När en åländsk tidning ringde mig en gång och intervjuade mig om mitt bloggande så sa jag att det finns en risk att jag blir för personlig ibland. Just det här inlägget är nog kanske för personligt men det är rakt från hjärtat.
Jag var ikväll på en föreläsning med rubriken " Man får de barn man förtjänar". Men på vägen hem så funderade jag på att jag missat barnen helt och hållet idag. När jag for hemifrån ca kvart i åtta så satt barnen i soffan och försökte vakna. När jag sen kom hem halv tio tiden så låg de redan i sängen. Men det var egentligen inte det att jag missat barnen just idag, som jag blev fundersam på. Utan allt annat som man håller på med. Jag är med och driver en simförening, fast inget av mina barn simmar.
Jag sitter med i andra olika styrelser och ränner på möten allt som oftast.
Och det jag funderar på att är det värt att flänga runt hit och dit.
Borde jag inte kanske prioitera bättre vad jag borde göra. Jordhögarna här hemma breds inte ut av sig själv.
Barnen kanske skulle gärna uppskatta mig hemma istället för att jag jag far på möten.
Egentligen borde jag jag börja sätta mig ner och fundera att är det värt att jag håller på som jag gör nu ? Mår familjen bra av mitt flängande runt hela tiden ?
Och hur känns det för min fru att måste sköta hushållet nästan självt som hon gör nu.
Nu känner jag att det är dags att börja fundera på vad jag håller på med.
Vad är det värt att jag håller på med ? Och vad skulle man kunna välja bort.
Men först skall jag nu gå och lägga mig för jag måste låta min kropp få mer sömn än vad den får just nu.
Ha det bra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar