En rolig dag

Idag har jag varit hela dagen med mina fältarkollegor Marcus och Loppan till Föglö så från första lektion som börja lite över nio tills föräldramöte var slut ca.20.05 så körde vi full fart och kul var det. Det är kul och se de små klasserna och tryggheten där.Hur eleverna kan vara sig själva då i ett högstadie med 17 elever men sen om man blir mobbad i en sån lite skola så kan det bli bekymmer så ibland igen kan litenheten vara till nackdelen. Men överlag så måste ju de positiva överväga de negativa för det vi hann se idag så verkar det må ganska bra. Men även där så är det viktigt att någon reagerar om någon mår dåligt.
Det jag har märkt av min tid nu som fältare är att mobbingen har blivit grövre som t.ex. internetmobbing. Men ingen mobbing tolereras.
Men idag har jag haft roligt och de i Föglö verkar vara justa med varandra så jag hoppas jag jag har uppfattat det rätt.
Men oberonde vem man är så skall ingenb sorts mobbing accepteras.
Finns ett hebreiskt ordspråk som heter "Hjärtat är människans dolda skatt". Låt alla hitta den skatten.
Ha det så bra

jag erkänner 2

I tisdags så svarade ålandstidningens messaguru J.P om ett mess som handlade om fortkörare på neptunigatan med att han såg lagtingsledamot xxx gå ut, sätta sig i bilen som stod parkerad på strandgatan, köra 25 meter fram till nästa lediga parkeringsruta, stanna, snurra på P-skivan, kliva ur bilen och gå tillbaka till jobbet, ifall ni undrade.
Köra för fort på neptunigatan är straffbart, men att flytta på en bil är nog inte straffbart än så som jag vet om i alla fall.
Åtmistone inte om man flyttar den med lov, har körkort och är nykter.
Men lagtingsledamot XXX så stod då antagligen inte för länge på sin plats. Och var ej inte för länge borta från arbetet eftersom XXX inte körde bilen långa sträckor. Så undrar sen varifrån alla får det här föraktet mot politiker när man har så bra nyhetsforum som messa sidorna :-)
Nå nu gick ju J.P inte ut med namnet utan han vill kanske att alla skall böna och be om namnet på XXX.
Men nu skall jag förstöra det för det var jag som flyttade min escort och J.P hade fel för sträckan var nog bara 20 meter tror jag. 25 meter var det nog inte.
Men som jag skrev tidigare så har jag lite svårt att få tiden att räcka till med att jobba både som fältare och lagtingsledamot och ibland så blir det lite fel som i det här. Men i alla fall här kommer mina synder i måndags.
1. Eftersom jag på förmiddagen hade suttit på finansutskott så for jag till fältarna för att kolla om jag skulle kunna fara på plenum eller inte. Och eftersom jag trivs i sällskapet med fältarna så fastnade jag med att prata för länge och sen för att hinna äta innan plenum så går jag till en snabbmatskedja nära en viss tidning.
2. Även där fastnar jag med att träffa en som jag blir att prata med och stressar över strandgatan utan att gå på övergångsstället till självstyrelsegården. Och i stressen så tänker jag inte ens på bilen. Vilken tur då att jag hade stängt av bilen :-)
3. Sen när jag satt inne i plenisalen kommer jag på att oj snart är kl.15 och cafeét stänger där men oj bilen står på strandgatan. Och jag går till bilen och flyttar den. Har jag tidigare ätit snabbmat så det jag borde ha gjort är ju faktiskt att åtmistone sprungit till bilen och tillbaks...
4....för då hade jag haft en högre puls under så kort tid och borde därför ha förbrännt mer. Samtidigt då så skulle jag ha varit borta kortare tid från lagtinget.
5. Jag smiter från lagtinget för att flytta min bil. Eftersom jag slarvar med att parkera på strandgatan, där man endast får stå i två timmar, borde jag stått mitt kast och tagit P-boten istället för att då smitit från plenum.

Men visst har ju messaren som messade idag att jag borde ha parkerat vid select. Men då måste jag definitivt få 25 timmar i dygnet eller en som hjälper mig att planera mina dagar bättre än vad jag gör nu.
Nu har jag lättat mitt samvete med att gå ut i offentligheten och erkänna att det var jag som flyttade min bil. Men jag anser inte att det ligger på samma nivå som köra för fort vid ett område som har flera skolor i närheten.
Vart hjärta har sin smärta men nu är mitt lättat. Hoppas också att du har ett lättat hjärta.
Ha det bra.

lagtingsledamöternas löneförhöjning

Idag så står det i media om lagtingsledamöternas löneförhöjning. Och jag kan tänka mig att ämnet kommer att diskuteras en hel del. Men jag kan säga att vara ledamot i Ålands lagting är inget jobb som man bara "glider omkring på". Utan skall man vara en aktiv politiker och vill man vara med och prestera något så får man nog jobba rejält och ha en förstående familj.
Många pratar om att man bara jobbar 7-8 månader i året. Oj vad skönt om det skulle stämma.

Jag kan lugnt säga att under sessionstid så jobbar man relativt tufft med plenum och utskott. Där emellan så skall man läsa framställningar, utkast på betänkande, kolla upp fakta och planera anföranden. Så mellan sessionstiderna blir det en hel del jobb som blir liggandes och vänta på sin tur och för det jobbet är jag glad att det finns tid mellan sessionstid som är lite lugnare. Och visst vill och täcks man så kan man ta det riktigt lugnt mellan sessionstid. Sen om det finns såna som hinner med annat mellan sessionstiderna men jag är helt övertygad om att inte lämnar de heller bort lagtingsjobbet. Visst kan man ifrågasätta mig nu som försöker jobba som fältare samtidigt som jag är fältare men det var också för att jag trodde det var bäst för gruppen. Men jag hade fel.

Sen kan jag nog säga att vara så offentlig person som man blir som lagtingsledamot och bli kritiserad i insändarsidor och andra debattforum så gör nog inte uppdraget attraktivare.
Sen så beklagar man sig nu över lagtingsledamöterna kompetens eller arvodet så kan man lugnt säga att då får man vad man förtjänar.
Lagtingsledamöternas arvoden skulle behöva höjas ännu mer så att lagtingsuppdraget skulle bli attraktivare.

Visst har vi nu då ett arvode på 3156 euro i månaden men vad förtjänar en jurist idag inom det privata ? Och vill vi ha fler jurister i lagtinget så måste man nog vara beredd att betala då också. För vill man först gå ner i lön och samtidigt hamna på första sidan om du hamnar för fortkörning.
Mer respekt för lagtingsledamöter. Nu skriver jag det här och samtidigt sitter i lagtinget men det här kan jag nog skriva om ett år också och då sitter jag inte i lagtinget. Men däremot så har jag varit med då i fem år och märkt att om man vill in och jobba som en engagerad lagtingsledamot så är det mycket tid och långa dagar. Och inte öses det med tacksamhet över en utan snarare tvärtom.
Ha det bra

Jag ger mig

Nu skall jag erkänna att jag lämnat in ansöka om tjänstledighet från fältarna under tiden 1 mars - 1 november, för jag orkar inte med det här tempot som är just nu och dygnen är för korta. Sen har jag nog insett att jag bara kan vara på ett ställe samtidigt. Men det är ett jobbigt beslut för fältarjobbet är så kul så det är svårt att slita sig från det. Sen är ju det så underbara kollegor men det är nog bäst för alla om jag koncentrerar mig på en sak istället för att spinger runt med dåligt samvete hela tiden. Det är nog så att att man bör nog bromsa upp och se sina begränsningar innan man rasar ihop.
Men jag måste säga att jag har haft goda vänner som varit ärliga och de vill jag tacka. Men det viktigaste är nog min underbara familj nämligen min fru Sonja och sen de härliga vilddjuren Alexander och Johannes. Och jag märker mer och mer att Johannes just nu vill umgås mer med mig och då måste jag ge han den tiden för ens barn går inte i repris.
Så hoppas ni också tänker på er själva och er hälsa för det är ändå så att hur mycket du ändå jobbar och ställer upp för varandra så måste du prioritera dig själv först.
Ha det bra

Visst lönar det sig

Vissa säger att det inte lönar sig att gruva och gnälla. Men om man läser mitt förra inlägg så är det lite gnälligt för att komma från en karlakarl som mig.
Men igår vakna jag betydligt piggare och fräschare så att jag kunde fara iväg på min länk idag. Så för mig löna det sig att gruva sig lite och det bjuder jag på bara jag får komma igång med träningen igen. Så nu är jag glad hoppas du också är det.
Ha det bra

En oförtruten följeslagare

Ja visst är det så här att när man tycker om något så är det svårt att slita sig ifrån det. Och blir någon förtjust i mig så blir jag smickrad. Säger någon positivt om mig känner jag mig också smickrad. Men ibland så kan det bli lite väl om man försöker bli av med någon men det finns bara där. Nu har jag försökt på alla sätt i 15 dagar på att försöka slita mig men gång på gång dyker den upp fast man tror man har sluppit den så visar den sig igen "här är jag så tro inte att du sluppit mig" ja det jag nu menar är denna envisa förkylning som inte vill släppa mig. Jag trodde nu i onsdags att nu är jag på G. Så jag tränade lite lätt onsdag och torsdag, så nu skulle jag vila två dagar före jag skulle testa att fara ut på en lätt länk. Men då dyker förkylningen upp igen och kommer och tar ner en på jorden.
Sen har den desvärre också hoppat och hälsat på hos den yngste sonen som idag har stegring. Hoppas det stannar där bara med stegring.
Finns ett grekiskt ordspråk som heter "Ingen man är fri om han inte är sin egen herre " och då är min fundering om man är sin egen herre är man då också fri från denna förbaskade förkylning?
Ha det bra

livet är fullt av utmaningar....

För ett bra tag ja lite över 1 ½ år sen ungefär var det om jag minns rätt så fick jag hjälp av en mycket god vän om att bli motiverad att börja träna för att då var det att orka med alla möten och andra uppdrag men framför allt så var det också för den egna hälsan. I augusti -06 så tog jag mina första löpsteg, efter att jag då promenerat en hel sommar då var mitt mål att springa kanonloppet hösten -07 och det gjorde jag och sprang då hela loppet.
Nu har jag och en god vän som också springer en hel del, sättit upp nya mål så nu 10:nde maj skall vi springa kungsholmen runt som är en halvmara !!!! Men skulle vi nöja oss med det nej utan vi har också anmält oss till lidingöloppet på 30 km som vi skall springa i september. Okej om lite över en vecka fyller jag 40 och är det här en 40-års kris ? Jag tror inte det utan mer en utmaning om vad man orkar och vad jag då orkar med. Nu är inte det här något som bara kommer som ett infall nu utan tanken / drömmen har funnits ett tag. Men jag känner nu att min träning har fått en sån grund att jag vågar försöka in på såna här grejer.
Och det här är ju en utmaning som passar mig för som fallskärmshopp är kört för mig med min höjdrädsla.
Likaså frittfall och sånt för usch det är högt och obehagligt.
Det här är min utmaning och hoppas du hittar din.
Ha det bra.