Budget på budget

Jösses vilka intensiva veckor det varit. Först en intensiv debatt om Vårdöbron. Vi debatterat i många timmar om en bro skall renoveras eller bygga ny. Det man kan konstatera är att frågan berör många för förra helgen var jag med partiet på Godbymässan och det var bron som många ville prata om när de kom till vår monter.
I mitt förra inlägg lova jag att förklara varför jag föreslåt höjd skatt.
Kommunen jag bor i så har en tuff utmaning i ekonomin och verkar som det blir rejält med röda siffror igen tyvärr.
Samtidigt som kommunen genomgått en hård prövning och alla utgifter rannsakats,
Kommer i budgetprocessen om ca 1 ½ vecka att bli en hård prövning när budgeten skall klubbas.

För ca 1 år sen så jag att vi håller på att få en skola som jag inte ens vill ha mina barn i. Och orsaken till det är att vi skulle behöva ha fler vuxna som assistenter, lärare, speciallärare och kurator resuser i vår skola.
Men vi har inte råd med det.
Jag föreslog därför en höjning av skatten från 19,5 till 19,75. Nu fick jag inget understöd för det. Men det skulle gjort en inkomsthöjning på 40 000€ som man då betalar med sin egen inkomstförmåga.
Istället föreslog en majoritet i Fullmäktige en avgiftshöjning inom äldreomsorgen vilket jag hade förslag på en mer sansad höjning än vad det blev.
Jag ser hellre att de som har en inkomst är med och betalar än att man sätter höjningarna mestadels på de hellre.
Så orsaken till skattehöjningen var den.

Men jag är konsekvent i mitt tänk för nu när vi i Lagtinget debatterade budgeten så var mitt huvudanförande om utbildning och där sa jag bl.a.
Lantrådet tog upp om ekonomisk utsatthet och klasskillnader. Tyvärr är det så att det är så nu   också mellan kommuner.
Vi kan inte blunda för att vissa kommuner inte har råd att erbjuda samma service. Så ett likvärdigt Åland har vi inte idag.
Trots att man kompenserar från landskapet så sitter man i kommunerna och vänder på slantarna. Och vi ger inte en likvärdig grundskola idag för de unga har inte samma förutsättningar senare i sin skolgång.
Var som en sa åt mig en gång " man skär hellre ner på servicen än höjer skatten, är det rätt ? "
 Att man inte skjuter pengar till med elevassistent eller mer speciallärartimmar för då måste man höja skatten. 
Vi kan inte blunda för det längre utan vi måste inse fakta.
Medan vissa kommuner tävlar om att ha lägsta skatteprocenten medan det finns kommuner som märker att man tappar i kraft som inflyttningsort inte på grund av skatten utan mer att man har råd att erbjuda samma service och hjälp.

Nu har vi i både kommun och lagtinget diskuterat budget och i båda debatter har jag fokuserat på de unga och deras möjlighet till  en likvärdig utbildning.
 Det har vi inte idag tyvärr.

Handlingens man

Så brukar jag kalla mig i valkampanjen. Jag är inte den som skriker utåt utan mer tjatar inåt. Med att jag inte är den som skriker utåt så är det att jag skriver inte massor med insändare, jag står inte och skriker så här duktig.
Jag är mer den som står kanske i talarstolen och berömmer andra politiker när något bra gjorts. Är jag missnöjd så skriver jag inte insändare utan jag skriver mail till de i regeringen det berör. Okej jag har ministrar som tycker jag är nojsig och jobbig.
det är väl därför jag brukar kalla mig Handlingens man mer verkstad än snack. Jag är inte nöjd med att säga att jag sagt det här så det här tycker jag. Jag lobbar hårt istället.
Men banne mig så de lyssnar och kanske de gör det för att jag är lojal.
Här är lite av de frågor jag nu känner att jag lyckats med att lyfta upp.

Möjlighet att läsa upp grundskolebetyg
22 november 2011 så var jag upp i budgetdebatten och pratade om möjlighet att läsa upp grundskolebetyg. Det fattades ett system var man skulle läsa upp grundskolebetygen på Åland.
Sen fr.o.m. hösten 2012 kunde man göra det hos Ålands gymnasium och med samarbetet med Ålands Folkhögskolas linje " nya linjen " så finns den möjligheten.

Barn med särskilda behov
Jag har stått och pratat för de unga som är i behov av extra stöd i skolan. I varje budgetdebatt så har jag pratat om de unga i Ålands gymnasium som behöver mer stöd.
I 2015 års budget så läggs det fokus på dessa, så den budgeten och dess allmänna skrivningar som rör just dessa unga gillar jag.
Så nu ser jag fram emot att det blir handling från Ålands Gymnasium och dess styrelse.

De ungdomar som varken är i utbildning eller jobb
Ända sen jag var ungdomslots så har jag pratat om hur viktigt det är för unga att en sysselsättning. Vi har alltför många som är hemma och mår dåligt och inte kommer sig inte att söka sig vidare. Men idag plinga det till ett mail där jag fick från en partikamrat som ville delge mig följande

 

Ärende
KARTLÄGGNING AV MYNDIGHETSSAMARBETE FÖR UNGDOMAR SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR ELLER SOM BEFINNER SIG I RISKZON FÖR DETTA    Under 2014 har landskapsregeringen gjort en kartläggning av det aktuella myndighetssamarbetet beträffande ungdomar som varken arbetar eller studerar. Inom ramen för kartläggningen ingår även förslag till åtgärder för en utveckling av detta samarbete. Arbetet har resulterat i en rapport som bifogas. Landskapsregeringen beslöt den 23 oktober 2014 att uppmana de avdelningar, myndigheter och andra aktörer som berörs av rapporten att vidta åtgärder inom respektive ansvarsområde. Konstaterades vidare att utbildnings- och kulturavdelningen, vilken ansvarar för ungdomsfrågor, ges i uppdrag att samordna och koordinera arbetet på ett övergripande plan.
  För mig är det som en seger att man nu lägger fokus även på det området och att jag nu hoppas se resultat.
Detta är 3 frågor jag jobbat helhjärtat för och börjar se att det händer saker där nu. Vilket jag lyfter på hatten för,

Inte helt nöjd ännu
Jag är inte helt nöjd ännu och vill att man skall se över ett mer rättsäkert och rättvisare system än det är idag för de elever som söker enligt prövning. Idag har de ungdomar som söker enligt prövning med anpassad läroplan inte så många olika studielaternativ och inte heller antal platser.
När jag också fått en ändring där så kommer jag att jubla.
Därför tycker jag att jag står politiskt för att jag är handlingens man. Det är många års nojs som har lett till en hel del resultat vilket jag idag är rätt så nöjd med.
Vi måste hjälpa våra unga att komma högst upp på Maslovs behovstrappa att få möjlighet till att nå ett självförverkligande och kunna uppfylla sina drömmar.

Renovera eller ny bro på Vårdö

Den stora diskussionen på Åland är om det skall vara en ny bro eller om man skall renovera den gamla. Man har hållit på ett tag och renovera Vårdöbron och meningen var där att bara skulle förnya tätskiktet och några fogar samt utföra mindre reparationer av kantbalken och räcket. Men sen märkte man att bron var avsevärt sämre skick än man trodde så man kallade in experter från Finland och då också stoppade reparationsarbetet.
Istället nu då
Nå i alla fall så var betongen i mycket dåligt skick så konsulter och de från trafikavdelningen som håller på med det här har förordat en ny bro.
Men vissa politiska partier säger nu att det räcker med renovering för det är så mycket billigare den kalkylen ligger på 5,7 miljoner.
Medan en ny bro skulle kosta 9,7 miljoner. Alltså 4 miljoner mer.
Och när jag först hörde summorna så sa jag " nå nog måste vi ju se på renoveringsalternativet för 4 miljoner är mycket pengar"
Men sen började jag sätta mig in i detta och då inser jag att det är nog ny bro som är det alternativet jag stannar vid.
Nå dels så håller en ny bro så mycket längre, i rapporten som konsulten Destia har gjort så står det " En ny bro väntas ha en livslängd på 120 år" medan de i rapporten skriver följande att en renovering håller upp till 50 - 60 men då bör man först göra en specialinspektion av stålkonstruktionen innan man går in för att reparera.
Så det är så mycket som är oklart kring renovering och det är det här som gör att jag är för en ny bro. Skulle det bara vara att jämföra summorna så talar det för en renovering.

Men hur är det med balkarna i vilka skick är dem ?

Behövs de förstärkas så kommer kostnaderna att rusa iväg rejält.

Men en av de viktigaste sakerna som gjorde att jag blev för en ny bro är säkerheten för främst vårdöborna. Jag hamnar att själv köra över bron där de nu gjort så att man flyttat trafiken till mitten av körbanan eftersom de värst skadade  områdena ligger vid bron ytterkanter.

Det kan inte vara kul att ha barn som skall cykla eller gå över den bron eller ännu mindre sen med en pontonbro som skall vara där under tiden man renoverar den gamla.

Kan inte heller vara kul att varken köra själv eller ha barn att sig över en flytande pontonbro.

Jag är för ny bro för att:

• långsiktighet,  på långsikt betalar sig det med en ny bro, renovering blir billigare på kort sikt.
• tillgängligheten, med en ny bro så kan man använda den nuvarande medans en pontonbro innebeär ju troligtvis viktbegränsingar för fordonen som kör över pontonbron.
• bärigheten, en renovering så kommer inte att uppfylla dagens broars normer. Utan skall en bil med över 60 ton så kommer det att bli bekymmer. Och eftersom EU nu tillåter över 100 ton så kommer en sådan last inte att kunna komma över bron.
• osäkerheter, det är för mycket oklart som jag inte vill ta ansvar för. Därför ställer jag min tillit till de som utrett och rekommenderar ny bro. De är experter inte jag.
• Var slutar kostnaderna egentligen en renovering på ? Ny bro så är kostnaderna mer klara och utredda vilket innebär att kostnadsdrivande överraskningar är färre med ny bro.
• Kunskapen säger ny bro, varför skall jag då säga att har fel. De pratar inte för att de skulle få bygga bron sen. De jobbar med att utreda i vilket skick broar är i. Det har de gjort med vårdöbron och säger bygg ny bro framom renovera. Om de litar jag på. 

De som är för ny bra nu blir kallade för populister och inte vågar ta obekväma resultat. Det vågar jag ta men inte jag vill inte chansa med miljoner och köpa grisen i säcken.
Sen måste man också se konsekvenser för de inblandade.

 

Viktigt med en likvärdig service på ela Åland.

Det är mycket som cirkulerar i huvudet på mig just nu.
Har under den senaste tiden funderat och bekymrat mig över att allt fler unga som söker enligt prövning.
Det svåra där har ju varit att vilka siffror stämmer egentligen.
Jag har fått meddelande om att det är så många som har anpassad läroplan som inte kom in på utbildning i gymnasialstadiet.
Och det är inte bra att 9 personer av 27 sökande med anpassad läroplan som söker enligt prövning inte kommer in i en utbildning på gymnasialstadiet. Det är 9 för många. Sammanlagt av 44 som söker enligt prövning så var det 27 som kom in och då alltså 17 som inte fick en studieplats på gymnasialstadiet.
Andra som sökt enligt prövning så är personer med utomnordiskt betyg, sjukdom / handikapp och skiljebetyg.
Men av 44 som sökte våren 2014 enligt prövning så var det 27 stycken med anpassad läroplan.

Fick höra om en siffra att våren 2015 så är det 23 elever som söker med anpassad läroplan och vad skall vi göra med alla dessa unga.
Nu när jag håller på att titta lite på unga i grundskolan med särskilda behov så inser jag ju att det satsas rätt så olika i våra skolor och skoldistrikt på dessa elever.
Läste i tidningen om skolpsykologer som vill jobb tillsammans i team istället för att vara uppdelade i skoldistrikt. Det här är en fråga jag nu pratat länge för. Att barn på Åland skall ha lika rätt till skolpsykolog oberoende var man bor på Åland. Så är det inte idag.
När vi i Fullmäktige i Sund gav vårt uttalande om Kommuneras socialtjänst så jag fick jag in ett tillägg om att nästa steg landskapsregeringen bör göra är att göra även en reform inom grundskolorna och då bl.a. tillgången till skolpsykologer är lika på hela Åland. Idag satsas det olika på Åland och tillgången på skolpsykologer, kuratorer och speciallärare är olika beroende på var på Åland man bor och går i skola.
Så det är beroende mycket på vart ens barn går i skola och vad man får för möjligheter längre fram.
Det tycker jag är fel. Likasom inom det sociala skall även barn ha samma möjligheter till stöd och hjälp i grundskolan oberoende var du bor på Åland

 

Dagens unga morgondagens vuxna

Har idag suttit och diskuterat våra framtida utmaningar på Åland.
En utmaning som jag ser det är våra unga.
Jag ser en trend att våra grundskoleskolor går mer mot de svenska grundskolorna där jag upplever att lärarauktoriteten helt har försvunnit.  Nu behöver vi ta tag i det och lära våra barn att lära sig hyfs och att ta sitt ansvar.
Man skall inte heller bara skylla på föräldrarna för där kan vissa behöva få stöd och hjälp i sin föräldraroll.

Men visst säger den här bilden en hel del.
Vi föräldrar tar inte föräldraansvaret och väntar att skolan skall fostra våra barn. Men är det faktiskt skolans ansvar att fostra ?
Det är föräldrarnas roll att uppfostra sina barn och skolan att lära barnen. Men då måste vi ha en bättre dialog mellan skolan och hemmen.
Sen är det så att vissa föräldrar inte idag klarar av att vara föräldrar men då skall samhället komma in och stödja.
Men vi kan inte hela tiden skylla på varandra utan vi vuxna måste också ta våra egna ansvar.
Så utmaningar har vi framför oss.
Våra unga idag är vår framtid och de som skall ta få ett jobb betala skatt och sköta om mig när jag blir gammal.

amhällets behov minskar inte utan ökar - sysselsättning / jobb

Här på åland ökar arbetslösheten och jag är övertygad om att vi skulle behöva lägga in mer resurser på t.ex. arbetsmetoden ”arbete med stöd” för att få fler i sysselsättning.
Jag har nu en längre tid begärt att få en utredning om att de runt 100 personer vi har arbetslösa och som är under 25 år, vad krävs det för åtgärder att få de i sysselsättning ? Som t.ex. studier, arbetsparktik eller arbete.
Men det finns det inget intresse i.
Hellre så betalar vi 500 000 € mer i arbetslöhetsunderstöd. I debatt nyligen fick jag höra  ”att betala ut i sysselsättningsåtgärder är också en sorts arbetslöshetsunderstöd ” Visst men då betalar vi för aktivitet inte passitivitet.
Satte hemma i morse framför SVT:s morgontv och fick höra att de nu i Enköping satsar 4,3 miljoner svenska kronor på personer med som har svårt med sociala umgängen som t.ex. sociala fobier.
WOW man ser alltså på aktivitet, hatten av för Enköping. Jag är övertygad om att den insatsen gör att de kommer att börja må bättre, vilket leder till minskade sjukvårdskostnader.
Försökte hitta mer om denna artikel men kom bara till en artikel där man måste vara prenumerant för att få läsa.
Funnits diskussioner tidigare om att unga skall ringa 100 samtal och det skulle leda till 1 jobb. Men många vi har klarar inte av att ringa dessa 100 samtal och de personer måste vi ta vårt ansvar och hjälpa.
Näringsministern på Åland har jag debatterat en hel del det senaste året. Och vi har väl svårt att se samma väg mot ett gemensamt mål.
Dels för att vi ser olika personer och deras behov. Mycket av detta beror på att vi har olika ideologier.

Jag håller med om att de är bra att genom satsningar ger stimulans till ” riktiga jobb ” som näringsministern ofta nämner. Och det håller jag med om. Det vi behöver prata om är att vi går in med stimulansåtgärder som sen verkligen skapar fler jobb. Och hur gör vi det ?

Sen tror jag att det finns på Åland ett stort antal personer på Åland som  behöver samhällets stöd att komma ut i sysselsättning som sen leder till ett arbete. Men vi måste våga se till och deras behov.  Så även där minskar inte behovet utan ökar.

Samhällets behov minskar inte utan ökar - skolan

Idag så är det att man pratar om en mer kvalitativ skola vilket är bra men tyvärr pratar man för ofta om en grupp istället för att prata om alla elever skall få en bättre och mer kvalitativ grupp. Bl.a. så pratas det om en gemensam sjöfartsutbildning för att få den mer kvalitativ och få fler att komma till Åland för att gå den.
Läser i tidningen Ålands sjöfart om Ålands sjöfartsakademi  där säger utbildningsministern att huvudsaken är inte att spara utan för att utveckla utbildningen. Visst är det bra att man vill utveckla, men på vems bekostnad ?
Jo andra tvingas då spara.
Också läst om hur man skall satsa på högskolan och fler sökande, vilket också leder till fler sökanden utifrån.
Som leder till ökade kostnader.
Varför läser vi inte om hur man vill satsa på att fler skall få möjlighet att slutföra sina studier ?
Varför läser vi inte om att nu gör man krafttag och satsar på yrkesutbildningen ?
 Varför läser vi istället om att skolvärdarna bantas bort ?
Varför blev all text om ungdomar med behov av särkskilt stöd enbart en svart text på ett vitt papper och inget mer.
Varför satt jag förra veckan i flera timmar på Ålands Folkhögskola där det pratades om att man måste banta så mycket i budgeten att man ens undrar om det finns någon Ålands Folkhögskola kvar på långsikt.
Behoven ökar men resurserna ökar inte, snarare minskar.
Man ser inte vad det behövs för insatser för att hjälpa de som har en högre inlärningströskel utan mer att ramen skall sjunka.
Samma sak i grundskolan alltfler är i behov av fler vuxna som hjälper. Istället så blir det större klasser och då färre vuxna per elevgrupp.
Även fler barn som mår dåligt.

Känns även här att man går och blundar för man vill inte se de som verkligen är i behov av hjälp och extra stöd för de kostar pengar som inte kommunerna har. – ” de får jobba lite hårdare bara  om de vill komma igenom var det en som sade åt mig en gång”.
Så kan man ju tänka om man kan inte ser personens behov utan bara personen.
Jag tycker trenden är oroande för skolklasserna blir större och de blir alltså färre vuxna i skolorna. Istället ger man eleverna en anpassad läroplan så är det lättare att jobba vidare med övriga gruppen.
Nu vill jag inte dra alla skolor över en kam för det finns vissa skolor som jobbar bra och har en bra undervisning medan kanske resurserna inte riktigt räcker till i andra skolor. 

Även här tycker jag att samhällets behov minskar inte utan ökar.   

Samhällets behov minskar inte utan ökar - fritid

I radio Åland i veckan så har de tittat på hur de skiljer om träningsavgifter  mellan idrotterna på Åland.
Men det är inte bara det jag tänker på utan också hur mycket de skiljer mellan de kommunala bidragen till föreningarna. Det är vansinne så som det håller på att bli nu.
Jag startade för ca 10 år sen en simförening.
Och de som började simma där för 10 år sen så blir allt äldre och vissa av dem vill satsa och de som vill satsa mest tränar 7-9 gånger / veckan.
Då blir det mera hyreskostnader men kommunbidragen följer inte med lika mycket.
Jag läste också att Mariehamns stad i en intervju sa att eftersom driften av ishallen ökar så måste man också höja hyran för föreningarna som vill träna där. Och eftersom träningsavgifterna ökar så leder det till att allt fler hoppar av  från att träna ishockey.
Så här är nu två exempel på där träningsavgifterna ökar vilket leder till att fler slutar med sin idrott. Samtidigt så kommer det signaler om att fler unga är dåligt fysiskt och psykiskt skick.
Alltfler blir hemma framför datorn och även det är tyvärr en hälsorisk.
Därför tycker jag att det borde vara som alltfler ställen i Sverige har och det är att det är fri hyra för föreningar där de har aktivitet till de som är under 18 år.
Tyvärr är det så nu att idrotten håller på att bli en klassfråga, d.v.s. att vissa inte har råd att hålla på med den idrotten de vill för att de inte har råd.
Då går vi åt fel håll. Och tyvärr så upplever jag att samhällets pengar till barn – och ungdoms idrotten minskar. Istället borde man satsa mer pengar på det så är jag övertygad om att det skulle minska kostnader istället på hälso- och sjukvård.

 

 

Samhällets behov minskar inte utan ökar

Sitter på jobbet och retar mig på alla nedskärningar som görs och jag tycker görs fel.
Vi är duktiga på att satsa i inversteringar och riskbolag, för det låter ju tufft. ” Det stimulerar näringslivet och leder till riktiga jobb” som jag fick höra i debatten förra veckan när jag lyfte upp detta när jag egentligen debatterade stigande arbetslösheten på Åland.
Efter som vissa bara tydligen kan lyssna på ordet investering så sade jag då att kanske det är dags för oss att investera i våra ungdomar.
Det görs det inte idag. Jag anser att många unga blir lidande idag just för att många anser att den offentliga sektorn skall minskas och att alla skall ta ett större ansvar.

När jag ser på fritid, skola, AMS och sjukvård så ser jag att behovet är större än idag. Men ändå så tvingar den ekonomiska ramen oss att sänka. Och då måst man gå in och prioritera inom dessa områden och där sitter jag nu på kontoret och laddar upp mig. Så den närmaste tiden förhoppnings vis inom den närmaste veckan kommer jag att ladda ur mig mina prioriteringar och synpunkter kring detta.
Jag vet att vissa kommer att bli irriterade på mig men det bryr jag mig inte om nu.
Jag ser alltför många som är frustrerade eller rent av förtvivlade av att samhällets resurser inte räcker till.
Och det är fel och nu måste jag säga till hur jag vill prioritera.
Så nu vill jag stoppa nedskärningar för de som behöver samhällets stöd. Jag vill ha ett jämlikt Åland.

Sommarlovet slut

Nu kan man konstaera att sommaren är över och det är att börja jobba igen. Kalendern fylls med möten och kan nu se att jag inte har sysselsättningsproblem på kvällarna i september. Mellan 3 - 5 möten per vecka i september är nu inbokat.
Kommer också att bli en intensiv politisk höst att se fram emot.
Om  mindre än en timme så har vi utskott där det skall diskuteras tortyrkonvention och sen blir det i samband med det lite själstyrelsepolitik.
Kanske vi hinner börja se på en motion om Ålands gymnasiium också.
Just utbildning och arbete kommer att bli höstens stora fråga tror jag.
Ta vara på varanna.
Hej hej.

Allas rätt till kärlek.

Igår var jag med och gick Prideparaden på Åland.  En manifestation för allas rätt till att visa sin kärlek.
Igår var det enligt vad jag läste i media över 1000 personer som gick med i paraden.
Men orsaken till att jag idag skriver min blogg är en insändare där man skriver om att detta är skapat av kvinnliga politiker som vill vara rätt i tiden.
Undrar var denna man har varit de senaste åren och inte märkt hur man lyfter HBTIQ frågor runtom i världen.
T.ex. så har jag redan mitten av 1990 talet då jag jobbade som fältare jobbat med ta RFSL til Åland vid olika tillfällen.
Under mina 10 år som fältare så är det 5 killar som jag hjälpt med att få kontakt till RFSL när jag då var ut i de åländska skolorna och prata med relationer, kärlek och sex.
Efter de lektioner så har man blivit kontaktad om vart man skall vända sig om man är homosexuell och på Åland.
Då hade vi inte regnbågsfyren som idag gör ett fantastiskt jobb på Åland.
Orsaken till detta inlägg på bloggen så är för att somliga anser att när man är politiker så gör man det för att vara politisk korrekt och inte som medmänniska.
Sånt snack blir jag så trött på.
För mig var det viktigt och visa att vi är många som vill ge stöd för bl.a. de homosexuellas rätt till att visa sin kärlek, rätten att få viga sig. Det vill säga rätten till att leva på samma villkor heterosexuellt par i vårt samhälle. Därför var jag med i paraden i igår.

Kampen fortsätter

Ibland blir jag så j.kla trött och funderar varför håller man på med politik. Nu inför midsommar får alltså 67 ungdomar besked om att de inte får någon studieplats till hösten.
Jag skrev mail till regeringsledamöter våren 2013 om den kommande situationen men inte ens ett svar fick jag.
Jag tog upp det i samband med höstens budgetdebatt och där ficka jag till svar att "vi har läget under kontroll och alla skall erbjudas en studieplats hösten 2014 " - jo man hör det i nyheterna nu.

Ibland känns det faktiskt lite hopplöst att hålla på med politik bl.a. om man inte pratar om de hårda orden som tillväxt och riskkapital som två exempel. För då finns det pengar.


Pratar man om den svagare gruppen i vårt samhälle så känns det förbanna som man möts av nonchalans och ointresse.
Viktigare att lägga miljoner på riskkapital än att investera i våra ungdomars framtid.
Vi har alltså över 10 %  av de som sökte till våra gymnasieutbildningar som inte fått studieplats nu.
Vi kan lägga tilläggsbudget på det mesta. Men de som inte ork skrika vem skall prata för dem ?

Jag satt och tog en kaffe med en person nyligen och sade vilken viktig roll hon har för sin grupp och skall prata för dem.
Och att det är just därför man skall hålla på med politik.
Jag nämnde om att man skall nog ha tålamod och inte ta allt för personligt (som jag gör nu).
Som jag har nojsat för de elever som är i behov av extra stöd, men verkar banne mig som man pratar för döva öron.

Jag kan inte förstå att det är hela 67 personer som nu står utan studieplats. Och inser man inte att total ekonomiskt så att släppa in dessa i utanförskap så kommer det verkligen kosta långsiktigt.

Det jag börjar bli så trött med att samhället kommer in med pengar på t.ex. riskkapital men att stötta de som är i behov att få stöd att komma in i utbildningar, det finns det inte pengar till.
inte ens vilja till att stärka och täta skyddsnätet.

Vi har nu plockat bort från Ålands gymnasium elevvärdar, yrkesstarten är också bortplockad. Det skulle behövas fler speciallärare men sånt har vi inte pengar till.
Vi har däremot pengar att lägga in pengar att utveckla sjöfartsutbildningen men det är ju status det.
Ibland blir man trött och ärligt talat skulle vilja skita i allt.  Men imorgon ny dag och nya möjligheter och jag fortsätter nojsa för dem som inte orkar göra det själva. Varför orkar de inte göra det själva ? För den gruppen måste alltid kämpa för sin rätt och bemöts alltför ofta av nonchalans.
Men kampen fortsätter och jag gör som jag brukar säga i valtider " jag lovar inget men jag garanterar att jag jobbar för" som i det här fallet är de som är i behov av en studieplats eller extra stöd i gymnasieutbildningen. Men den viljan måste finnas av fler för att nå resultat.
En extra studieplats är viktigare än att sitta och skryta om PISA poäng.
Man kan säga det att det är en långsiktig god investering i en extra studieplats, än att se och att satsa på de höga PISA poängen som också är bra men blir de långsiktigt placerad på Åland ?

Gäller att prioritera rätt.

Oj vad vissa saker blir för stora ibland. I måndags var jag upp i lagtinget och höll ett anförande från hjärtat.
Följande morgon ser jag i en av våra tidningar rubriken " Stödet till svaga elever lider av höga lärarlöner "
Vidare i ingressen så står det " Stödet till de svagare eleverna får stryka på foten när läraravtalet vid Ålands gymnasium är så dyrt.
– Eleverna och deras behov är viktigare än lärarnas löner. Någon måtta får det vara på sparandet, säger Göte Winé (S)."
Jag vet inte om jag sade just att eleverna och deras behov är viktigare än lärarna.
Sa jag det så menade jag inte så. För en större del av mitt anförande var om att det behövs mer resurser i skolan.
Genom Ålands landskapsregering ekonomiska utmaningar så har stöd som t.ex. elevvärdar bantats bort. Även yrkesstarten som jag var med och tog initiativ till nu lagts på is.
Så  stödresurserna minskar medan jag ser behov på mer stöd.
Vad jag erfarit så är det ett 15-tal ungdomar som inte kom in i Ålands gymnasium med motivering som
- antas inte med motivering att uppvisade bristande kunskaper som inte ger förutsättningar att klara examen eller bristande kunskaper i svenska som inte ger förutsättningar för avläggande av examen. Därför gick jag upp och pratade om att det nu får var nog med sparandet som dessa elever drabbas av.
För lärarna, LBU program och andra som kan prata för sig så kommer det medel för dem. Men vem för de här ungas talan ?
Jag har nu valt att göra det. Men då har jag tydligen nu sårat lärarna och ifrågasatt deras löner. Jag har inte valt ifrågsatt det.  Men däremot så ifrågasätter jag om budgeten nu räcker till när lärarnas lönehöjning var budgeterat och att pengarna måste räcka till alla. 
Därför anser jag att det får vara nog på sparandet.
Därför måste vi se vad vi skall ha för utbildningspolitik. Var skall vi lägga krutet ?
Att spara på de elever som är behov i mera stöd så är inget smart sparande för jag är övertygad om att det leder till mer kostnader längre fram. Man skall ju inte vara dumsmart. Kommer förtydligande i en insändare i tidningen imorgon.
Jag vill ha tillbaks yrkesstarten och jag vill se åtminstone 1 ny speciallärare i Ålands gymnasium. 

Ny vecka med nya möjligheter eller .....

Tar nu en paus från läsandet om Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen och landskapsregeringens åtgärder med anledning av effektivitetsrevisionen. Som vi skall debattera imorgon. Tänkte skriva av mig med en blogg istället.
Mycket politik blir det nu så " simtränar Göte " får vara lite på sparlåga nu. Dels så kommunalt har vi pratat om de ekonomiska ramarna för vår kommun som är en prövning. Intäkter från skatter och landskapsandelarna minskar och tyvärr så går inte utgifterna i korrelation med intäkterna som leder till jobbiga prioriteringar och obekväma beslut.
I lagtinget så har vi nu två veckor som vi har plenum och en del debatter.
I onsdags debattera vi om EU. Sen kunde jag inte hålla mig från att gå upp och prata lite kring en motion som hade som syfte att efter 3 mandatperioder så skulle man inte kunna ställa upp för en fjärde period, utan att man då skulle tvingas till att stå över en mandatperiod som är fyra år.
Det tycker jag inte om  för det begränsar demokratin.
Men nu är det en ny vecka och där kommer vi som sagt att imorgon debattera kring effektivitetsrevisionen och tror det blir lite debatterande för min del om Ålands gymnasium där. Det beror lite på när jag får taltur för jag har ett läkarbesök imorgon mitt i plenum.
Sen i utskottet så blir det fortsättning med arbetet av den nya körkortslagen som är en utmaning i sig.

Så en ny vecka blir det, men om det är nya möjligheter vet jag inte. Däremot jobb blir det en hel del igen.
Men jag trivs med att det händer saker så det är bara att gilla läget.

Ha en bra vecka.

Även det småskaliga behövs.

Gått många veckor igen sen senast jag skev här på bloggen. Mycket har varit för att jag haft så rackarns med jobb. Jag gnäller inte för det mesta är självvalt så jag gillar läget. Men visst blir det så att jag missköter vissa saker som t.ex. blogg samt vissa sociala kontakter.
Så jag är i min lilla bubbla och jobbar mycket så hur bra förälder jag är egentligen har många säkert åsikter om.
Det jag ägnat mig åt den senaste tiden är en hel del lantbruk dels dess politik samt sen prövar på praktiskt lite jordbruk genom att försöker få till ett litet land där hemma :-)
Men som sagt politiskt har det blivit en hel del lantbruk efterom vi skall ta nytt program till LBU program där jag verkligen satt mig in i ärendet. Jag kom med mina synpunkter som verkligen väckte debatt.
Där jag bl.a. pratade om

·       Skall vi fortsättningsvis stöda en som inte har jordbruk som huvudsyssla att t.ex. få lika mycket i arealstöd som en som har jordbruket som en huvudsaklig försörjning för sin familj.

·     Sen pratade jag lite för det småskaliga familjejordbruket.

Tyvärr ledde inte mina funderingar till några förändringar för det är ju så att landskapsregeringens politik för nya jordbruket är för mer produktivitet och mindre stöd. Då blir det att man gynnar mer det storskaliga lantbruket mer än det lilla familjelantbruket.
Nu hoppas jag att man understöder att familjelantbruket får möjligheter att utvecklas och att man ser det som en viktig del också i vårt framtida lantbruk. I debatten så sade jag bl.a. så här om det

" strukturfondspengarna har minskat och vi behöver nu prioritera dem. Här borde vi se nu vad vi satsar på.
Jag skulle gärna se kvar lite grön vallodling som skulle göra att vi i framtiden kan saluföra Åland där vi har den bästa ekologiska lamm- och nötköttet. Det småskaliga lantbruket finns kvar och ingår i en turistsatsning som öppna gårdar där de förädlar och säljer sina egna varor.
Där man har den gröna nyckeln i fokus som är turismbranschens största miljömärkning.
Det går bara vi vill och ger stöd åt den riktningen.
Men då behöver också intresseorganisationerna ge kraft att ge råd åt det hållet och inte tvärtom".

Nu kommer vi att jobba vidare med lagförslaget om privatisering av avbytarservicen för lantbrukare vilket går åt samma håll som LBU programmet gynnar det storskaliga och de som har s.k. robotmjölkning medan det småskaliga lantbruket får det tuffare.
Visserligen har vi fått en mjukare övergång än det första förslaget och jag tror inte heller på att samhället skall stå för avbytare men omstruktureringarna får inte göras så tuffa att man tvingas lägga ner sin verksamhet för det.

Vi har under en längre tid gjort försämringar för det åländska lantbruket genom att bl.a.
- ta bortgarantilagen som i praktiken betyder det att vi ska ha minst samma förmåner som i riket så gjorde man det möjligt att vi kan ha sämre avbytarservice än i riket.
Skulle garantilagen varit kvar så hade det nog inte varit möjligt.

- stänga ner Ålands naturbruksskola.

Så jag hade väl hoppats på mer ny jordbrukspolitik där vi skulle se se lantbruket som en del i vår framtida turismstrategi där vi kan lyfta fram glesbygden mer. Men det lyser lite med sin frånvaro tyvärr. Jag har pratat för det men inte så många andra vilket är synd.
Genom att kunna satsa bredare och ge de mindre gårdarna möjlighet att sälja sina djurs kött, sin ost och andra produkter så är jag övertygad om att de på sikt skulle de bli mindre stödberoende.
Det kan man göra i LBU och det relativt stora anslagen som finns för investeringar i LBU programmet men då skall man tydliggöra den politiken. Det här vill vi med vår nya politik.
Det saknar jag, det finns där men gömms undan väl.

En bit på vägen, men ännu inte i mål

Inte i mål ännu med att den åländska polisen skall få bättre
förutsättningar att jabba och studera på sitt modermål. Men ett
litet steg är taget. Även om det ännu är ett stort steg att ta. 

Igår var det en milstolpe i mitt politiska arbete. Jag var för första gången med  på Folktingets session som denna gång var i Helsingfors.
Finlands svenska folktings uppdrag är att bevaka och främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter och intressen. Folktinget är ett samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland.
Nå nu sitter jag där som ersättare och fick igår nöjet att medverka. Vi var sammanlagt 3 ålänningar med där i lördags.
En viss kritik till sådana uppdrag är att man kan ändå inte vara med och påverka så varför skall man fara dit.

Men igår fick jag märka att det stämmer inte.

I samband med en motion ” om att utreda och förbättra och förbättra den svenska servicenivån inom polis- och räddningsväsendet ” så lyfte jag upp frågan om polisen möjlighet att få utbildning i specialkurser på svenska. I motionsutskottet så biföll mina synpunkter med ett tillägg i beslutet

              –  att Folktinget arbetar för att resurser ska tilldelas för att anordnas specialkurser
                  på svenska inom polisväsendet.

Jag sitter ju också i Ålands polisdistrikts styrelse och där har vi upp språksvårigheterna som en fråga på i stort sett varje möte. Språksvårigheterna är ju då att i stort sett allt material och alla specialutbildningar är på finska. Vilket gör det svårt för de åländska poliserna att del av det eftersom Åland är enspråkigt svenskt vilket innebär att de flesta ålänningar inte kan finska.

Så jag hade igår ett kort men informativ replik till Folktingets styrelseordförande.

Motion nr.6 tycker jag är en relevant och angelägen fråga.
Och då ser jag en hel del på polisverksamheten i denna motion.Med Pora 3 reformen där det nu sänks till endast 11 polisinrättningar så kommer vi att få så pass stora polisinrättningar att polisinrättningarna kan ordna sin utbildning helt själva. I år startade det en utbildning i Tammerfors med 20 poliser som studerar på svenska men hur kommer det sen att se ut på deras arbetsplats ?
Kommer de där att få vidareutbilda sig på svenska ?
Ordförande jag tror tyvärr inte det. Enligt vad jag erfarit så har polishögskolan ca 200 olika specialkurser årligen och en av dessa erbjuds på svenska.I statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen så står det att enligt regeringsprogrammet ska polisutbildningen på båda nationalspråken säkerställas. Jag tycker det styrelsen föreslår är bra och håller med om det, men med tanke på det jag nämnde tidigare om de få specialutbildningar som idag finns på svenska så skulle jag vilja lägga in en att punkt och den skulle lyda

-          Att Folktinget arbetar för att polisstyrelsen tillgodoser att antalet specialkurser inom polisväsendet på svenska är tillräckliga så att det man skall kunna arbeta som polis med svenska som modersmål.

Nå nu blev det lite ändring i texten men syftet är densamma vilket jag är nöjd över och känner
att man tog ett stort steg framåt i denna fråga. T.o.m. att det pratades om att Folktinget kanske
skulle ha politisk grupp i denna fråga och då funderade de om jag skulle få en plats i den
gruppen. Inte illa när man är med på sitt första möte. 
Så visst kan du vara med och påverka men man skall nog inte fira för mycket ännu för et är långt
kvar att innan man är klar. Men känns som en början är tagen och man skall  våga tro att man
kan vara med och påverka. Men lite irriterad blir man på alla som vill ha platser men sen inte
nyttjar dem.  
Jag känner att jag vill fortsätta vara med där och kunna vara förbättra förutsättningar för hela
Svenskfinland.

 

rätt ska vara rätt

I måndags hade vi debatt om körkortslagen i lagtinget. Och det är ju ingen hemlighet att de man säger i lagtinget så vill man ju få något i media om.
För alla vill ju visa att man gör något i lagtinget och då vill man ju att de skall komma i media. Man märker ju iblan rubrik jakten som jag brukar kalla det när man överdriver vissa diskussioner och tar till stora kraftiga ord.
Nå det som stod i en av våra lokala tidningar så var " kanske det ska svida ekonomiskt att köra full replikerade Göte Winé "
Snacka om att man vill förändra sanningen. Visst sa jag det i en replik.
Men det var en som replikerade på mig när jag var positiv till alkolås, och han påpekade att det kommer att vara dyrt att installera alkolås.
Det jag sade i repliken för övrigt så var att det är priset som gjort mig tveksam till alkolåset för det är inte lika tillgängligt för alla. Men att man får med denna lag en större möjligt att ha kvar sitt jobb som kan leda att man lätta förändra sitt liv till ett nyktert. Men det skall kosta att köra full.
Så det visst sade jag det men jag sade ju så mycket mer.
Här kommer mitt anförande i sin helhet. Sen är det ju att man säger ju lite till sen än de som skrivit upp på förhand

Fru talman vi har nu en ny körkortslag framför oss och man kan ju säga att det är en lag som berör oss alla medborgare. För kör vi inte själva så rör vi oss i trafiken och berörs av trafiksäkerheten, vilket är viktigt.I debatten tidigare så är det trafiksäkerheten som varit i fokus.
Dels om när man tar sitt första körkort och sen om det nya att möjligheten att få alkolås och då kunna köra vidare
Säg vad man vill om minister Thörnroos så sticker hon inte huvudet i sanden utan vågar ta obekväma beslut och all respekt för det även om jag kanske inte alltid köper alla beslut.
Men det återkommer jag till.
Om jag fru talman börjar att se på det här med moped så tycker jag det är bra att man nu sätter större krav på att ta mopedkörkort. Två timmar stadstrafik är bra däremot är jag lite skeptisk till att privathandledare skall kunna hålla i det.
Där skulle jag nog se att man har en person som är van att handleda personer i trafiken. För att ha en person som är ovan att handleda andra i trafiken och sen skall själv följa med andra i trafiken så är jag nog rädd att det kan bli på bekostnad av trafiksäkerheten och medtrafikanter. Om man t.ex skall snurra i stan i 45 minuter dels följa med vad mopedisten gör och sen köra då bil efter så kommer det att vara tufft att följa med den övriga trafiken också.
Här skulle nog man behöva se att en utbildad trafiklärare håller i den utbildningen. Det är väl ändå en viss orsak till att de har 60 veckors utbildningstid.Sen när jag såg denna lag för första fången så funderade jag att skall man verkligen ut från landet och skärgården göra detta krav med 2 timmars stadskörning med moped. Men insåg när jag funderat på detta att jag ser ingen orsak varför de skulle ha undantag för detta trots att man inte kör så ofta i stan. Men körkortet man tar gäller ju över hela Åland så också i stadstrafik.

Det som jag extra ger ett plus för så är den som ger gör sig skyldiga till trafikbrott som leder till körkortet dras in så leder till en konsekvensutbildning och en ny förarexamen.
Däremot funderar vi socialdemokrater att borde man komma in med detta i ett ännu tidigare skede. Om polisen ser allvarligt buskörande som då är vårdslöshet i trafik så borde man gå in och kunna där dömas till en konsekvensutbildning.
Samma sak med 42§ Körkortsingripande på grund av hastighetsöverträdelse är det något som man kan göra sig skyldig till ett trafikbrott som leder till konsekvensutbildning ? Att man kör så hårt att körkortet dras in är ändå dock grovt.
Som jag förstår så är det så att konsekvensutbildning gäller bara de med den s.k. prövotiden. Borde då den inte även gälla andra som kör så pass fort att man blir av med körkortet ?

Det är med handledarutbildningen är bra och något som är att förbättra för trafiksäkerheten.
Ställs nu lite mer krav på dem som skall handleda.
Det jag blev lite fundersam på var i då §20 där det står ” En handledare får undervisa två elever samtidigt om handledaren är elevernas föräldrar, far- eller mor föräldrar, annan vårdnadshavare, barn eller barnbarn eller syskon eller person som bor i samma hushåll.
Kan det inte bara vara att en handledare har rätt att undervisa två elever samtidigt?
Om en handledare skall ha privat övningskörning med sitt barn kan man inte då ha en bekants barn med samtidigt. Som det står nu så upplever jag att det begränsar för t.ex. ensamstående vilket jag inte tycker är bra. Alla skall väl få samma möjlighet ?
Kanske man har en gemensam bekant som inte uppfyller kraven i lagen med att få vara handledare för privat övningskörning enligt § 20 men är mer lämpad att ha den privata övningskörningen.
Men då utesluter vi det i lagen och personen då inte får vara handledare.

Sen fru talman vill jag lite prata om det här trafik och alkohol eftersom det stora nya här i lagen är det med möjlighet alkolås.
Som jag först var den som sa NEJ högt och tydligt men man är väl inte sämre än att man kan ändra sig.
Vilket jag tror jag håller på gör.
Men i den riktigt fina allmänna motiveringen som jag tycker är bra gjord och välformulerad. Så finns det ett stycke under rubriken EU.
Det var en intressant läsning som jag gärna skulle läst in mig mera på. Men hitta inte ANDREA rapporten som nämns där.
Där det står bl.a. trafikbrott såsom rattfylleri och hastighetsöverträdelse räcker inte straff och indragning av körkort för att förhindra nya överträdelser.
Socialt ansvarstagande krävs också.
Det är väl därför det nu finns konsekvensutbildning. Och det är bra att man jobbar med ansvarstagande och konsekvenser.
Jag tycker vi borde ha mer sådant och gärna tidigare. Vad är det för konskevens för en kör moped berusad ?
Finns det idag ?
Böter som föräldrar betalar och sen är saken ur världen, tror jag det är.
Visst är det så att uppfostran är föräldrars uppgift men ibland behöver samhället komma in här med att säga det är inte tillåtet att framföra motordrivet fordon berusat.
Bryter man mot lag så skall man få en konsekvens.
Att framföra moped berusad så måste få en kännbar konsekvens och inte en axelryckning. Det är där vi lägger normen anser jag.
Det som tydligen framkommer i ANDREA rapporten och är intressant att man där t.o.m. kan förkorta körkortsindragningen om man går en fördjupad konsekvensutbildning.
Men i lagen går vi andra vägen att ge et mer kännbart straff.
Finns olika sätt att se på det där.
För det är ju att det inte är brottslingar som vissa vill påstå utan en person som framför bilen berusad är ett offer för alkoholism och kan vi ge den rätta moroten till att vilja förändra sitt beteende där är bra.
I förra veckan så debattera vi risk och missbruksprogrammet där jag nämnde partikollegans ledamot Christian Beijar initiativ i Folktinget om att man skall kunna dömas för vård istället för fängelse om det är relaterat till missbruksproblematik.

Det som nu fått mig att ändra mig om alkolås. Att man där måste gå kurs i alkohol & trafik.
Ett tag trodde jag den kursen skulle tas bort.
Men skall det där vara så långt som i § 53 att man inom 6 månader skall gå kursen? Men det är ju för att kursen skall också hinna ordnas och vi får ju hoppas att inte efterfrågan är stor att det ordnas ny kurs varje kvartal.
Men det här är bekymmersamt att man kan vänta så länge. Kursen och konsekvenssamtalet borde vara så nära inpå händelsen som möjligt.
Men fru talman jag anser fortfarande att inför ett alkolås är en falsk trygghet och man kan tvinga andra att blåsa och köra ändå.  
Så det är inte ett sätt att säkra trafiken anser jag. Men däremot så underlättar det för en person att jobba med en förändring och underlättar för att förändra till ett nyktert liv men så skall man vill vilja till att förändra sitt beteende.
Det som jag varit skeptisk till så är att det blir dyrt att installera ett alkolås men däremot gör det möjligt att behålla jobb, barnen kan bli skjutsade till och från sina aktiviteter.
Föredrar kursen alkohol & trafik som är tillgänglig för alla. Och då jobbar med ett förändrat beteende.

Under punkt 3.3 Samhälleliga konsekvenser så nämnd det att främja trafiksäkerheten och reducerar kostnader som trafikolyckorna orsakar.
Jag vet inte om jag riktigt håller med om det.
Det här är en lag som jag anser att det underlättar att ta körkort.
Det är en lag som tänker nytt och annorlunda och det vill jag ge eloge för det är arbete och politiskt arbete.
Ja för mopedkörkort så blir det lite svårare och krävs lite mer. Kanske då också så uppskattar man körkortet då mer.
För att ta ett B körkort så kan vi säga att det idag underlättar för många.
Vilket är bra för dem ?
Men är det trafiksäkrare ? Kanske men det nya sättet som det nämns i teorin i säkerhetsutbildningen tror jag på.
Just om att jobba i mindre grupper och mycket med attityder, riskfyllda situationer och beteenden i trafiken.
Där ser jag att trafiksäkerthetens får en rejäl profilhöjning.
Fördel att jobba i små grupper för det blir bättre diskussioner och flera deltar i diskussionen och då tar man till sig diskussionen på ett bättre sätt.
Sen under paragraf 24 säkerhetsutbildning så föreslog vi att man där skulle haft storstadstrafik, halkbana och motorvägskörning med men det har tyvärr inte fått gehör i den sen fortsatta behandlingen.
Sen måste vi se fru talman att om jag förstått det här rätt med att det idag är 21 år för körkort i kategori C så ligger vi ett EU direktiv i grunden. Men frågan där är att har vi möjlighet att ändra där. Skulle det inte underlätta om man har rätt att ta C körkort redan i 18-års ålder ?
Att få ett jobb i åldern 18 – 21 års ålder skulle underlätta om man har C körkort.
Jag tror att det t.ex. en 19 åring som jobbar med att köra lastbil och jobbar ute på vägarna har större respekt i trafiken än en annan jämnårig.
 

Fru talman  det här är en lag som har Ålands socialdemokrater har lagt ner många timmar på och vi har varit aktiva i beredningen av denna lag och kommit med många synpunkter. Vissa av synpunkterna har beaktats och vissa inte.  Men så är det det gäller att ge och ta och vi Ålands socialdemkrater stöder nu denna lag och tror att det är många som gläds åt de förändringarna som denna lag ger.  

Kampen kommer att fortsätta.

Det är full fart i politiken just nu. Tyvärr visar det sig en hel del på mig. Genom att omkretsen blir lite större så att säga för någon egen träning är det inte tal på att jag hinner med just nu. Det är politik 8-9 timmar per dag och sen träna simmare varje dag om jag hinner med.
Men det är ett liv jag trivs med så jag klagar inte.
Inom politiken så är det verkligen omväxlande dagar.
Förra veckan var jag på föreningen Ung resurs nätverksmöte som är ett stormöte där många som jobbar med ungdomar träffas och disskuterar olika teman. Det är nu tredje nätverksmötet som Ung resurs arrangerade nu. Temat nu hette ” rätt studieplats för varje elev”
Den här gången diskuterade vi alla de ungdomar så går ut 9:an med anpassad lärokurs och som söker nu till gymnasialstadiet enligt prövning.
Enligt Ålands landskapsregeringens läroplan för grundskolan på Åland så står det
" När elever på grund av handikapp, sen utveckling eller särskilda anpassnings-svårigheter inte kan uppnå målen för grundskolans allmänundervisning bör inte bara undervisningen utan även lärokurserna anpassas så att de motsvarar elevernas inlärningskapacitet och är till fördel för deras utveckling. Anpassade lärokurser följs i huvudsak av elever som går i särskilt inrättade specialklasser. De kan också användas då elever integrerats i en klass som följer grundskolans allmänna under-visning. Anpassade lärokurser kan i olika grad avvika från lärokurserna och timför-delningen för grundskolans allmänna undervisning."

Nu i år är det över 40 elever som kommer ut med anpassad lärokurs och skall söka enligt prövning.
Bekymret där är att det brukar vara mellan 15 - 20 platser enligt prövning per år.
Jag har under flera år jobbat för att man skall ge alla som har en anpassad läroplan möjlighet att studera vidare till gymnasialstadiet.
Man pratade förra veckan om en garantiutbildning som skulle bli ett ”ospärrat” gymnasialstadie och inte som idag där det upplevs som ett”spärrat” gymnasialstadie med dessa enligt prövning platserna..

Med ett ospärrat gymnasialstadie menar de att i Finland så kan man med anpassad lärokurs ändå söka i den allmänna antagningen, men inte på Åland där måste de söka enligt prövning och antalet studieplatser minskar rejält.
Även som jag anser på rättsosäker grund eftersom det inte finns tydliga direktiv på hur man får en anpassad lärokurs. Utan skolor gör dessa bedömningar på sitt sätt som får oerhörda konsekvenser för dessa unga längre fram.
Jag har om dessa elever pratat ett flertal gånger om dessa unga i lagtinget, jag har skrivit insändare men det är för få som bryr sig för dessa elever.
Jag har under åren här kompromissat om mycket för att vi är ett regeringsparti. Motvilligt har jag gått med på ÅHS avgiftshöjningar och andra obekväma beslut. Men för dessa unga kommer jag banne mig inte att ge mig utan där fortsätter kampen.

En intesiv och händelserik dag.

En lång och intressant där är slut och så börjar jag känna att jag också är nu. Kvart över 7 imorse satte mig vid datorn och jobbade på dagens anförande sen in på gruppmöte och i dagens plenum höll jag vårt gruppanförande om Ålands Landskapsregerings risk- och missbruks program. Sen ikväll har jag varit moderator på en diskussion om samhällsservicereformen som det jobbas med på Åland.

Mitt anförande idag fick jag en hel del positiv feedback om. Debatten handla ju mycket om idag om att landskapsregeringen tänker sänka rattfyllerigränsen till 0,2 promille. Det som det disskuteras där är att man gör det till att minska intäkter för restaurangerna med att sänka promille gränsen till 0,2.
Varför vill jag stöda till 0,2 promille så är att jag 2008 tror jag det var som vi lagtinget hade en middag med alkohol och samtidigt hade vi en ledamot som hade lånat en av polisen promillemätare.
Och när jag efter att druckit 5 glas vin, 1 snaps och 1 glas skumpa ( jag trodde att jag hade 0,8 promille)  blåste 0,49 så insåg jag att då kan vi inte ha 0,5 promille som gräns.
Då insåg jag att gränsen måste sänkas.
Sen om samhällservicereformen så inser jag nu efter att förberett i min roll som moderator att läsa in mig i kommunernas remissvar att nu behöver landskapsregeringen ta ännu mer tag i taktpinnen och hålla i ledarskapet.
Kommunerna vill inte ge ifrån sig varken verksamhet eller makt men det måste göras för vi kan inte ha så här med 28 000 invånare och 16 kommuner.
Det behövs mer samordning för våra åländska medborgare. Bara genom att ha 15 olika socialnämnder så blir det inte likvärdig service.
Sen om byggnadstillsyn, byggnadsrådgivning och regional utvecklingsplan så måste nog landskapsregering driva reformen mer framåt.

En sån här dag när politik är som roligast. Händer mycket och är intressant.

Krävs tålamod att få till förändring.

Igår i radion så pratade de om behovet av personliga assistenter. Här kommer lite från radions hemsida om reportaget,
- Systemet med personliga assistenter för funktionshindrade behöver förändras. Det anser Ålands neurologiska förening som vill att det skapas en assistanspool för hela Åland efter en finlandssvensk modell. Den brukare som beviljas personlig assistans av kommunen måste i dagens system själv fungera som arbetsgivare för assistenten och sköta rekrytering av personal.
   -Det är besvärligt att hitta assistenter, och det är många lagar och avtal som är svåra att hålla koll på, säger Eira Berg som är med i styrelsen för neurologiska föreningen.
   Det finns inga formella utbildningskrav för att arbeta som personlig assistent, och även på den punkten vill neurologiska föreningen se förändringar.
  -Det borde åtminstone finnas någon sorts introduktion för den som ska börja jobba, det skulle också höja statusen för jobbet, säger Eira Berg.

   Det har jag tyckt också så bl.a. så skrev jag en motion i mars 2004 om en utbildning för personlig hjälpare. Du hittar motionen här.
En 1-årig utbildning ( tror den var 1-årig ) till personlig hjälpare så startade sen hösten 2006 tror jag det var.
Så utbildning har funnits och det finns då också en läroplan för den utbildningen.
Men det intressanta vara att när jag drev den här frågan så var det tyst från intresseorganisationer. När man hör sen i radion så verkar de inte veta om att en sådan utbildning funnits.
Men här vill jag sätta bollen tillbaks på Ålands handikappförbund som med sin vetskap borde då driva frågan.
Där finns kunskap om behov så driv frågan mer framåt.
Med mer driv framåt så är jag övertygad om att det skulle kunna hända mer med frågor för personer med funktionsnedsättning.
Jag anser att Ålands handikappförbund borde mer driva frågor politiskt. Nu känns det som i den här frågan att man vill att systemet förändras.
Driv frågan mer konkret Ålands handikappförbund har kunskapen och medlemmarna behöver att takorganisationen driver frågan mer konkret.
Visst vet jag att det ibland kan ta tid att få frågor framåt men där behöver man ha tålamod för att få igenom sin sak.
För många vill hjälpa de med funktionsnedsättning men inte vet hur. Det vet däremot de Ålands handikappförbund och dess medlemsföreningar.

Studiebesök på norra Åland.

Idag var jag med min lagtingsgrupp på 3 studiebesök på norra Åland. Det första var till Chipsen som jag varit orolig över att skall försvinna från Åland efter att ORKLA tog över. Men så verkar det inte vara för investerings viljan är god hos koncernledningen och det skulle det väl inte vara om man funderar på att flytta verksamheten. Så på något sätt känns det att de 125 anställda på vår Chips fabrik kan bli fler istället för färre.
Jo man kan flytta maskiner och allt, men om man sen flyttar verksamheten så är det inte små pjäser vi pratar om här.
Så efter det dagens besök är jag lite lugnare om Chipsens fortsatta verksamhet här på Åland.
Sen var vi till Stallhagen där de brygger öl. Många goda öl om jag får säga det själv. De har nyinvesterat men ändå med en viss försiktighet. Så även här ser jag positivt för deras verksamhet.
Intressanta diskussioner med VD.n där.
Jag blev och fundera om man borde ta över alkohollagstiftningen för att bl.a. gynna deras verksamhet. Finns ju ingen logik i att man på ett ställe får sälja vin på 12-14 % medan sen får inte Stallhagen sälja starköl. Men det här återkommer jag i ett annat blogginlägg om.
Lunchen åt vi på PUB Stallhagen där fick höra om deras visioner kring verksamheten, riktigt intressant.
Och jag kommer att den kommande ölfestivalen i augusti ny chans även om jag inte var så nöjd senast.
Innan vi for till vårt sista ställe så svängde vi in via Grelsby och tittade på gamla Grelsby sjukhus där det ny byggs om till bl.a. lägenhetshus. Men ryktas om att det även kan bli annan verksamhet och varför inte ett litet hotell där ?
Till sist var vi till Optinova och jösses de har 145 anställda där. Det trodde inte jag att det var så många. där.
Och sen att de är så stora internationellt hade jag inte riktigt koll på :-)

Det var lyckade studiebesök som vi var på och extra nöjd är jag med det eftersom det var mitt förslag. De här 3 ställen har tillsammans närmare 300 anställda och många av dem är bosatta på norra Åland. Därför är det viktigt att arbetsplatserna finns kvar här på landsbygden.
Men idag har man också blivit och fundera på allt vi exporterar från Åland och hur viktigt att de har sina förutsättningarna.
Sen har vi också fått fundera på turismens betydelse och att våra turistföretagare får bra förutsättningar att göra Åland attraktivt som besöksmål.

Varje satsad peng på våra unga är en investering i vår framtid

" Hur svårt kan det va " sjunger Linda Bengtzing. Och för mig att prioritera att skriva blogg verkar det vara svårt i alla fall.
Nu hoppas jag kan ta tag i det igen. Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig.
Jag har insett att jag två gånger idag haft fel uppfattning. Och då är det i frågan om ungdomar och det är ett ämne som jag tycker att jag kan ganska bra.
I morse när jag for in till stan så tog radion kontakt med mig och ville ha dit mig och prata ungdomsarbetslöshet.
Igår när vi hade remissdebatt om tilläggsbudgeten så lyfte jag upp arbetslöshet och främst ungdomsarbetslösheten.
I Landskapsregeringens tilläggsbudget ( städarbudget som den kallas ) så måste landskapsregeringen höja arbetslöshetsunderstödet och då tar de pengar från sysselsättningsåtgärder.
Lite tråkigt tycker jag som första gången lyfte upp ett projekt " 100 nya jobb " där man skulle se de drygt 100 arbetslösa ungdomarna ( under 25 år ) och se vad de behöver för åtgärder för att få en sysselsättning.
Detta projekt har jag nämnt 3 gånger på drygt ett år men responsen från Landskapsregeringen har varit sval.
Idag på eftermiddagen så har jag lite tittat på ungdomsfrågor och där insåg jag två saker som jag hade fel uppfattning om. Men efter att jag nu pratat med personer kring detta så inser jag att jag hade fel, så nu är det bara för mig att erkänna det.

1. Jag har haft för mig att det är fler unga som är arbetslösa utan utbildning än med utbildning. Men idag var jag till AMS och prata om ungdomsarbetslöshet och fick veta att det av 114 arbetslösa ungdomar så har 69 av dem genomgången utbildning på gymnasialstadiet. Så av de arbetslösa ungdomar vi har på Åland så har de flesta genomgången utbildning på gymnasialstadiet.

2. Att de unga som inte klarar av gymnasialstadiet utan avbryter sina studier är personer som kommer ur grundskolan med svaga betyg och att de därför inte klarar av sina studier på gymnasialstadiet.
Och då främst att de inte klarar av de tuffa teoriperioderna. Efter att man nu läser i perioder som är ganska nytt på Åland.
Men enligt en person som jag idag pratade med på Ålands Yrkesgymnasium så är det inte det som är orsaken utan mer alkoholen och att man mår dåligt psykiskt.

 

Jag fick höra att de unga som har svaga betyg så lyckas de få igenom men att det är fler unga som inte klarar av sina studier p.g.a. missbruk och att man hoppar av sina studier. Sen fick jag höra att ett annat antal är unga som mår dåligt psykiskt så är en majoritet av de som avbryter sina studier.

Jag fick också höra att det kanske inte är så illa som jag trodde, utan som personen jag pratade med idag sa så är det så att media förstorar saker ibland.
Visst behövas fler speciallärare och kuratorer inom vår gymnasialskola. Men det är inte bara en utbildningsfråga utan mer tvärsektoriellt arbete mellan utbildningssektorn, socialsektorn och psykiatrin. Så ännu mer samarbete som mycket kan göras med förtydligande riktlinjer och direktiv.
Jag kommer att fortsätta se på det här med unga och deras möjlighet att få en gymnasialutbildning, samt minska på ungdomsarbetslösheten.
Som jag avsluta debatten igår så är varje satsad peng på våra unga är en investering i vår framtid.