I have a dream

Är det mest kända talet av Martin Luther King, i vilket han förklarade sin vision av framtiden, där vita och svarta levde som jämlika.

Och det är viktigt att våga drömma och sätta mål efter det. Man måste våga se möjligheten och inte bara en massa problem.

Så är det även med personer. Hur svåra de än kan verka vara så finns det positiva och starka sidor hos alla.

Just nu så är det många unga som mår dåligt och man kämpar på att få så bra avgångsbetyg som möjligt.

Frustrationen kan komma ut på många olika sätt.

Vad har detta med min rubrik att göra ?

Jo jag drömmer att nå de killar som just nu alltför många säger att "det är onödigt att lägga krut på han nu han har ändå gett upp" eller " varför ids man lägga energi på han, när han ändå sruntar i allt".

Har man den inställningen om ungdomar så kan de läsa av det på en.

Ungdomar märker om man inte har ett förtroende för dem.

Därför skall man jobba med ungdomar så måste man ge dem en andra eller tredje chans, för som ung så måste man få göra misstag.

Det är vi vuxna som skall hjälpa dem att komma upp på rätt väg igen. Det gör man inte med att stänga av eller på annat sätt "bestraffa" på ett enkelt sätt. Konsekvenser skall man ha men man måste samtidigt kunna se hur man också kan hjälpa.

Så jag drömmer just nu att nå de där som kallas för hopplösa, det gäller istället att nå dem. Många unga har blivit sårade, övergivna och besvikna så då kan de ha svårt att ge sitt förtroende till en så därför måste man ha tålamod.

För alla har positiva och starka sidor, och stärker man dem så kan de övervinna de svaga och dåliga sidorna hos en.

Allt har den som hoppas kan, inget den vars hopp försvann.

Ha det bra.

Ses nästa vecka.

Nu far Rosella iväg mot Kapellskär och ombord sitter jag med en stor simtrupp. Vi skall i helgen då delta i simtävlingen Jöns Svanbergsimmet.
Blir fullfart hela helgen så jag återkommer nog med något inlägg först nästa vecka.
Ha det så bra

Viktigt att våga prioitera ungdomsfrågor

För ca två år sen skrev jag i tidningarna om hur viktigt det är med ett kommunalt samarbete i ungdomsfrågor.
Jag jobbade för en gemensam ungdomsgård och jag fick även möjligheten att jobba sitta med i en arbetsgrupp om att utreda det tillsamman med kommunpolitiker från Finström.
Men som vanligt så ville ju Finström ha en halvmesyr av det jag ville. Men sen ville ju Sund satsa på den egna ungdomsverksamheten i första hand än att gå in mer i den gemensamma. Så halvmesyr i Finström blev en 1/4- dels mesyr till slut pga ekonomin genom att ingen annan kommun gick med och satsade på det.
Jag var skeptisk på kommunens prioritering, och ställde en fråga om kommunstyrelsens prioriteringar i ungdomsfrågor. Men svaret av kommunstyrelsens ordförande var att man skall satsa på ungdomsföreningen i kommunen och dess verksamhet i första hand.
Jag ställde följdfråga om det är ett långsiktigt arbete och fick ett ja till svar. Att verksamheten är på växande med grupper samt öppen verksamhet.

Nå nu idag så kan man läsa i en artikel att man lägger ner ungdomsföreningen i Sund och då förstås ungdomsverksamheten i kommunen blir ju då också nedlagd.
Vad gör man för ungdomarna nu i kommunen ?
Som en öppen och främjande verksamheten är det i stort sett obefintligt nu i kommunen.
Jaha nu måste man lyfta upp dessa frågor igen nu då.
Jag vill inte låta alltför kaxig men varför kunde de inta ha lyssnat lite mer på mig tidigare.

Vad gjorde jag för att rädda ungdomsföreningen?
Både jag och min kära hustru ser vikten av ungdomsarbete så vi sa att en av oss kan erbjuda sig att sitta med i styrelsen så hon meddelade att hon ställer sig till förfogande att sitta i styrelsen.
Jag har ju simföreningen som tar en hel del tid och är ändå en sorts ungdomsverksamhet men inte lika viktig som en öppen ungdomsverksamhet.
Vi har ju ändp två barn som skall växa upp i Sund och då vill vi ha bra ungdoms och idrottsverksamhet i kommunen.

Men nu måste jag börja kämpa om ungdomsfrågor i kommunen igen för något måste vi göra i våra små landsbygdskommuner för ungdomarna.
Jag ser vad det kostar i den andra ändan, så att satsa på främjande och förebyggande insatser vinner man på i längden.

Ha det bra

Världen är inte perfekt och inte vi heller

Jösses vad dagarna rusar iväg. Jag har inte hunnit skriva något sedan i måndags för det varit så mycket för mig de här dagarna.
Och mer blir det för imorgon ikväll far jag till Uppsala och Jöns Svanbergsimmet på simtävlingar och kommer hem sent på söndagkväll.
Men idag fick jag en sak i huvudet som jag inte kunde hålla mig från att kommentera.
Jag blev att fundera på hur orättvist det kan bli ibland.
Vissa föräldrar tappar sina barn i vårdnadstvist fast de kan vara riktigt bra föräldrar för den andra partnern har en bättre jurist.
Medan sen finns det vissa föräldrar som får ha vårdnaden, fast de inte borde få ha det.
Jag vet att många nu tycker jag är hård och kanske vissa t.o.m. tycker jag är ute och cyklar.
Men jag har stött på föräldrar som jag tycker mycket väl skulle klara av att vara bra förälder men den andra juridiska ombud lyckats smutskasta den ena så mycket att det blir att den förlorar vårdnaden.
Och andra sidan har jag också stött på såna föräldrar som beter som förälder att man blir mörkrädd.
P.g.a. tystnadsplikt och respekt av deras barn så vill jag inte ta något exempel.
Men jag skall ta ett kort citat som en 17-årig kille sa åt mig en gång.
" Jag vet inte varför det blev just jag som skulle måste växa upp med en sån morsa ".
Jag säger inte att jag är en perfekt förälder. Och det jag skrivit här förut så undrar jag om det finns perfekta föräldrar.
Men föräldrar som uppmuntrar till t.ex. skolk tycker jag är oförlåtligt.
Även langning till högstadiebarn är under all kritik.

Men däremot så skall man kunna ha gränser för sina barn och samtidigt vissa kärlek till barnen. Men då måste man få möjlighet till det.

Ha det så bra

Hur ser ditt dygn ut ?

Idag med ungdomarna i katapultgruppen så körde vi dygnshjulet. Vi hade en cirkel som vi delade in 24 tårtbitar och sen måla vi timmarna vad vi gör de olika timmarna. Resultatet blev intressant och gav mig lite eftertanke. Jag visste att jag borde ha mer sömn per dygn men sen ser jag att jag borde vara hemma med familjen lite mer.
Men jag har en snäll och tålmodig fru.
Imorgonkväll så skall jag vara hemma med barnen när frun jobbar kväll. Tur att hon jobbar kväll ibland så jag "tvingas" vara hemma med barnen.
Men snart är det sommar och då blir det lugnare. För maj månad så är det full fart.

Ha det så bra.

Något måste göras nu

Jag har jobbat med ungdomar sen 1993, men nu börjar jag bli orolig. Så många ungdomar vi har idag som mår dåligt.


Varför har det blivit så här?
Är det att man så snabbt letar efter fel på barn ?
-Att man vill ha extra resurser till dagis eller skola ?
Är det vi stressade föräldrar och att barnen känner sig övcergivna.
Är det att vi idag har fler svaga föräldrar ?

Tyvärr tror jag det inte finns enkla svar varför det blivit så.Men det finns saker man bör göra nu och bl.a. det är att de måste känna att de får en mening med sin framtid. Att man slipper in någonstans och känner en grupptillhörighet. En känsla av sammanhang om man säger så.
Att märka att man inte duger till så ökar risken för att utveckla ett destruktivt beteende. Alkohol och narkotika utgör en extra riskfaktor. Men tyvärr så tas det också lätt till våld. Ungdomar med extra svårigheter både i sin egen person och i relation till andra hamnar lätt i grupper som lever lite i utkanten, s.k marginaliserade ungdomsgrupper. För den som under många år inte har funnit någon tillhörighet i andra grupper, som kanske inte accepterats i föreningar för man alltid förknippats som jobbig.
Man har haft svårt med kamratkontakter för de andra barnen är rädda.

Tyvärr är det andra som också far illa av dessa ungas destruktiva beteenden. Det kan förekomma mobbing, utpressning, skadegörelse och våld.Platsar man inte in med de andra, så kan man vara bäst på att vara sämst. Och där måste vi nu gå in och satsa på dessa. Tar vi inte vara på de här ungdomarna så kommer vi få svårt att hitta en plats för dessa i vårt samhälle i framtiden.Visst kan man fundera att varför skall man bry sig om dessa ? Men det är det de behöver känna att någon bryr sig samtidigt som man måste få konsekvenser om man gör något som är fel.

Hur ofta har jag inte hört att det finns man först skall skaffa sig en utbildning och sen ett yrke. Bekymret är ju då dessa ungdomar som inte får någon studieplats. De kommer att bli duktiga arbetare bara de får ordning på sitt liv först. För dessa måste vi nu börja hitta en plats att komma vidare. Alla vill inte in i skolan igen för de är de är brända av vårt skolsystem som vi har idag. Men där måste vi hitta den praktiska utbildningen så att de får sig en utbildning. För som jag skrivit i inlägg tidigare så är det idag oerhört svårt att få jobb utan en utbildning. Det är väl igenom mycket goda kontakter som det kan gå.

Det här är ett stort dilemma vad man skall göra men nu måste vi hitta på något för det kommer en stor grupp ungdomar som vill få en tillhörighet och känna att de ryms in i vårt samhälle. De måste vi ta vara på nu. För nu kan vi inte vänta. Vår framtida yrkes- och gymnasialutbildning så har det blivit politisk prestige i, och de som lider är våra ungdomar. De mår dåligt så nu måste något göras nu. Imorgon har jag ett otroligt viktigt möte som rör just det här ämnet. Håll tummarna.

Ha det bra.

Viktigt nu att ge de unga framtidstro

Idag var på familjen Winé på utfärd till Mariehamn. Det är alltid lika trevligt för mig att fara in till Mariehamn 1 maj.
Som socialdemokrat så träffar man ju många andra sossar och det är alltid lika intressant att träffa olika sossar.
Tyvärr missade jag talen för att gå på stan med en 2 och 5-åring så de har inte så stort tålamod att lyssna på talen. Däremot så har de mer tålamod att se på motorcykelparaden.
Ja jösses vad det finns fina motorcyklar på dennna ö.
Det är faktiskt rent av lite maffigt att se på denna parad.
Men nu tillbaks till denna dag och Ålands socialdemokraters tema på denna dag så är framtidstro.
Nu fick jag inte tillfälle att lyssna på talen vilket jag tycker är synd för framtidstro är något jag verkligen bryr mig om och engagerar mig i. För visst är vi i en lågkonjuktur och måste tänka efter. Men en sak jag blev att tänka på var när jag var och lyssnade på Christoph Treier när han föreläste på Ålands idrottsförbunds vårmöte i början på den här veckan.
Han sa då att det är vikigt och säga vart man vill, och inte vart man inte vill.
Så är det ju också inom politiken d.v.s. att säga vad man vill.
Det jag reagerar nu är på de sparkraven vår regering satt upp.
Det blev ju egentligen budgetbantning enligt osthyvel principen.
Och det är ju nu sparandet inom utbildningssektorn som jag reagerar på. Alla skolor skall skall banta sina procent.
Är det nu rätt tid att spara inom utbildningssektorn ?
Det blir fler arbetslösa och arbetsplatserna minskar. Skall man då minska på skolornas budget ? Visst är det rättvist att alla avdelningar måste spara, men jag anser också att det är fegt? Man säger inte själv vad man vill utan det ansvaret ger man åt skolorna.
Det som händer då är att det är de s.k. svaga eleverna som drabbas.
Man drar in på extra resurser som assistenter och speciallärare. Jag kommer ihåg att ministern sa i en debatt att skolan skall bli mer jämställd könsmässigt.
Men klassmässigt kommer inte det inte att vara jämställt.
Man borde nu satsa på att de unga får studieplatser för arbetsplatser minskar nu ännu mer för de unga.
Och vi har inte råd att få fler i utanförskap.
Därför skulle jag vilja att vår landskapsregering skulle säga vad man vill för framtiden, istället för att gräva ner alla förhoppningar i att det kommer en lågkonjuktur så borde man bli tydligare för att ge framtidstro.
Jag är rädd att vi kommer att ha många unga pojkar som inte kommer till skolor de sökt till och vart skall de ta vägen ?
De vet vart de vill men de ryms inte in i skolsystemet ?
Vad är deras framtidstro?

Ha det bra.