Förra lördagen så (som jag skrivit en del om redan) var jag och sprang stockholm halvmaraton. Och jag var lite orolig hur jag skulle känna mig efteråt.
För när jag sprang min halvmara fick jag något som hette runners-knee, och det tog närmare tre veckor efter halvmaran innan jag kunde börja träna igen.
Men nu har det varit annorlunda genom att jag har haft en god vän på besök som ville ha träningssällskap så var jag redan ut på tisdagen på en lätt länk. Sen var vi på en till länk på onsdagen.
Det blev sen 5 länkpass under förra veckan och jag känner att jag verkligen är på gång igen.
Det är nu kanonloppet som är nästa lopp som är mitt nästa längre lopp. Förra året spran jag det på 2,03 och nu skulle det vara kul att komma under två timmar.
Det är de här målen som gör att man släpar sig ut för att träna. Men man vet också att man mår bra av tränandet.
Jag får mail av något som heter " Mitt val " och där var det en artikel om att forskningen har bevisat att löpning ökar livskvalitén och förlänger livet. Visserligen så är jag övertygad om att idrottar du och motionerar kontinuerligt så mår du bra oberoende av idrott.
Den här studien, som genomförts av forskare vid Stanford University i Kalifornien, visar att regelbunden löpträning halverar risken att dö i förtid. Löpningen minskar inte bara risken för hjärt- och kärlsjukdomar, utan också för cancer och neurologiska sjukdomar som till exempel Alzheimers sjukdom. Löparna lever längre och har dessutom en högre livskvalitet eftersom träningen ökar den funktionella förmågan och gör att löparna klarar sitt vardagliga liv bättre än sina mer stillasittande jämnåriga.
Och det här är ju en av de viktigaste orsakerna till att jag vill ut och röra på mig.
Därför är det extra skönt nu och vet att den här gången så blev det inte lika lång vila efter halvmaran och att jag redan är på G.
Och att det bara är 25 dagar kvar till kanonloppet.
Ha det bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar