Inte alltid lätt att beslut.

Har idag suttit och läst in mig om konstgräs för det är nu en stor fråga för mig. Jag skall ta ett beslut om en konstgräsplan på onsdag.

Visst ser en konstgräsplan inbjudande till spel och lek. 

Jag har varit med och jobbat för en konstgräsplan 10 km meter från mig. Jag har varit lyrisk över att få bra idrottsmöjligheter vid vår högstadieskola. Kan det finnas bättre möjligheter än att främja för att barn skall uppmuntras till rörelse. Därför har jag varit för den konstgräsplan.
När jag pratade för konstgräsplan visste jag inte att det var 800 meter till en vattentäkt. Det berkar nu vara en orsak till att man har svårt att säga ja till den av miljömässiga skäl.
Ändå finns det en konstgräsplan i en annan kommun ännu närmare vattentäkt så den motiveringen köper jag inte.

Sen att konstgräsplanen är 800 meter från vattentäkten är en sak. Så där kan man fundera om hur mycket av granulaten från konstgräset kommer ända ner till vattentäkten för man kan göra mycket att förhindra det.

Bl.a. så nämns

• Förlänga de sidomarginaler som finns direkt intill kanterna på konstgräsplanerna och se till att ordentliga sidomarginaler finns på samtliga konstgräsplaner då de på vissa platser inte finns alls. Dessa är ofta en bit asfalt som sträcker sig runt konstgräsplanens med en marginalpå cirka 1,5- 2,0 meter. De gör det lättare att samla upp granulat och föra tillbaka dem till planen och på så vis minska förluster.
• Upprätta ett plog-schema för att minimera förlusterna av granulat till omgivningen.
• Installera granulatfällor i brunnarna runt planerna som tar upp en del av gummigranulaten.Dessa granulatfällor finns redan på vissa konstgräsplaner, men skulle kunna implementeras som en obligatoriskt åtgärd.
• Bygga en kort mur runt konstgräsplanen som hjälper till att hålla granulatet inom området.
• Byta ut typen av granulat som används. På marknaden finns mer miljövänliga alternativ tillde EPDM- eller SBR-granulat som för tillfället används i de flesta fall. Som tidigare nämnts finns ett fyllnadsmaterial som består av naturliga material (t.ex. kokos och kork) som skulle kunna ersätta gummigranulaten.

Jag blev och fundera att hur mycket mikroplaster släpper konstgräs och hur mycket släpper bilkörningen ut. Jag läste på svenska Naturvårdsverkets hemsida att det är bilkörningen som släpper ut mest, men självklart så är ju biltrafiken så mycket större än antalet konstgräsplaner. Men granulaten som konstgräsplaner släpper ifrån sig har en skadlig inverkan på miljön. Det kan jag erkänna. Och inverkan är skadlig vare sig det kommer i vattentäkt eller inte. Men en vanlig gräsmatta så gödslar vi, och det är inte heller bra.

Så mycket finns om man tänker på miljön som kan åtgärdas. Och får vi ner bilkörningen. Vad är inte bättre än det ?
Vad gör vi för åtgärder för det ?
Jag såg konstgräsplanen som ett ställe som främjar barn att röra på sig och må bra. Viljan att vara ute och gärna spontanlek.

Men sen läser jag en annan utredning från universitetsjukhuset i Linköping. Och där läser jag följande sluttext

-         Baserat på tillgänglig information finns oklarheter gällande risker med exponering för fyllnadsmaterial, antimikrobiella substanser såväl som konstgräs vid slitage. Av den anledningen bör tills vidare anläggandet av konstgräs på lekytor för barn noggrant övervägas och jämföras med andra alternativ.

Där blir jag och fundera att vilka skador ger granulatdammet för människan att andas in, och vilka skador ger granualtdammet direkt mot huden?

Är det oklart så blir jag mer orolig för barnens hälsa. Jag vill att man med en idrottsanläggning skall främja barns hälsa. Och man ofta ser barns slänga sig på marken. Får de i sig direkt granulatdamm och det är skadligt så blir jag att fundera en gång till.

Är det hälsomässigt hållbart att anlägga en konstgräsplan? Visst är miljön viktig och jag värnar om den.
Men att säga nej till en konstgräsplan för en vattentäkt som är 800 meter bort köper jag inte. För vi har så många andra utmaningar framför att minska på mängden mikroplastartiklar i luften, t.ex. hur skall vi minska på bilkörandet?
Så att för det säga nej till en konstgräsplan köper jag inte.

Men om det inte är utrett av den hälsoskadliga effekten att andas in eller få i s.k. brännsår granulatdamm så blir jag mer osäker.
För mig är det ingen prestigefråga. Där kan jag ändra mig. För i första rummet är människan och hälsan för dem. Så under den här dagens jobb att läsa in om mikroplastartiklar så har jag blivit mer osäker om man verkligen skall ha en konstgräsplan.

Finns det alternativ som är bättre för hälsan så är jag nog för det. Vi måste ju ändå besluta vad som är bäst för enskilda individen.

Vad kan vara bättre än att få barn att röra på sig.

Jag hade rätt....... nästan.

Gårdagens debatt blev lite som jag befarade om landskapsandelarna, det blev att en lagtingsledamot gick upp och sade hur många tjänster vi i Sund skulle tvingas att minska p.g.a.  minskningen av landskapsandelarna.

Jag svarade där att jag ser kanske hellre ett minus bokslut än minska på kvaliteten inom omsorgen i kommunen.
Men det är min personliga åsikt.

Så debatten blev just då som jag trodde.

Men att Sund skulle komma i fokus när man diskuterade Visit Åland och marknadsföring var jag inte beredd på.
En lagtingsledamot gick upp i en replik till mitt anförande och diskuterade om hur dåliga vi är på att marknadsföra vår kommun på hemsidan.

Ledamoten har rätt att man kan utveckla Kastelholmsområdet en hel del.
Vi har också entreprenörer som ser möjligheter. 

Mitt svar till det är nog att vi kan bli bättre, men svårt att hinna med allt i kommunen bara. Det lagstadgade går ofta före.  Sen borde vi väl utnyttja Vist Åland som har kunskapen om att sälja Åland som destination. 

Åtgärd: Tog det till mig ändå och texten på hemsidan kommer att tas upp på ett möte idag om hemsidan och dess utformning.

En annan lagtingsledamot tog upp dialogen mellan Sund och Landskapsregeringen och att man borde tillsammans borde våga jobba visionärt för att utveckla markområden i Sund för att främja för turismen i kommunen. Som lagtingsledamoten sa så äger landskapet en del av marken och man borde se tillsammans där att utveckla Kastelholm och Bomarsund ännu mer.

Åtgärd: Därför kommer det idag att gå ut en inbjudan till ett möte med vissa ministrar och chefen på Fastighetsverket där vi kommer att ta upp vissa av de saker som man nämnde i debatten igår.

Haft länge drömmar och visioner om att Kastelholms Kungsgård skulle
renoveras och användas. Tänk om man skulle där kunna t.ex. hyra ut det till
ett bed & breakfast eller något. Möjligheterna finns bara man ser dem :-)

Det är ju så med politik att bra idéer skall man ta tillvara och förädla. Det gjorde jag igår. Men synd om man har såna idéer att man inte kan komma till mig och prata om det. Ännu mer sorgligt att vi kar kommunpolitiker som hellre under en lunch med en lagtingsledamot gruvar sig än att man kan ta kontakt direkt med mig och se vad kan vi göra tillsammans.

Men kanske det är så att en del tänker i form av problem och andra i lösningar.

Ha det bra.

individen i fokus inte kommunerna

Ja bloggen varit ett tag uppehåll nu från mitt bloggskrivande. Har bar inte haft inspiration för det, mycket pga tidsbrist. Varit en hektisk månad de senaste 4 veckorna. Men nu till mina tankar och det som upptagit min tid mycket de senaste veckorna. Nämligen landskapsandelarna, landskapsandelar är som är ett finansieringsunderstöd till kommunerna för att kunna utjämna de olika ekonomiska förutsättningarna för kommunerna att erbjuda den lagstadgade servicen.

Förra veckan och idag debatterar vi just landskapsandelarna och i remissdebatten så så höll jag mitt anförande. Lagtingsledamöter från centern begärde replik till mitt anförande och hade frågor mycket om min roll som kommunstyrelseordförande i Sund.
Att sitta på en post som kommunstyrelseordförande och lagtingsledamot kan vara kluvet ibland. Men där har jag sagt för mig att jag i första hand skall se på hela Ålands bästa med individerna i fokus.

Nu är ju egentligen inte debatten om lagen av landskapsandelarna i fokus utan det är sänkningen d.v.s. laddningen av pengarna i landskapsandelarna som blivit i fokus. En sänkning av landskapsandelarna på sammanlagt 4 miljoner under en treårs period. Och där var det mycket frågor om hur skulle jag lösa Sunds kommun sänkning för det. Visst är det bekymmersamt men det är inte bara det som bekymrar mig. Det som kanske bekymrar mig mest är när man diskuterar nedsänkningen av ramen för Hälso- och sjukvården. Det gör ont i mig att veta att man inte har pengar att t.ex. satsa på psykiatrin.
För där skulle man behöva satsa mycket mera än vad som görs idag.

I en av replikerna så ställde man mig frågan om jag verkligen vill sänka landskapsandelarna för Sunds kommun. Mitt svar var ungefär så

 - " Nej jag vill inte sänka landskapsandelarna alls, jag vill höja dem med 1 miljon, jag vill ge 5 miljoner till till just Hälso- och sjukvården och jag vill satsa mer på gymnasialstadiet. Men då ställer folk mig frågan varifrån vill jag ta dessa pengar för att satsa på kommuerna, ÅHS och gymnasialstadiet? Det kan jag inte svara på för pengarna räcker inte till. Därför har vi en politisk landskapsregering vi stöder, en landskapsregering som måste prioritera för att se vad vi på Åland har pengar till och den regeringen stöder jag. Men jag får inte allt jag vill, jag måste kompromissa"

Så visst vet jag att det jag sade där är en ekonomisk omöjlighet. Men visst vill jag stärka skola och omsorg i kommunerna, visst vill jag ge ÅHS mer pengar för att stärka bl.a. psykiatrin och visst vill jag ge elever i gymnasialstadiet mer stöd så fler får en utbildning för att komma ut i arbetsmarknaden.

Men jag ser nu gärna att vi gör en kommunreform för att mer ekonomiskt stabilare kommuner och inte vara lika beroende av landskapsandelar som idag. Och att vi då inte fundera på att tvingas till skära i kostnader för sjukvård och utbildning. För en bra sjukvård och gymnasialutbildning gynnar alla på hela Åland.
Jag har länge sagt att vi måste sätta individen i fokus och inte kommunerna. Tyvärr är det många som tänker tvärtom att kommunerna och dess ekonomi i första hand. Sen får man anpassa servicen efter det. Senast imorse så satt jag på ett möte där de var att vi måste se att inte vårt jobb blir en merkostnad för kommunerna. Jag begärde ordet och sa

"Jag vill att vi först sätter individerna i fokus sen måste vi se vad får det för ekonomiska konsekvenser."

 Så vill jag jobba. Först individen i fokus sen kommunerna.

Det är min väg framåt