Jag kan tänka mig att ni börja fundera när ni läste rubriken. Och det är ett ämne som jag ofta funderar på men det finns ingen facit. Och det är föräldraskap och att det inte är lätt att vara förälder och hur man skall bete sig i olika situatuioner.
Ja visst brukar jag stå och säga att en förälder skall var en förälder och inte en kompis. Jag vet också att jag ofta står och pratar om hur viktigt det är med gränssättning och samtidigt skall man visa kärlek, värme och omtanke till barnen.
Men jösses vad det är svårt sen med de egna barnen att när skall man reagera och hur skall man reagera.
Idag sa vår äldsta son en elak sak till mig, och då skall man ju visa att att man är sårad och samtidigt säga ifrån att så får man ju inte säga.
Men där blev det en svår kombination när ens eget barn säger sånt så blir man ju faktiskt sårad och man börjar tvivla på sig i föräldrrollen.
För jag kan ju inte skämta bort en sådan sak för en 5- åring heller för då kan han ju bli att tro att det är roligt när han säger så. Att man uppmuntrar till det. Det är då det är tur att man är två föräldrar och att barnen har en pedagogisk fru som kan komma in.
Men det är ju så att ingen kan vara perfekt om förälder för alla har säkert något man kan bli bättre på. Men däremot så vill jag vara en bra förälder som visar kärlek mensamtidigt har tydliga regler.
Jag kanske inte är den pratiska pappan som bygger den snabba lådbilen, eller bygger den stora trädkojan.
Men jag finns där när de behöver mig och då skall jaga var en trygg förälder med en stor famn. Och det har jag i alla fall :-)
Ha det så bra.
Ha det bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar