måndag, januari 19, 2009

De glömda barnen


Ålandstidningen har nu ett tema om alkohol som heter "dyra droppar " och det är bra att man lyfter upp baksidan med alkoholen.
För det är dubbelt med Åland att vi har en lätt schizofren politik angående alkoholen här på Åland.
Vi är beroende av alkoholen ekonomiskt med skatteundantaget. Hur skulle färjtrafiken se om vi inte hade undantaget.
Men samtidigt så har vi baksidan med alkoholen, nämligen missbruket.
Och det jag tänker på nu är de glömda barnen och då tänker jag på barnen till alkoholmissbrukare.
Det är tyvärr alltför tyst kring dem.

De mår fruktansvärt dåligt och inte vet de vart de skall ta vägen för att få hjälp. Vet någon vart man skall vända sig om man vill hjälpa ett barn till missbrukare?
Jag är osäker. Visst har vi missbrukarvården men hur lätt är det för ett barn associera sig till att de är de som skall till missbrukarvården, för det är ju deras föräldrar som behöver hjälp.

Men sen har vi de "dolda alkoholisterna" som klarar av att dölja sitt alkoholproblem. Hur hjälper man de barnen, för de gör ju allt för att dölja misären där hemma.
När jag stekte plättar åt barnen i söndags så var det unga radioteatern och där handlade det bl.a. om Antons och hans föräldrar som ser mer till spriten än till sonen.
Den teatern grep tag i mig och fick mig att tänka till om just de "glömda barnen". Just namnet de "glömda barnen" visste jag att de fanns en film som är undervisningsmaterial i skolor med det namnet.
Läs gärna mera om det materialet här.

Det vi kan göra för de barnen så är att lyfta upp frågan. Du kan, jag kan och tillsammans kan vi synliggöra dem.
De här barnen har inte valt den misär de lever i. Vi kan hjälpa dem att inte vara glömda eller gömda.

Ha det bra.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Heej!
Man kan verkligen försöka lyfta upp den frågan men det är inte så lätt...
Har själv varit barn till missbrukare, både gällande alkohol o droger o det är inte det lättaste att leva med eller överleva... Hade turen jag att hade mina morföräldrar som stöd, men anser heller inte att mina föräldrar gjorde fel i min uppfostran, även om jag har vart med om mer än ett barn egetligen ska vara... Tack för mig..

Göte sa...

Hej Helena och tack för din kommentar.
Det är tankvärda ord du skrev. Nä man måste försöka hjälpa dem så gott som möjligt. Men som du skriver så inte barnen behöva växa upp i den miljö.

Tack än en gång Helena.