Idag när jag satt och jobbade så hörde jag på våra radionyheter att "Ålands brand- och räddningsförbund har bett landskapsregeringen om ett joursystem för krishjälp. Efter dramatiska olyckor mår många dåligt och särskilt när det förekommer dödsfall eller då barn är inblandade vill brandkårspersonalen ha tillgång till professionellt stöd". Krisjouren är på väg tänkte jag men sägs det i radion att "det finns inga resurser till sådan krishjälp, säger landskapsregeringen. I stället ska all personal inom ÅHS erbjudas utbildning i emotionell förstahjälp, detta så att beredskapen på sikt kan förbättras"
Lite besynnerligt låter det måste jag säga att för mindre än ett år sen hade jag en hemställningsmotion om att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att återinrätta ett krisjour som bistår med hjälp vid krissituationer.
Och om jag inte minns helt fel så var ansvarige minister då positiv i stora drag till motionen. Det som LR inte höll med om var att det skulle finnas en ledningsgrupp för krisjouren som borde finnas direkt under den ansvarige ministern.
Men landskapsregeringen måste nu återinrätta en krisjour som rycker in krissituationer. Sen om det heter krisjour eller POSOM - Psykiskt och socialt omhändertagande så är inte det viktiga. Däremot så var vi överens i debatten om att det det var en högt prioriterad fråga då. Men inte nu längre tydligen.
Lika viktigt är det att om det händer något så skall man få möjlighet med de som är med i krisjouren kan bli blir frikopplad från ordinarie jobbet och snabbt kan rycka in och hjälpa. När sådana behov uppstår.
Vi måste se till att vi har möjlighet att hjälpa när det uppstår tragedier. Vi har mycket resurser på Åland trots vår litenhet men vi måste nu också kunna använda dem så optimalt som möjligt.
Både vid själva olyckstillfälle och debriefing efteråt för de som varit och hjälpt till vid olyckan.
Ha det bra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar