måndag, augusti 25, 2008

Jaha det var det

Igår så var OS över och livet kan nu gå över till det normala. Men vad är det jag minns från det årets OS.
Det är en hel del så inlägget blir nog ganska långt vilket jag redan nu ber om ursäkt för.

Det jobbigaste med OS har nog helt klart varit tiden. Som simfinalerna simmades mellan kl 5 och 7 morgnarna. Så som simfrälst person som jag är så har det varit jobbigt, men eftersom jag nu har börjat nytt jobb så har jag måste ha prioiterat bort lite simning tyvärr.
Men en snygg övergång till nästa minne är ju då Michael Phelps det är bara att inse att man är mållös av en sån bedrift.
Jämförelse mellan han och Usain Bolt har varit ofta under den senaste veckan. Men jag tror att en simmare återhämtar sig snabbare än en löpare. En löpares mjölksyra så tror jag att kräver längre återhämtning än simning. Okej det här kan många tycka att är konstigt men i löpning så står du och pressar kroppen på ett annat sätt. Sen är det ju så att en simmare tränar något kolossalt vilket gör att kroppen orkar med alla sträckor.
Men vem som sen är OS-kung av dem två så vill jag inte avgöra, utan bådas prestation är oerhört imponerande.

Sverige har ju inte varit så oerhört nöjda med det här olympiska spelen, tidernas sämsta sa de i radion idag. När jag gick och klippte gräset så konstatera de att flera medaljörer har tappat guld och inte vunnit medalj.
Då tog de Rolf-Göran Bengtsson och tennisdubbeln som exempel. Men herre jösses gläd er åt medaljerna istället för de var ju inte så många :-)
Nä men allvarligt så tror jag att det är Sveriges problem att det bara är guld som räknas. Alla var guldhopp före, och inte medaljhopp. Så de idrottarna fick inte medalj heller.
Istället så överraskar cyklare, tennisspelare och hästhoppningen.
Visst hade Sverige hoppats på guld i cykling, men inte av Emma Johansson.

Men sen blir jag nog lite fundersam att hur mycket är en guldmedalj i OS värt.
Idag nu så säger Stefan Lindeberg, ordföranden i Svenska olympiska kommittén att de inte är nöjda och nu skall de satsa mer pengar på färre till nästa OS.
Men skulle då cyklare som Emma Johannson och Gustav Larsson fått tagit del av pengarna och kunna överraska.
SOK har ju sitt topp- och talangprogram till det här OS med kriterier som fungerar enligt följande:
- Den aktive bedöms ha potential att nå medaljkapacitet inom 5-6 år.Den aktive (eller laget) har vid VM dokumenterad medaljkapacitet (eller nått upprepade medaljplaceringar vid världscupen i hårdaste konkurrens).Aktiva (eller lag) som två år före ett OS visat resultat i nivå med SOK:s uttagningskriterier (dvs kunna konkurrera om en åttondeplats). Dessa kommer med i programmet över OS. Visar de stark utveckling kan den/de övergå till att få ett långsiktigt stöd.
Huvuddelen av stödet i Topp- och talangprogrammet kanaliseras via specialidrottsförbunden och går till förstärkningsinsatser av:internationell tävling, träningsläger och tränarstöd.

Och nu skall de då minska på bredden för att satsa på toppen. Jag tror att det kan lite bli uttrycket " den som gapar för mycket misstar ofta hela stycket" Man skall inte glömma att SOK har sättit upp det långsiktiga målet ligger fast: 20 medaljer i sommar-OS ( 2012 ) 11 medaljer i vinter-OS ( 2010).

Sen i Fredagens aftonbladets sportbilaga Kinas OS idrottares förberedning. Där står det bl.a. " Tidningen USA Today har talat med Liu Fengyan, ansvarig för bordtennis och badminton vid regeringens sportministerium. Han berättar att de aktiva lever för sin träning, och drömmen om framgång:
- Varje år kan de åka hem en eller två gånger, men bara för en eller två dagar åt gången. De är ju upptagna med att träna eller tävla förklarar han.
- Några är ju gifta, men i nationens intresse så åker de inte heller hem så ofta."
Då blir man att fundera på vad är ett OS guld värt.

Men sen det stora med de här Olympiska spelen är ju den makalösa prestationen som våran åländska Janne Holmén gjorde i maratonloppet och slutade på 19:nde plats i OS.
Till nästa OS hoppas jag på andra åländska deltagare för vi har lovande seglare, friidrottare, eller varför inte en simmare med i London.
Med rätt träning och vilja så kan man åstadkomma underverk om man själv tror på dem.

Ha det bra.

Inga kommentarer: