser att jag nog aldrig kan sluta med. Men där måste jag se hur mycket jag orkar och hinner med. Den senaste månaden har jag fått en bekräftelse på att fler inom simningen följer med min blogg så det kommer att bli mer simning här i framtiden, så att det blir lite intressantare för Tero och Mika att följa med :-)

I helgen var jag i alla fall till Hyvinge på SFI mästerskapen i simning och det gick riktigt bra för de åländska simmarna. Extra nöjd att jag nu efter 1 års träning fått en av mina simmare i riktigt bra form igen som gav guld igår.

Men nu är det dags för mig att fördjupa mig i lagen om produktion av genetiskt modiferade växter, som imorgon skall behandlas av social- och miljöutskottet där jag sitter om suppleant. Men först skall jag träna simmare och efter det så blir det lagtingsjobb hela dagen. Sen imorgonkväll blir det Fullmäktige.

Även vuxna bör kunna ha råd att studera.

Jag fick följande text till mig idag. Och det var svaret på en fråga som jag funderat ett tag på. Och det var " hur klarar en vuxen att studera just emed det ekonomiska" Så när jag fick följande text idag så märkte jag att man skall vara oerhört medveten för det. Texten jag fick var följande

"Jag är en ensam morsa som är ny utbildad närvårdare. Vi har en lägenhet som är större än vad som gills till att få ordentligt hyresbidrag. Hyran är 700 och bostadsbidraget strax unde 500€. Studiebidraget var ca 500€, underhållsbidrag 130. Så utan lån skulle det ha vrit omöjligt att studera. Jag jobbade extra när jag kunde men hade hela tiden i tankarna att jag inte skulle få förtjäna mera än i snitt 300 € brutto/ mån för att inte bli återbetalningsskyldig på bostadsbidraget. Blev det iallafall 400€. Jag vet inte hur det är tänkt att man skall klara sig med enbart studiemedel. Och gå till tandläkaren"

Då känns det rätt att man jobbar på att fler måste få tillgång till den allmänna tandvården. Samtidigt bör man defintivt se efter vad man får i studiestöd om man vill studera som vuxen. Hur skall man göra så att en ensamstående förälder skall kunna skola om sig som vuxen.
Jag var på ett diskussionstillfälle om studier förra veckan och då sade en där "kul att läroavtal fungerar så bra". Jag blev lite fundersam att hur fungerar läroavtal för en som inte redan har en anställning redan? Jag måste efter debatten fråga personen om han vet om någon det fungerar för en som redan inte har en anställning. Men han kunde inte berätta om något lyckat exempel just för det. Här är ett litet bekymmer att lösa framledes att hur kan ge mer morötter till arbetsplatser att anställa personer som vill utbilda sig på ett arbetsläroavtal. För får du arbetsläroavtal så får en vatalsenlig lön och då kan en ensamståede förälder lättare ta sig råd att skaffa sig en ny utbildning.

För den här morsan som kontaktade mig idag har gjort en enorm insats att med de ekonomiska förutsättningarna studera till närvårdare. Och sen vilket tålamod av barnet / barnen unde den hårda ekonomiska tiden. Sen när man får en närvårdartjänst så är det ju inte direkt någon direktörslön. Men för den här familjen kändes det säkert så.

Se till barnens behov i första hand.

Igår var jag på en förelsäning / debatt om utbildningspolitik.
Inledning var en föreläsning av socialdemokraten Mikael Damberg som är Sveriges socialdemokraters skolpolitiska talesperson. Det var en intressant föreläsning han höll. Okej det är ju klart jag tycker det eftersom jag också är sosse. Men det var inte bara därför utan också för att det kom hel del ny information.
Och bl.a. nämnde han 8 områden som EU vill att skall utvecklas inom den framtida utbildningen

1. Modersmålet
2. Främmande språk
3. Matematik, teknik
4. Entreprenörskap
5. Sociala färdigheter
6. Digital kompetens
7. Lära att lära
8. Kulturella uttrycksformer

Tycker det är extra intressant att de har med sociala färdigheter där för det är något som idag verkligen behövs. Jag träffar så många unga som idag mår dåligt. Och en sak som de lider av är social fobi. Det har alltså gått så långt som att man måste gå i skola för att lära sig umgås!!
Sen borde vi sätta in ett fokus på vad vi vill uppnå med vår utbildning. Känns lite ibland som vi på Åland bara har en utbildning men inte tänker på varför vi har och vad vill vi uppnå med våra utbildningar på Åland.
Nu till något som egentligen inte har så mycket med föreläsningen / debatten att göra men som jag blev på att fundera på igår.
Vem är i fokus i utbildningssammanhang? Barnets eller personalens behov? Med det funderar jag på alla dessa barn som idag anses vara barn med särskilda behov. Vem anser att de barnen har särskilda behov. Är det för att ungdomen sticker lite utanför normen och då skall det var ett barn med särskilda behov. Finns alltså barn idag som av dagispersonal kallas för barn med särskilda behov för det inte är som alla andra.
Är det egentligen att man nu i dagis och skola inser att det här är ett sätt att få mer personal? I så fall är det en farlig väg för det kan innebära att barn sen som verkligen behöver kan bli utan hjälp.
Därför borde barnen utredas av en skolpsykolog innan man kan kalla ett barn för barn med särskilda behov.
En annan sak som jag har blivit att fundera på är lite tankar kring är barnens skolskjutsar. Jag blev att reagera på att det finns barn som går i skolan som har över 1 timme per dag i skolskjuts. Då menar jag inräknat både till och från skolan.
Då blir jag att tänka på de som säger att man inte kan ha barnen i dagis för att de får så långa dagar. Men nog är det ju så det är en skoldag är tyngre än en dag på dagis. Och sen till på köpet skall barn tvingas åka i buss 30 – 45 minuter före. Så säger man att barn inte kan vara länge på dagis så skall man också ta sitt ansvar att ha så korta skolskjutsar som möjligt

Sen den sista tankebubblan i mitt häfte var igår när en i debatten sa att visst är den åländska utbildningen bra. Då blev jag att är den de för alla ?
Vad jag upplevt i mitt arbete så är att vi dag har alltför många ungdomar som kommer ut ur grundskolan med ett s.k. fripapper. Med det menar jag att de har fått ett godkänt betyg fast det egentligen inte har den kunskapen. Vi har 4 skolor på fasta Åland och egentligen 4 skolar som jobbar på olika sätt. Vi skolor som ganska snabbt ger eleverna anpassad läroplan, sen har vi skolor som inte vill eleverna anpassad läroplan utan ger dem extra resurser så de skall klara av sin skolgång.

Vi får inte glömma att det är för barnen vi har skolan och de måste trivas och orka med sin skola. Annars går det på tok.

ÅSV - Plattfall

Förväntansfull så gick jag till lagtinget och skulle få höra om utredningen hur den åländska socialvården skall se ut i framtiden. Men när minister Katrin Sjögren sa att det här skall man se som ett diskussionsunderlag och inte så mycket mer så började jag ana oro. Varför lägger man en ett års utredning som ett diskussionsunderlag och inte mer?
Nu skall då all socialvård in under en enhet som heter ” Åländsk socialvård” man skall flytta allt in under ÅSV. Nja inte allt för barnomsorgen skall ju stanna i kommunerna och in under skol- och bildningsnämnden där. Det har vi ju redan i Sund, så det är ju inget nytt. Det som jag tycker är en styrka med kommunerna idag är att man kan samordna inom kommunen och upptäcka barn som mår dåligt i god tid och bistå med barnskyddsåtgärder. Men det är ju om kommunerna vill se de barnen eller inte. Kommer det att fungera om barnskyddet är inom ÅSV ? Jag tror inte det utan istället att det blir som det är idag mellan ÅHS och kommunerna, och det fungerar inte tyvärr.
Sen skall det ju bli så bra när landskapet tar över missbrukarvården. För då behöver ju inte kommunerna stå för kostnaderna utan det blir mer under ÅSV. Efter nya landskapsandelsreformen, där kommunerna blir kompenserade för kostnaderna inom missbrukarvården, finns det då någon som blivit nekad missbrukarvård efter det ? Jag tror inte det utan då är det andra orsaker till att de blivit nekad instutionsvård.
Har man en familj som har ett missbruk inom familjen, kommer de inom ÅSV då att kommunicera mellan missbrukarvården och barnskyddet? Jag är rädd för att det inte kommer att fungera så bra som det gör idag.
Sen föreslår man att även äldreomsorgen ska gå in under ÅSV och hur skall det då gå med att kunna jobba uppsökande och jobba med att erbjuda hemservice i tillräckligt god tid ?
Jag tror att om det lyfts bort från kommunerna och under ett nytt tak så startar man en ny koloss med en ny enorm administration.
Skall man erbjuda en socialservice där man ordnar mer rättsskydd, större integritetsskydd, mer spetskompetens så tror jag igen på en kommunreform, mer än en på enhet som ”Åländsk socialvård” . ÅSV är ännu ett plattfall och ännu en sak som den här regeringen misslyckats med. Undrar hur mycket pengar den här regeringen lagt på utredningar och hur mycket av dessa har lett till något resultat.
Det som kommer att bli lidande här är det förebyggande arbetet och då är det de som är brukare av socialvården som blir lidande – tyvärr.

Det blir inte bättre att delar från kommunerna.

I torsdags när jag var och sprang så lyssnade jag en radiodebatt mellan de olika partierna om kommunreform. En intressant debatt som för mig gärna skulle fått hålla på lite längre. Men jag kan erkänna att under länken så steg pulsen på mig lite ibland, och det berodde inte på en backe eller tempohöjning. Utan mer om vad de sa i debatten, mest steg den nog när en person (tror det var Ålands framtids representant) sade att det fungerar ju bra med ÅHS så varför kan man inte lyfta vissa delar ur kommunens sociala delar under landskapet. Märks klart och tydligt att han inte riktigt är insatt i de sociala frågorna. Är det någonstans som det uppstår problem är ju mellan ÅHS och kommunerna. Så enligt mig det var inget lysande förslag. Det är för ofta som det uppstår kommunikationsproblem mellan ÅHS och kommunerna. Tyvärr var det ju många som ville lyfta missbruksvården, barnskyddet, ja även äldreomsorgen bort från kommunernas kompetens.
Vad blir bättre av att lyfta bort vissa delar från kommunerna in under landskapet? Ja en fördel kan ju vara kompetensförstärkning genom att starta vissa team. Men det kan du nog få med andra möjligheter än att lyfta ut vissa saker t.ex. barnskyddet från kommunen. Troligtvis blir det en myndighet till som den familjen måste gå och berätta sitt livs historia för. Jag håller med om att något måste göras för att bl.a. åstadkomma en mer jämlik behandling än vad som är idag. Men jag tror det finns lösningar som är bättre än att lyfta bort flera delar bort från kommunen. Kvar finns ju sen bara ett tomt skal.
Jag är helt övertygad att om en kommunsammanslagning ger mer kvalité och rättsäkerhet för den enskilde kommuninvånaren. Men efter att hört debatten så inser jag att till en kommunsammanslagning är det lång väg, för det enda parti som vågar nämna det ordet är vi socialdemokrater. Så därför borde landskapsregeringen kanske ta fram stora saftiga morötter till kommunerna och sträva till ett ännu mer effektiverat samarbete mellan kommunerna. Och då tänker jag främst på social vården så vi får våra team med möjlighet till spetskompetens inom vissa områden.
Tyvärr har nu den här landskapsregeringen glömt att sköta om morotslandet så det har torkat ut.

Efter radiodebatten så insåg jag att det är långt kvar till att något skall hända. Det intressanta var att Centern och Ålands framtid vara rörande eniga om mycket, undrar om de smidar ihop något längre fram? Skulle de två regera tillsammans så händer nog ingenting i den frågan.

Ha det bra.