tisdag, september 10, 2013

Anförande om landskapsregeringens meddelande om halvårsredogörelse över budgetförverkligande år 2013.

Igår debattera vi lagtinget Landskapsregeringens meddelande angående"halvårsredogörelse över budgetförverkligande år 2013".
Och här kommer mitt anförande:

Talman
Nu då så har vi tagit del av halvårsredogörelsen när vi skulle ta del av den så fundera jag, vilken nytta har vi av att debattera denna halvårsredogörelse förutom att det kommer att bli intressant debatt och vissa får slå sig för bröstet och säga vad var det vi sa, och vissa får tillfälle att säga” ni andra hade fel och man sen kanske får en rubrik om man har varit tillräckligt hård i orden”.

Men jag hade fel för det har varit en konstruktiv debattVisst är det ju så att vi har en tuff period framför oss och man måste ändra en politisk väg inom vissa områden. Men nu skall jag lite kommentera vissa delar ur denna halvårsredogörelse.
Vi har ett mål att jobba för att få en budget i balans till 2015 och det är för att man skall slippa gå till banken med hatten i handen och låna pengar till drift. Det är nog inget som någon i den här salen vill, för jag hoppas vare sig man är i opposition eller i regeringen, vill man Ålands bästa mer än att man ser en regering som inte lyckas nå sitt mål. För trots ändrade förutsättningar så jobbar man förhoppningsvis mot målet, men det är jobbiga beslut att ta på vägen.
Det är tuffa utmaningar och obekväma beslut vi måste ta för att nå dessa mål. Men det får inte bli på alltför mycket bekostnad av vår välfärd, utan vi måste se till att vi har finansiellt utrymme för att trygga en god vård och skola.
Man pratar alltid om att ta med osthyveln men jag tror mer att vi nu måste se var vi kan kapa med vinkelslipen på vissa om råden medan vi behöver täta med fogmassa på vissa områden.


Ledamot Asumaa undra vart landet ligger och där kan jag säga att vicelantrådet var tydlig att vi nu alla måste hjälpas åt och ta vår ekonomiska situation på allvar. Och där förstår jag texten bättre än siffrorna.

På sid 3 så nämns det att ” att det finns ett utökat att satsa på utveckling och sysselsättningskapande åtgärder med behov av hjälp av utökad användning av penningautomatmedel.
För att nå mot målet så får man inte spara så att det blir kontraproduktivt, vi måste bibehålla kvalitén på just vård och utbildningsfrågor. Framför allt ser jag här utbildningsfrågorna som att man skär ner budgeten så att kvalitén och framför allt stöd till eleverna blir lidande.
Som jag nämnde här nyss om att ha penningautomatmedel till sysselsättningsskapande åtgärder är bra men glöm inte om resurser om att ge hjälp åt dem som ännu är kvar i studier och kan behöva hjälp att fullfölja sina studier.
För vi kan inte blunda att man gjort omstrukturer inom gymnasialutbildningen att bl.a. förlänga lektioner så gör att det är fler som har problem att ta till sig och klara av dagens utbildningssystem.
Här behöver vi se långsiktigt och våga ge mer stöd till dem som har det tufft i sin gymnasialutbildning. Att spara på dessa så en alltför kortsiktig politik.

Talman under rubriken överföringsutgifter så nämns det om landskapsandelarna och här är nog något vi kanske borde börja se på ett nytt koncept. Kanske det är så att vi bör se på kanske mer på ett eget skatteuttag än hur befolknings- och bosättningsstruktur ser ut. Har man råd att ha en kommunalskatt på 16-17 % procent så kanske man inte är i lika stort behov av landskapsandelar heller som en kommun som ligger på 19 %
Här borde man fundera vad syftet är med landskapsandelarna? Är det att hjälpa kommunerna att finnas kvar och klara av sina åttaganden eller om det är att man skall kunna tävla om vem som har den lägsta skatteprocenten. Man ser ju också hur t.ex. samfundsskatten påverkar positivt för vissa kommuner.
Ledamot Runar Karlsson sa att Landskapsandelarna för de sociala stigit med över 100 %
Det ledamot Runar Karlsson där glömde att nämna med den reformen tog då landskapet över det ekonomiska ansvaret genom att man finansierar områden som missbrukarvården, barnskydd, och specialomsorg åt kommunerna i sin helhet genom det nya landskapsandelssystemet som förändrades 2007.
Den ändringen man gjorde då rädda många kommuners ekonomi.
Men jag personligen välkomnar en översyn av landskapsandelssystemet.

Här i talarstolen har det debatterats om avgiftshöjningar inom ÅHS, vara eller icke vara. För min del tycker jag att det räcker nu.Från 2006 så har avgiften t.ex. primärvården höjts från 18 euro 2006 till 25 euro nu. Det blir alltså 38 %. Det är en bra bit över inflationen.
Och det ansvar vi har anser jag skall vara en god och tillgänglig primärvård. Tillgänglig menar jag att man då skall ha råd att gå till läkare.
Ledamot Runar Karlsson begärde om ett meddelande och prioriteringar för åländsk framtida sjukvård.
Det som kan vara nytt sen dess är väl att den privata sjukvården sjukvården har utvecklats och finns som ett alternativ till den offentliga sjukvården.

Under utbildningsavdelningen står det om att Konsumtionsavgifterna för Ålands Folkhögskola och Ålands musikinstitut följer budget och respektive anslag uppges vara rätt dimensionerade.
Kanske man i framtiden kan se ännu mer samarbete mellan våra skolor och att man bör se vad de olika skolorna har för resurser till elevernas behov.
Så är det nog inte idag tyvärr.
Till sist talman så kommer vi in på sysselsättningsfrämjande åtgärder och visst kan jag erkänna det sticker i ögonen lite när man ser att det finns pengar över till sysselsättningsfrämjande åtgärder medan det kommer att bli dyrt med arbetslöshetersättningar och går rejält över budget. Jag inledde om att nämna att säga orden ” vad var det vi sa” nu får jag tyvärr säga
                 - vad var det jag sa !!
Jag har haft lite debatter med minister Karlström om det här och mitt projekt jag föreslog om ” 100 nya jobb ”.
Det var inget minister Karlström tyckte om och visst är vi idologiskt ifrån varandra.
Här kunde vi kommit in med tidigare åtgärder som kanske svider nu men skulle betalat sig på sikt. Att jobba med ett förändringsbeteende tar tid och man behöver tålamod.
Sådant arbete är inget daltande utan stödtågärder.

Talman att vända på ett samhälle som Åland ekonomiskt tar tid, den här regeringen har börjat ett politiskt arbete med förändringar och det tar tid innan resultaten är på rätt spår, men man är nu på rätt väg. Så med rätt prioriteringar så kommer vi att få Åland på rätt kurs även ekonomiskt men då måste vi också se att det är ett Åland som har en hållbar välfärd även om 10 år. Så när vi gör våra inbesparingar behöver också se vad det har för konsekvenser lånsiktigt.
Tvärr var det inte många ledamöter som var kvar när jag höll det 17.30-tiden men det viktiga är att jag sagt och att det är mitt sätt att påverka.
Det är därför jag är invald i lagtinget att vara med och påverka.
Var en som sa igår " måste du upp och prata om allt" men varför skulle jag inte upp och debattera. Det är en av mina möjlighet att påverka landskapsregeringens arbete.
Det andra är att lobba i det tysta som jag ändå tycker jag gör framgångsrikt men på det söttet viner jag inga röster brukar min fru säga :-)
Tack och hej. 

onsdag, september 04, 2013

Jobbiga beslut kommer att måsta tas.

Idag sätter vi igång en ca 2 veckor " lång " pleniperiod. Vi jobbar ju i utskott utanför pleniperioden så helt lediga är vi ju inte utanför den.
Men det kommer att bli en hel del debatt under de här veckorna och då främst om den ansträngda ekonomin som Ålands Landskapsregering nu står inför.
Och vi måste se allvarligt på vår ekonomiska sitaution.
Men jag ser att det är strukturella förändringar som behövs.
Jag läste på facebook om en lagtingsledamot som sitter i ÅHS styrelse ville att man skall justera budgethöjningar inom ÅHS med avgiftshöjninmgar.
Åhåjaja det var nog ett sätt att tänka det också.

Förslaget i ÅHS styrelse var enligt följande, "ÅHS inkomster för patientavgifterna stegvis under 2015 och 2016 höjs, så att de når 2006-års nivå i dagens penningvärde".
Lite suddar man till det att vad menar med att avgiftshöjningarna och inflationen så har jag förstått att penningvärdet från 2006 --> 2013 skulle vara 10,3 %. Eftersom jag satt i ÅHS styrelse 2006 när vi sänkte avgifterna så har jag 2006 års avgifter kvar.
De var då: 
 - läkarbesök på primärvårdsmottagning 18 euro (idag kostar det 25 euro).
 - Besök på akutmottagningen 27 euro ( idag 40 euro)
- Besök hos vårdepersonal 8 euro per gång ( ( idag kostar det 10 euro om det är beräknat att besöket tr mindre än 30 minuter, annars kostar det 20 euro).
               Så skall man  komma till 2006 års klientavgifter skulle innebära rejäla avgiftssänkningar. Så besöket hos primärvården har alltså stigit med 38%  jämfört med inflationen på 10,3%.
Så att justera vår budget bör vi hitta på andra sätt än att höja våra ÅHS avgifter.
Tror det var våren 2007 som jag sa i Ålands lagting där vi debatterade ÅHS att vi måste kanske se vad skall vi ha för specialistvård på Åland ?
Skall vi ha alla enheter som vi har idag ?
Det viktiga för mig är att vi skall en god och tillgänglig primärvård.
 
Jag nämnde tidigare om strukturförändringar och här behöver vi nog se vad är landskapets uppgifter och vad kan man lägga ut på t.ex. 3:dje sektorn.
Så istället för att se på vad våra medborgare skall betala i höjda avgifter så måste vi på allavra göra de obekväma besluten om t.ex. att skall landskapet bedriva skärgårdstrafiken eller skall man ansvara för att den existerar genom upphandling och privat drift ?
 
Det här är funderingar som jag nu i höst kommer att ställas inför. Jag kommer att tvingas ta obekväma beslut som kommer att försämra för folk men jag kommer inte att vilja ta beslut som försämrar för sådana som redan har det kämpigt.
Jag vill inte heller att vår skola skall tvingas till sämre standard än vad den är idag p.g.a. ekonomiska inbesparingar.
Läste i tidningen att en lagtingsledamot så att det räcker inte med vackra ord, och det stämmer. Men däremot så¨måste vi nog se vem kan vi försämra för. Vem har råd med försämring ?
De sjuka och de med låga inkomster har redan fått bidra med sin del. Nu är det andra som bidra med sin del.
 
Jag är en stolt skattebetalare men jag kommer nu att sätta krav på vart de går.
 
Sen får vi inte att glömma att efter man tagit de obekväma besluten så kommer man mot bättre tider. Så bara att jobba för vår framtid.
 
Ha det bra