fredag, februari 24, 2017

Alla skall ha rätt till en bra utbildning.

Hmmmm jag skulle blogga och vara så duktig under februari, men tji fick jag. Det är mycket som surrar i huvudet men svårt att få ner det till text. Många har frågat mig hur det är. Bra säger man och håller en fasad utåt. Men egentligen är det just nu ett rent helsikke. Jag trivs som politiker men ibland är det en värld av frustration. Man skulle vilja åstadkomma och påverka mycket mer än man kan. Man sitter och sliter förtvivlat för sin sak, men möts av olika härskartekniker som gör att frustrationen blir större.
Tänker på alla som skriver i effekt på sociala medier och då måste jag vara ännu försiktigare på bloggen. Så jag har valt att ligga lågt :-) Jag är glad att jag har min simning och att få nöjet att träna mina adepter där. Vilken terapi det är -WOW !!!

Under februari så har jag bl.a. satt mig in i utbildningsfrågor och då barn med särskilda behov och deras möjligheter till stöd och framtida utbildningsmöjligheter.
Jag har delat upp det 5 olika rubriker

  • Elevvård
  • Tidiga insatser
  • specialundervisning
  • Tvärsektoriellt arbete
  • Gymnasialstadiet
Jag har kontaktat vissa inom utbildningen och kan konstatera att det här är inga nya svar för mig. Men få vill se dessa och deras behov, varför det ? Antagligen för att det kostar och därför blundar man för problemen.

Elevvården
Jag bor då i Sund en kommun med dryg 1030 invånare. Vi har ett skoldistrikt med 5 kommuner och har då ett gemensamt högstadie. På dessa fem kommuner har vi sex mellanstadieskolor och en högstadieskola. Det är sammanlagt runt 650 elever i våra grundskolor på norra Åland. Och vi har haft 1 skolpsykolog och har en skolkurator. Just nu har är det lite sämre med skolpsykologer hos oss. Vi har väl en inhyrd nu för vår ordinarie är tjänstledig. För ca 2 år sen skrev våra skolpsykolger och skolkuratorer på Åland ett brev till Ålands landskapsregering om att man skulle sätta alla Ålands skolkuratorer och skolpsykologer under samma tak för att kunna vara en mer attraktiv arbetsplats. Landskapsregeringen har inte ens bemödat sig att svara på det - jag skäms och frustrationen från min sida är stor.

Tidiga insatser
Här har jag fått till svar att fler vuxna in i skolor och hjälpa barnen. Mindre grupper i skolorna. Men resurserna till grundskolorna stiger inte som behovet gör. Vilket gör att fler som mår dåligt i skolan eftersom det inte finns tillräckligt med hjälp och stöd.

Specialundervisning
Där har jag funderat på att det är bra för elever att hellre vara i vanlig klass än att vara i specialklass. Men det jag fått till svar här så är att en vanlig klass för eleven inte är det bästa för eleven utan den skulle få en bättre anpassad utbildning i special klass.

Tvärsektoriellt arbete
Oj det här skulle jag kunna skriva mycket och länge om. Men skolorna skriker efter hjälp från psykiatrin, och psykiatrin på Åland har begränsade resurser. Men på lilla Åland måste vi ju få det att fungera. Jag förstår psykiatrin att de inte kan ställa upp på allt men vi politiker måste våga se problemet.

Gymnasialstadiet så återkommer jag i skilt inlägg.

Det som är det jobbiga är att det här är inget nytt för mig. Jag har pratat och tjatat om dessa frågor men upplevt att responsen av mina anföranden har varit rätt så svag.
 
Jag jobbar vidare var så säkra.

fredag, februari 03, 2017

Swisssscch

Tänk vad snabbt jag hamnar in i min svaghet. En svaghet jag inte kan motstå. Jag säger jag skall försöka minska på det. Men jag stiger på det förbaskade bananskalet som jag kallar det och halkar tillbaks dit.
Det är simningen och att träna simmare som är min svaghet. Desto större utmaningar desto mer nördar jag mig ner i det. Så har det varit för mig nu de två senaste veckorna. Lite lugnare nu inom politiken och samtidigt får lite utmaningar inom simningen så halkar jag in och nördar mig ner i det.
Dels fick jag frågan om jag kunde hjälpa till lite med vissa av våra elitsimmare, och självklart svalde jag det betet. Samtidigt skall de unga simmare jag tränar fara och tävla utanför Åland för första gången på söndag.
Tur att jag har andra i min näromgivning som håller koll på mig och mina åtaganden inom t.ex. sinmingen.
Så vad som varit i mitt huvud de senaste veckorna är simningen.
Ärligt talat så tycker jag den åländska politiken just nu är rena rama sandlådan, där det är mer tjafs om personer än politik. Visst är det en viktig period just nu för den åländska självstyrelsen och vi åländska politiker borde tillsammans göra allt för att rädda vår självstyrelse som Finlands regering nu totalt nonchalerar.
Istället nu så tjafsas det om anmälningar hit och dit. Visa varandra respekt istället för att tjafsa om vad den ena är och inte är. Vi har ju nu "ledigt" från plenum och då kommer jag ägna tiden att fördjupa mig i lite olika frågor. Bl.a. utbildningsfrågor och elever med särskilda behov.  Så det skall jag försöka nörda ner mig i februari.