Kampen kommer att fortsätta.

Det är full fart i politiken just nu. Tyvärr visar det sig en hel del på mig. Genom att omkretsen blir lite större så att säga för någon egen träning är det inte tal på att jag hinner med just nu. Det är politik 8-9 timmar per dag och sen träna simmare varje dag om jag hinner med.
Men det är ett liv jag trivs med så jag klagar inte.
Inom politiken så är det verkligen omväxlande dagar.
Förra veckan var jag på föreningen Ung resurs nätverksmöte som är ett stormöte där många som jobbar med ungdomar träffas och disskuterar olika teman. Det är nu tredje nätverksmötet som Ung resurs arrangerade nu. Temat nu hette ” rätt studieplats för varje elev”
Den här gången diskuterade vi alla de ungdomar så går ut 9:an med anpassad lärokurs och som söker nu till gymnasialstadiet enligt prövning.
Enligt Ålands landskapsregeringens läroplan för grundskolan på Åland så står det
" När elever på grund av handikapp, sen utveckling eller särskilda anpassnings-svårigheter inte kan uppnå målen för grundskolans allmänundervisning bör inte bara undervisningen utan även lärokurserna anpassas så att de motsvarar elevernas inlärningskapacitet och är till fördel för deras utveckling. Anpassade lärokurser följs i huvudsak av elever som går i särskilt inrättade specialklasser. De kan också användas då elever integrerats i en klass som följer grundskolans allmänna under-visning. Anpassade lärokurser kan i olika grad avvika från lärokurserna och timför-delningen för grundskolans allmänna undervisning."

Nu i år är det över 40 elever som kommer ut med anpassad lärokurs och skall söka enligt prövning.
Bekymret där är att det brukar vara mellan 15 - 20 platser enligt prövning per år.
Jag har under flera år jobbat för att man skall ge alla som har en anpassad läroplan möjlighet att studera vidare till gymnasialstadiet.
Man pratade förra veckan om en garantiutbildning som skulle bli ett ”ospärrat” gymnasialstadie och inte som idag där det upplevs som ett”spärrat” gymnasialstadie med dessa enligt prövning platserna..

Med ett ospärrat gymnasialstadie menar de att i Finland så kan man med anpassad lärokurs ändå söka i den allmänna antagningen, men inte på Åland där måste de söka enligt prövning och antalet studieplatser minskar rejält.
Även som jag anser på rättsosäker grund eftersom det inte finns tydliga direktiv på hur man får en anpassad lärokurs. Utan skolor gör dessa bedömningar på sitt sätt som får oerhörda konsekvenser för dessa unga längre fram.
Jag har om dessa elever pratat ett flertal gånger om dessa unga i lagtinget, jag har skrivit insändare men det är för få som bryr sig för dessa elever.
Jag har under åren här kompromissat om mycket för att vi är ett regeringsparti. Motvilligt har jag gått med på ÅHS avgiftshöjningar och andra obekväma beslut. Men för dessa unga kommer jag banne mig inte att ge mig utan där fortsätter kampen.

En intesiv och händelserik dag.

En lång och intressant där är slut och så börjar jag känna att jag också är nu. Kvart över 7 imorse satte mig vid datorn och jobbade på dagens anförande sen in på gruppmöte och i dagens plenum höll jag vårt gruppanförande om Ålands Landskapsregerings risk- och missbruks program. Sen ikväll har jag varit moderator på en diskussion om samhällsservicereformen som det jobbas med på Åland.

Mitt anförande idag fick jag en hel del positiv feedback om. Debatten handla ju mycket om idag om att landskapsregeringen tänker sänka rattfyllerigränsen till 0,2 promille. Det som det disskuteras där är att man gör det till att minska intäkter för restaurangerna med att sänka promille gränsen till 0,2.
Varför vill jag stöda till 0,2 promille så är att jag 2008 tror jag det var som vi lagtinget hade en middag med alkohol och samtidigt hade vi en ledamot som hade lånat en av polisen promillemätare.
Och när jag efter att druckit 5 glas vin, 1 snaps och 1 glas skumpa ( jag trodde att jag hade 0,8 promille)  blåste 0,49 så insåg jag att då kan vi inte ha 0,5 promille som gräns.
Då insåg jag att gränsen måste sänkas.
Sen om samhällservicereformen så inser jag nu efter att förberett i min roll som moderator att läsa in mig i kommunernas remissvar att nu behöver landskapsregeringen ta ännu mer tag i taktpinnen och hålla i ledarskapet.
Kommunerna vill inte ge ifrån sig varken verksamhet eller makt men det måste göras för vi kan inte ha så här med 28 000 invånare och 16 kommuner.
Det behövs mer samordning för våra åländska medborgare. Bara genom att ha 15 olika socialnämnder så blir det inte likvärdig service.
Sen om byggnadstillsyn, byggnadsrådgivning och regional utvecklingsplan så måste nog landskapsregering driva reformen mer framåt.

En sån här dag när politik är som roligast. Händer mycket och är intressant.

Krävs tålamod att få till förändring.

Igår i radion så pratade de om behovet av personliga assistenter. Här kommer lite från radions hemsida om reportaget,
- Systemet med personliga assistenter för funktionshindrade behöver förändras. Det anser Ålands neurologiska förening som vill att det skapas en assistanspool för hela Åland efter en finlandssvensk modell. Den brukare som beviljas personlig assistans av kommunen måste i dagens system själv fungera som arbetsgivare för assistenten och sköta rekrytering av personal.
   -Det är besvärligt att hitta assistenter, och det är många lagar och avtal som är svåra att hålla koll på, säger Eira Berg som är med i styrelsen för neurologiska föreningen.
   Det finns inga formella utbildningskrav för att arbeta som personlig assistent, och även på den punkten vill neurologiska föreningen se förändringar.
  -Det borde åtminstone finnas någon sorts introduktion för den som ska börja jobba, det skulle också höja statusen för jobbet, säger Eira Berg.

   Det har jag tyckt också så bl.a. så skrev jag en motion i mars 2004 om en utbildning för personlig hjälpare. Du hittar motionen här.
En 1-årig utbildning ( tror den var 1-årig ) till personlig hjälpare så startade sen hösten 2006 tror jag det var.
Så utbildning har funnits och det finns då också en läroplan för den utbildningen.
Men det intressanta vara att när jag drev den här frågan så var det tyst från intresseorganisationer. När man hör sen i radion så verkar de inte veta om att en sådan utbildning funnits.
Men här vill jag sätta bollen tillbaks på Ålands handikappförbund som med sin vetskap borde då driva frågan.
Där finns kunskap om behov så driv frågan mer framåt.
Med mer driv framåt så är jag övertygad om att det skulle kunna hända mer med frågor för personer med funktionsnedsättning.
Jag anser att Ålands handikappförbund borde mer driva frågor politiskt. Nu känns det som i den här frågan att man vill att systemet förändras.
Driv frågan mer konkret Ålands handikappförbund har kunskapen och medlemmarna behöver att takorganisationen driver frågan mer konkret.
Visst vet jag att det ibland kan ta tid att få frågor framåt men där behöver man ha tålamod för att få igenom sin sak.
För många vill hjälpa de med funktionsnedsättning men inte vet hur. Det vet däremot de Ålands handikappförbund och dess medlemsföreningar.