måndag, november 20, 2017

Utbildningspolitik, elevernas rätt till trygg arbetsmiljö.

I torsdags i budgetdebatten höll jag ett anförande om utbildning. Det intressanta var att jag råkade i helgen snubbla över ett anförande från 2 december 2015 när vi debatterade regeringsprogrammet. Det intressanta var att jag då i det anförandet lyfte upp då också mobbingen och stöd till elever med behov av särskilt stöd.
Även fokus på ungas psykiska och fysiska hälsa pratade jag då också om. Det gjorde jag även i torsdags.
Det som hänt sedan december 2015 tills nu är att jag lärt mig mer om dessa områden genom att vara på seminarier inom dessa områden. Då lyfter jag upp Almedalen och seminarierna där, oerhört givande för politiker när organisationerna har sina seminarier.

Just om mobbingen så lyfter jag lite i mitt anförande om att det också finns kostnader för samhället p.g.a av mobbingen. Alla vet om det mänskliga lidandet men tänker på någon gång om samhällets kostnader? I Almedalen så presentera Friends och Swedbank en studie om mobbingens kostnader. Se mer om det Friends hemsida här. Att presentera kostnader förringar inte mobbingens psykiska lidande. Men ibland fungerar det att prata mer om kostnader. Så därför valde jag att gå den vägen.

Resten av mitt 7 minuter långa anförande valde jag att prata mestadels om barn med behov av särskilt stöd. Och bl.a. om de skoldistrikt på Åland vi har är till för kommunerna eller eleverna. Det är för stor skillnad på lilla Åland om vad du får för hjälp. Vi har bra personal, vi har bra resurser på Åland. Men sen har vi skoldistrikt så jobbar gentemot kommunerna och ansvar för dem. Skulle vi t.ex. ha en gemensam skolvård som t.ex. skolkuratorer, skolpsykologer och skolpedagoger jag gärna skulle se på Åland. Därför har jag nu många gånger pratat om ett gemensamt resurscenter för alla elever på Åland.
Vi säger vi satsar på våra unga, men jag upplever
att det fattas en pusselbit.
En springande punkt är att jag gärna i man nu ser över grundskolelagen så skulle jag gärna se att man i grundskolelagen tryggar elevernas rätt till trygghet i skolorna och att det faktiskt borde finnas med i grundskolelagen. Elevernas skyldighet finns men inte deras rätt till trygg arbetsmiljö.
Jag pratar också om jag vill se en ungdomslag om att säkra tvärsektoriellt arbete. Men där pratar jag nog tyvärr för döva öron.

Jag har nu varit invald i Ålands Lagting i 11 år. Och våra skolelevers situation ligger nog som klar 1:a vad jag pratar mest om. Och jag kommer nog att fortsätta med det. För våra ungdomar är vår framtid och dem måste vi investera i.

Mitt anförande från i torsdags kan du läsa mer om här nedan.

Ha det bra.

Tack Fru Talman

Mitt anförande senast handla lite mer om socialpolitik, nu blir det mer om utbildning.
Det är ju ett stort arbete om grundskolelagen nu som minister Aasuma leder och det är bra. Men jag blev och tänka lite på meningen på sid 32 stöd flickor och pojkars trygghet och välmående. En viktig fråga och där tänker jag lyfta upp mobbingen. Tyvärr har vi alltför många unga som mår dåligt pga mobbing. Och det mänskliga lidandet är stort men i somras när jag var Almedalen så var jag på en en föreläsning av ett projekt som Friends och Swedbank gjort tillsammans. En socioekonomisk analys som jag fick ta del. Det är allt från extra kostnader under skoltiden med bl.a. elevhälsoinsatser till insatser som görs från samhällets sida hantera problem som t.ex. psykisk ohälsa som mobbingen ger upphov till.
Så vi måste även här se vad vi kan göra för att minska på mobbingen.
En annan sak som vi måste säkra är att fortsättningsvis säkra små grupper i skolan för att våra barn skall ha en trygg arbetsmiljö i skolan. Det är ju verkligen något vi borde kunna ha i lagen att eleverna har rätt till en trygg skolmiljö.
Jag har inte hittat i lag eller förordning om elevernas rätt till en trygg skola, däremot hitta jag en paragraf om elevernas skyldigheter. Och om elevens rätt till trygg miljö så finns ju i FN:s barnkonvention.
Nästa mening på sid 32 så står det ”För elever med särskilda svårigheter ska stöd åtgärdas och verkställas i ett tidigt skede. Hur skall det fungera, hur skall vi veta att det göras?
Under en lång tid har jag haft en diskussion med utbildningsavdelning om tillsyn att elever med särskilda behov får det stöd de behöver. Det är bra att vi har med den meningen stöd till de behövande elever men blir det en ändring i verkligheten?
Vi har våra skoldistrikt. Senast igår hörde jag man prata om vad stans skolor kostar per elev. Men ingen där frågade, vad får eleverna. Vilken hjälp har man rätt till ?
Vi är insnöade i våra skoldistrikt men hjälper det eleverna? Nä skoldistrikterna har ett uppdrag från kommunerna men ofta kommer elever ikläm.
Jag har många exempel på det men jag tar det inte här offentligt.

Ta dyslexi utredningar hur fungerar det i våra skoldistrikt? Finns nog ingen enhetlig linje där när man skall upptäcka dyslexi. Senast igår chatta jag med en förälder som har ett barn i årskurs 5 och hjälpen brister.
Däremot vet jag om andra elever som fått hjälp med dyslexin från åk.2. Men den eleven är från ett annat skoldistrikt.
Här är tillgången till skolpsykologer av stor vikt men här är tillgången till skolpsykologer och vidare utredningen olika beroende på var man bor.
 Nu diskuteras på södra Ålands höstadiedistrikt för ett specialpedagogiskt centrum, den planeras invid KHS för inkluderingstanken vilket är bra. Och jag lyfter på hatten för det arbetet men är Kyrkby bästa skolan för dessa elever ?
Kyrby Höstadie är Ålands klart största skola och trångbodda skola. För ett barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så kanske en mindre skola skulle vara bättre optimalt för eleven. Jag kritiserar inte nu initiativet för södra Ålands högstadiedistrikt men är det för verksamhetens bästa eller eleverna?
Ja vad vill jag med detta? Även om vi går in för ett KST,  kommunreform så är vi inte i mål. Våra barn får olika hjälp var de bor.
Är det inte dags att vi börjar se hjälpen för elever med behov av stödåtgärder blir lika för eleverna på hela Åland? Vi bör se om hur kan vi jobba för att resuser finns på hela Åland. Framför allt de elever med behov av särskilt stöd.
Jag har hört nu i denna debatt att det är bra att det är olika med kommunerna och servicen. Lagstadga också om en trygg skola och klasser. Det blir säkert dyrare för kommunerna men på sikt kan det spara in pengar.
Talman jag lyfter nu diskussionen till nästa stadie nämligen gymnasialstadiet.
Som jag sa igår i debatten så vi har BOOST, men räcker det? Minister Aasuma nämnde om ökade resurser, men finns verktygen?
Det jag länge pratat om är ungdomslagen i Finland där i 3:e kapitlet där kommunernas ungdomsarbete och ungdomspolitik samt sektorsövergripande samarbete.  Det saknar jag på Åland, lag har jag fått svar att jag kan glömma en ungdomslag. Så bara att gilla läget om det. Men kan man inte se på lagen och kan man inte se vad vi kan göra för att förbättra nuvarande situation.
Avslutningsvis talman. I budgeten är det viktiga siffrorna och vad det står på sista raden. Men vi kan skapa politik som sparar pengar och ökar intäkter.
  



fredag, november 17, 2017

Socialpolitik

Denna vecka har vi debatterat budget. Och det har varit sammanlagt 19 timmars debatt. Tror visserligen 12 timmar av dem gått till diskussion om  kortrutten i skärgården och 5 timmar om självstyrelsen och sen 2 till annat. Men det är bara min känsla så här dagen efter debatten är slut. Jag kan erkänna att jag haft en frustration i denna regering tidigare. För dessa budgetar har varit tuffa ekonomiska budgetar med en stort mål mot en budget i balans. Hjärtat, värmen och socialpolitiken har lyst med sin frånvaro har jag upplevt. Men denna budget är åt rätt spår. Är vågar vi se svaga i vårt samhälle. Vår politik syns mer.
Tandvårdsprogram tas fram, man skall börja se hur man man skall hjälpa dem med sämst ekonomi, d.v.s. komma ur fattigdomsfällan. Integration nämns mycket och det tas verkligen krafttag för att våra inflyttade skall få möjlighet att lära sig svenska.
Så detta är en budget nu med mer hjärta. Tidigare kanske det var mer hjärna att jobba mot en budget i balans. Nu när underskottet i budgeten bara är 4,5 miljoner så vågar man släppa in mer hjärta. Min sammanfattning av det. Här  i länken här så kommer mitt anförande om socialpolitiken.



Ha det bra och ta hand om varandra.

Pust

En jobbig vecka börjar närma sig sitt slut. Fick en uppläxning av en bra vän om att lugna ner tempot lite. Han har nog en poäng med det.
Och det är ju det man har vänner till, att våga säga till när något går över styr.
Det känns som man är i ett ekorrhjul som bara snurrar på. Men egentligen så måste jag också passa på nu. Jag sitter i positioner där jag har möjlighet att påverka så då måste jag passa på. För efter nästa val så kan jag vara utanför och inte ha någon möjlighet alls.

Som kommunstyrelsens ordförande så blev det mer administrativt jobb än jag trodde. Men förra fredagen hade vi från kommunen konstruktivt möte med finansminister, kulturministern och fastighetsverkets VD om utveckling av Kastelholms- och Bomarsundsområdet. Kändes som ett bra möte. Där jag nu tror det kommer att hända saker inom framför allt på Kastelholms Kungsgård där vi från kommunen väntat länge på att få något att hända. Det är lite att jobba som kommunstyrelsens ordförande att jobba mycket i det tysta. Visst har jag möjlighet att göra politik som syns och hörs. Men det gagnar inte kommunen. För mig har det varit viktigt att man får en personal som trivs och då gäller det att de får lite arbetsro och inte politiskt tjafs runt omkring sig.

Men det som verkligen är mycket och där man verkligen kan påverka så är lagtingsuppdraget. Om man sköter sina kort rätt. Framför allt om man sitter på en s.k. regeringspartis plats. Men det är också mycket i det tysta - tyvärr. Men genom att tagit på mig för mycket jobb så kan jag erkänna har jag misskött mig och missat ett par lagar som smitit förbi min granskning och där måste jag bli bättre. Så här får jag ta mig själv i örat. Sen får jag inte allt jag vill. Men jag har möjlighet att påverka i alla fall. Så här behöver jag jobba och jobba mera. Den här mandatperioden så sitter jag som ersättare så jag skall vara nöjd att jag får möjlighet att vara med. Jag sitter så att säga inte på eget mandat så bara att jobba på nu för efter nästa val så kan man vara utanför. Och då är man utanför på riktigt och påverkansmöjlighet lika med noll.

- Men jobba på så att du bättrar i nästa val tänker säkert någon. Det här med val så är så otroligt svårt förra mandatperioden gjorde jag ett hästjobb. Fick en del gjort politiskt, syntes. Men ändå fick man mindre röster. Så det är svårt. Kanske är jag inte tillräckligt bra marknadsförare av mig själv.

Nå jag jobbar på och checkar in på kontoret på morgnar och jobbar dagar och de flesta kvällar och försöker göra rätt för mig.
Som jag inledde denna blogg så har det varit en intensiv vecka. Bl.a. så har vi i Ålands Lagting haft 19 timmar budgetdebatt. Där höll jag 2 anföranden som jag kommer att ha som inlägg vad de handlade. Det var om social- och utbildningsfrågor som jag måste kämpa mer om. Visserligen tycker jag att man ser bra socialpolitik i denna budget. Men det återkommer jag i nästa inlägg.
om.

Så under dagen så hoppas jag hinna lägga upp dem.

Ha det bra. 


måndag, oktober 30, 2017

En budget åt rätt håll

Idag presenterade Ålands landskapsregering sitt budgetförslag för 2018. En budget åt rätt håll ändå, en budget som känns bäst för den här mandatperioden. Det är väl ingen hemlighet att de två senaste budgetarna för 2016 och 2017 har varit budgetar med att jobba en budget i balans. Det har varit jobbigt med sänkning av ramarna för bl.a. utbildning och hälso- och sjukvård. Det här är en budget jag har lättare att försvara även om det fortsättningsvis jobbas med en sänkning av ramarna.
Det är ingen toppbudget för den har bl.a. skatteavdrag som kanske inte är såååå bra enligt mig. Men detta avdrag kan jag leva med. För de riktar in sig på dem som har en inkomst på 35 000 i årsinkomst eller lägre. Vi fick ju också med pensionärerna där som inte var med från början.
Varför jag är avig till skatteavdrag är att jag hellre ser ekonomiskt starkare kommuner och lägre avgifter. Nu har vi tidigare sänkt landskapsandelarna till kommunerna och sen har vi höjt avgifterna inom ÅHS. Landskapsandelarna kunde jag väl köpa någorlunda, men avgiftshöjningarna har nog gett mig sömnlösa nätter.

Nå nu är det avdrag för de med en årsinkomst på 35 000, så de blir väl de nu som kanske drabbades hårdast av avgiftshöjningarna som nu blir kompenserade. Avdraget är på max 100 euro. Det här avdraget ser jag nu att det som drabbats hårdast tidigare som nu blir kompenserade så det lyfter jag på hatten för. Det är en grupp som måste synas mer i budgetarbetet.

3 nya poliser lyfter jag på hatten för. Om jag förstått det rätt så är det inte nyanställningar utan förstår att det är tillfälliga tjänster som blir permanenta.

Budgeten har fortfarande ett underskott på 4 miljoner och man har sparglasögonen på sig. Men det jag är tacksam för att man vågar se en grupp man lite kan gasa på, en grupp som jag känner att de behöver känna att de blir bekräftade och kanske får lite mer i börsen. Nämligen de med en liten lägre inkomst och som har det svårt att få ihop det ekonomiskt. De satsar man nu på 2018.

De kommer att satsas på  omställning till förnyelsebar energi såsom vindkraft och solenergi.

Det jag saknar som jag inte hört något om är den psykiska ohälsan. Det kan finnas i texten men inte hört något om det för den gruppen. Och här hoppas jag att det under 2018 skall lyftas upp för den här gruppen.

tisdag, oktober 17, 2017

Kortrutt eller inte

Här på Åland så har det utretts i hyllmeter om kortrutt eller inte för skärgårdstrafiken.  Åland som en ö med landskap som med broar håller ihop fasta Åland. Men sen har vi en handfull kommuner som är riktiga skärgårdskommuner enligt min bedömning. Min bedömning är att har man längre än 10 minuter med frigående skärgårdsfärja så är man en skärgårdskommun. Finns nog mer professionella bedömningar på hur man bedömer vad som är skärgårdskommun än min :-)

Men idag så ligger driftskostnaderna på skärgårdstrafiken på dryga 15 miljoner ( inkl. linfärjorna) och det diskutera mycket om hur kan man få ner de olika kostnaderna. Förra mandatperioden så driftsprivatiserades skärgårdstrafiken för att sänka kostnaderna men att kunna bibehålla turerna. Nå det är gjort nu och nu ser man framåt. Och kortrutt pratas det ofta om och jag har varit med om olika utredningar under mina 12 år som lagtingsledamot.

Men nu är det väl ganska nära till att " sätta spaden i marken" som en brukar säga. Men då kommer också många nu och säger "NEJ !!!! det kostar för mycket" eller "NEJ tänk på miljön" Hur man än gör så blir det fel.


Min inställning hela tiden varit att kan man få en billigare trafik med kortrutt och inte försämrar servicen för de som bor i skärgården så kör på.
Nu har det kommit en utredning (igen) att för en kostnad av ca 40 miljoner i investeringar, så på 15 - 16 år så har man räknat hem projektet.
Så då har jag sagt ok för min del. Kan vi bibehålla eller t.o.m. förbättra trafiken för skärgårdsborna så gärna för mig.

Jag prioriterar helst pengar till utbildning samt sjukvården som också landskapet har. Men samtidigt vill jag visa att jag tror på skärgården och en utveckling där. Vill inte vi göra så vem vill då göra det ?

Så för min det så får man jobba vidare med projektet om man räknar hem det ekonomiskt. Men ärligt talat så tror jag det kommer att dras i långbänk med olika processer så att det dör ut. Det politiska engagemanget är inte så stort att det en majoritet vill driva det igenom när motståndet är för stort. Tror inte heller det överlever ett val. Tror nämligen inte att stödet för kortrutt är så brett att det klarar av en ny regering. Blir väl sen en ny utredning i nästa regering :-)

Ha det bra

fredag, september 22, 2017

Inte alltid lätt att beslut.

Har idag suttit och läst in mig om konstgräs för det är nu en stor fråga för mig. Jag skall ta ett beslut om en konstgräsplan på onsdag.
Visst ser en konstgräsplan inbjudande till spel och lek. 
Jag har varit med och jobbat för en konstgräsplan 10 km meter från mig. Jag har varit lyrisk över att få bra idrottsmöjligheter vid vår högstadieskola. Kan det finnas bättre möjligheter än att främja för att barn skall uppmuntras till rörelse. Därför har jag varit för den konstgräsplan.
När jag pratade för konstgräsplan visste jag inte att det var 800 meter till en vattentäkt. Det berkar nu vara en orsak till att man har svårt att säga ja till den av miljömässiga skäl.
Ändå finns det en konstgräsplan i en annan kommun ännu närmare vattentäkt så den motiveringen köper jag inte.
Sen att konstgräsplanen är 800 meter från vattentäkten är en sak. Så där kan man fundera om hur mycket av granulaten från konstgräset kommer ända ner till vattentäkten för man kan göra mycket att förhindra det.
Bl.a. så nämns
  • Förlänga de sidomarginaler som finns direkt intill kanterna på konstgräsplanerna och se till att ordentliga sidomarginaler finns på samtliga konstgräsplaner då de på vissa platser inte finns alls. Dessa är ofta en bit asfalt som sträcker sig runt konstgräsplanens med en marginalpå cirka 1,5- 2,0 meter. De gör det lättare att samla upp granulat och föra tillbaka dem till planen och på så vis minska förluster.
  • Upprätta ett plog-schema för att minimera förlusterna av granulat till omgivningen.
  • Installera granulatfällor i brunnarna runt planerna som tar upp en del av gummigranulaten.Dessa granulatfällor finns redan på vissa konstgräsplaner, men skulle kunna implementeras som en obligatoriskt åtgärd.
  • Bygga en kort mur runt konstgräsplanen som hjälper till att hålla granulatet inom området.
  • Byta ut typen av granulat som används. På marknaden finns mer miljövänliga alternativ tillde EPDM- eller SBR-granulat som för tillfället används i de flesta fall. Som tidigare nämnts finns ett fyllnadsmaterial som består av naturliga material (t.ex. kokos och kork) som skulle kunna ersätta gummigranulaten.

Jag blev och fundera att hur mycket mikroplaster släpper konstgräs och hur mycket släpper bilkörningen ut. Jag läste på svenska Naturvårdsverkets hemsida att det är bilkörningen som släpper ut mest, men självklart så är ju biltrafiken så mycket större än antalet konstgräsplaner. Men granulaten som konstgräsplaner släpper ifrån sig har en skadlig inverkan på miljön. Det kan jag erkänna. Och inverkan är skadlig vare sig det kommer i vattentäkt eller inte. Men en vanlig gräsmatta så gödslar vi, och det är inte heller bra.
Så mycket finns om man tänker på miljön som kan åtgärdas. Och får vi ner bilkörningen. Vad är inte bättre än det ?
Vad gör vi för åtgärder för det ?
Jag såg konstgräsplanen som ett ställe som främjar barn att röra på sig och må bra. Viljan att vara ute och gärna spontanlek.
Men sen läser jag en annan utredning från universitetsjukhuset i Linköping. Och där läser jag följande sluttext
-         Baserat på tillgänglig information finns oklarheter gällande risker med exponering för fyllnadsmaterial, antimikrobiella substanser såväl som konstgräs vid slitage. Av den anledningen bör tills vidare anläggandet av konstgräs på lekytor för barn noggrant övervägas och jämföras med andra alternativ.
Där blir jag och fundera att vilka skador ger granulatdammet för människan att andas in, och vilka skador ger granualtdammet direkt mot huden?
Är det oklart så blir jag mer orolig för barnens hälsa. Jag vill att man med en idrottsanläggning skall främja barns hälsa. Och man ofta ser barns slänga sig på marken. Får de i sig direkt granulatdamm och det är skadligt så blir jag att fundera en gång till.
Är det hälsomässigt hållbart att anlägga en konstgräsplan? Visst är miljön viktig och jag värnar om den.
Men att säga nej till en konstgräsplan för en vattentäkt som är 800 meter bort köper jag inte. För vi har så många andra utmaningar framför att minska på mängden mikroplastartiklar i luften, t.ex. hur skall vi minska på bilkörandet?
Så att för det säga nej till en konstgräsplan köper jag inte.
Men om det inte är utrett av den hälsoskadliga effekten att andas in eller få i s.k. brännsår granulatdamm så blir jag mer osäker.
För mig är det ingen prestigefråga. Där kan jag ändra mig. För i första rummet är människan och hälsan för dem. Så under den här dagens jobb att läsa in om mikroplastartiklar så har jag blivit mer osäker om man verkligen skall ha en konstgräsplan.
Finns det alternativ som är bättre för hälsan så är jag nog för det. Vi måste ju ändå besluta vad som är bäst för enskilda individen.


Vad kan vara bättre än att få barn att röra på sig.

tisdag, september 19, 2017

Jag hade rätt....... nästan.

Gårdagens debatt blev lite som jag befarade om landskapsandelarna, det blev att en lagtingsledamot gick upp och sade hur många tjänster vi i Sund skulle tvingas att minska p.g.a.  minskningen av landskapsandelarna.
Jag svarade där att jag ser kanske hellre ett minus bokslut än minska på kvaliteten inom omsorgen i kommunen.
Men det är min personliga åsikt.
Så debatten blev just då som jag trodde.

Men att Sund skulle komma i fokus när man diskuterade Visit Åland och marknadsföring var jag inte beredd på.
En lagtingsledamot gick upp i en replik till mitt anförande och diskuterade om hur dåliga vi är på att marknadsföra vår kommun på hemsidan.
Ledamoten har rätt att man kan utveckla Kastelholmsområdet en hel del.
Vi har också entreprenörer som ser möjligheter. 
Mitt svar till det är nog att vi kan bli bättre, men svårt att hinna med allt i kommunen bara. Det lagstadgade går ofta före.  Sen borde vi väl utnyttja Vist Åland som har kunskapen om att sälja Åland som destination. 
Åtgärd: Tog det till mig ändå och texten på hemsidan kommer att tas upp på ett möte idag om hemsidan och dess utformning.

En annan lagtingsledamot tog upp dialogen mellan Sund och Landskapsregeringen och att man borde tillsammans borde våga jobba visionärt för att utveckla markområden i Sund för att främja för turismen i kommunen. Som lagtingsledamoten sa så äger landskapet en del av marken och man borde se tillsammans där att utveckla Kastelholm och Bomarsund ännu mer.
Åtgärd: Därför kommer det idag att gå ut en inbjudan till ett möte med vissa ministrar och chefen på Fastighetsverket där vi kommer att ta upp vissa av de saker som man nämnde i debatten igår.
Haft länge drömmar och visioner om att Kastelholms Kungsgård skulle
renoveras och användas. Tänk om man skulle där kunna t.ex. hyra ut det till
ett bed & breakfast eller något. Möjligheterna finns bara man ser dem :-)

Det är ju så med politik att bra idéer skall man ta tillvara och förädla. Det gjorde jag igår. Men synd om man har såna idéer att man inte kan komma till mig och prata om det. Ännu mer sorgligt att vi kar kommunpolitiker som hellre under en lunch med en lagtingsledamot gruvar sig än att man kan ta kontakt direkt med mig och se vad kan vi göra tillsammans.

Men kanske det är så att en del tänker i form av problem och andra i lösningar.

Ha det bra.