Det har varit stressiga dagar så jag har har fuskläst vissa av våra dagstidningar. Men igår kväll så måste jag läsa ifatt mig om insändardebatten om den subjektiva rätten. Ja det var så intressant att läsa så sänglampan släcktes inte förrän halv ett tiden.
Har du också missat den så kan du läsa insändaren i sin helhet här.
Men det jag reagerar på är att de vill säga att med den subjektiva rätten i barnomsorgslagen är fel för att man har rätt till barnomsorg för att man har är vårdledig och då är hemma.
Då förstår jag på insändaren som är skriven av föreståndarna inom barnomsorgen i Mariehamn rätt, så skall barn som får yngre syskon inte ha samma rätt att träffa sina kamrater och tal av den yrkesskicklighet som daghemmen på Åland faktiskt har.
För det finns en viss risk att barnen blir hemma, och då inte lär sig det sociala samspelet vilket är också viktigt.
I insändaren så nämner föreståndarna öppna förskolan, lekparker, församlingens dagklubbar, Folkhälsans föräldrakafé som alternativ för daghem.
Men finns den möjligheten för alla på hela Åland ?
Barnomsorslagen måste vara lika för alla på Åland oberonde boendekommun eller religion.
För visst är det lite konstigt om man inte hör till kyrkan men ändå använder av deras service och omsorg.
Sen så måste jag reagera starkt på att föreståndarna i sin insändare där de jämför dagis med en arbetsvecka.
Är dagis faktiskt så jobbigt att som det skrivs i insändaren där skrivs det bl.a. följande "Många barn i dagens samhälle har långa arbetsdagar och en del har inte någon sammanhängande ledighet eller semester. Dessa barn lever i ett ständigt sorl med högt tempo med få chanser att gå undan eller ta rast, vilket resulterar i "speedade" barn med svårigheter att varva ner. Barnen blir både slitna och stressade och mår faktiskt inte så bra."
Är det så här illa på våra daghem på Åland så måste vi kommunavalda reagera och se över vår barnomsorg som vi ansvarar över i kommunen.
Det här som nämns upplever jag inte på dagiset där mina barn går. Så tydligen är det Mariehamns kommunpolitiker som här bör reagera omedelbart.
Och då har nog inte Mariehamn Ålands bästa barnomsorg. Kanske peronalen är de bästa men inte förutsättnin garna.
För det är viktigt att alla barn få sin utvecklingstid med den kunniga personal som finns på våra daghem.
Jag uplever tvärtom att med den kunskap som dagispersonalen besitter så kan de bidra till att utveckla barnen.
Vidare skriver de insändaren att de vill inte ta över föräldrarollen. Det vill nog ingen förälder att de skall göra heller men däremot så vill föräldrarna ta del av kunskapen som barnomsorgens personal besitter. För att man tillsammans kan utveckla barnen efter deras behov.
Sedan får man inte glömma det viktiga att barnen lär sig umgås med andra barn.
Jag måste erkänna att jag reagerade starkt att daghemspersonal inte vill ge alla barn samma rätt till den kommunala barnomsorgen.
Däremot anser jag att de borde reagera på vilka förutsättningar som de skall jobba under som t.ex. storlek på barngrupper ?
Men som jag tolkar insändaren så ser daghemsföreståndarna i Mariehamn att de jobbar för föräldrarna och inte barnen, och det är inte bra.
Jag anser att dagispersonalen skall se barnens behov och inte föräldrarnas.
Därför anser jag att den subektiva rätten är för barnen.
Ha det så bra.
5 kommentarer:
När jag läste insändaren, så tolkade jag det som om daghemspersonalen tyckte att alla barn har rätt till sina föräldrar ! Barnen ska inte växa upp och uppfostras i daghem och skola, som det verkar vara krav på i dagens samhälle. Har man inte personliga resurser att ta hand om sina egna barn, ska man inte skaffa dom!! Skillnad är om man har någon sorts lek eller samlingsplats någon timme per dag, för dessa barn, men att ha barnen heldag på dagis, när man själv är hemma,-det är inte bra för barnen. När ska dom kunna känna att föräldrarna finns för dom?? Inte och undra på att dagens ungdomar behöver hjälp. Familjerna har redan för lite tid med sina barn!!
Hej Göte!
Jag har läst ditt inlägg med stort intresse!
Och också alla artiklar i tidningar och insändare som berör just det här.
Jag har full förståelse för det som personalen inom barnomsorgen skriver.
De har en annan insyn i barnens vardag än vad föräldrarna har.
De ser, verkligen ser och de hinner inte med på samma sätt som man gör hemma.
De har stora barngrupper (åtminstone i stan). Det är också ett allmänt begrepp att föräldrar berättar för barn som är motsträviga och inte vill komma till dagis alla dagar, att det är barnets arbetsplats. Jag har själv hört det ett antal gånger vid överlämnandet av barn under tidiga morgontimmar. Och märkligt nog så stillar barnet sig när det har fått en förklaring om varför det inte får vara hemma. Vad som känns i barnahjärtat är en annan sak. Det här kan vara en av flere förklaringar till benämningen arbetsvecka.
Dagis är inte detsamma som hemmet, fastän det kan vara hur kvalitativt som helst.
Jag kan förstå din tanke om att barnet behöver socialt samspel; men kan det inte få det på annat sätt eller annat håll? Nog tycker jag att föräldrar kan engagera, inspirera på många sätt utan att man måste föra bort barn där föräldern är hemma.
Hemmet är väl ingen dålig plats att vara på? Ett barn behöver
få ha litet tråkigt emellanåt.Vi ”diskuterade” tidigare om att curla och coacha. Alla vill väl och vi ordnar och fixar på alla de sätt och vis, men det är inte nödvändigt att vi jämnt och ständigt har färdigt sydda program för barnen.
Hur skall de själva kunna ”skapa kreativt” om de inte ges möjlighet?
För min egen personliga del kan jag inte förstå att man som vårdledig förälder hemma med yngre barn, vill att de äldre barnen skall föras till daghem.
Daghemmen är väl till för i första hand barn med arbetande föräldrar?
Då borde det väl vara en självklarhet att man håller alla sina barn hemma, så att andra som har större behov av daghemsplats får en möjlighet istället.
Det är ju en direkt lyx att få vara hemma om man ges möjlighet.Tiden med barn under skoltid- är väldigt kort och tiden rinner iväg. Den där kvinnofällan som man pratar om politiskt förstår jag inte alls. Nu för tiden så väljer man själv om man vill bli gravid eller inte, om man vill ha familj. Det handlar om prioriteringar.
Och det är kvinnorna som föder barnen; tillsvidare:). Pappor stannar ju också hemma allt oftare. Det går framåt vad gäller jämställdhet.
Barnomsorgen skall vara lika för alla på Åland. Naturligtvis är det eftersträvansvärt, men jag är övertygad om att barn i Mariehamn lever annorlunda än barn i t.ex Geta eller Sund.
Det handlar om storlek på grupper. Grupperna är stora i Mariehamn av naturliga skäl och det stämmer bra att barnen blir speedade osv..och jag förstår också vad personalen menar när de skriver att de inte vill ta över föräldrarollen. Faktum är att det finns alltför många föräldrar som gärna lämpar ansvaret över på andra i de här sammanhangen. Det är inte tomma ord.Därmed inte sagt att det är generaliserande.
Mindre barngrupper med flere i personalen är önskvärt.(Mariehamn)
Det är som du skriver, förutsättningarna är inte de bästa och därför tycker jag att det är bra att personalen skriver rakt ut hur de känner.Det är viktigt att de skriver hur de upplever det hela.
Också av den orsaken(stora grupper) är det önskvärt att vårdlediga föräldrar är hemma med alla sina barn.
Det är säkert stor skillnad på landsbygd och stad. Närheten till kompisar på landet finns kanske inte i samma mån som i stan. Men jag vet att det finns vårdlediga föräldrar(landsbygden) som diskuterar sig samman och låter de äldre barnen träffas hos varandra , hos den ena eller den andra. Man tar dem med till badhus i tur och ordning osv.
Ingenting är svart och vitt i sådana här sammanhang och barn berör.
Alla är individer, har olika önskemål och behov.
Önskvärt är att samhället kunde låta alla blommor blomma som de vill blomma, men vägen är ganska lång dit ännu.
Tack för dina intressanta och berörande inlägg!
Ha det bra!
Visst är det föräldrarna som skall uppfostra, men jag ser i alla fall daghemspersonal som en hjälp av de som man inte själv ser.
För barnomsorgspersonalen är utbildade och kan hjälpa.
Storleken på grupperna växer nog också tyvärr på landet.
Men det om speedade barn ser jag ändå inte. Vad jag förstått så har vi inte så stora grupper som de har i Finland och Sverige i allmänhet.
Men visst skall vi låta våra blommor blomma upp. Med rätt skötsel så får man blommorna att blomma.
Får de för lite av t.ex. vatten och värme så kan de vissna.
Tack för era kommentarer
Du skriver i slutet av ditt inlägg
att dagispersonalen skall se efter barnens behov,inte föräldrarnas.
Det är ju det de gör när de tycker att ett barn som inte måste vara på dagis borde få vara hemma med en förälder som inte jobbar eller studerar. Barnets plats i livet är väl ändå med sina föräldrar hellre än på dagis.
Och om du inte förstår hur tung en dag på dagis är för ett barn borde du göra som du skriver och tro på den utbildade personalen vi har på våra daghem.
Det är inte dagispersonalen som gör det tungt för våra barn utan barnen tillsammans och deras lekar.Ett barn som leker i hemmet har ett betydligt lugnare tempo i sitt liv och orkar koncentrera sig på nya saker en mycket längre tid av dagen.
Sedan när det uppstår problem har du säkert rätt att dagispersonalen lättare uppfattar problemen men det hör ändå till oss som föräldrar att reda ut dem och inte skuffa ansvaret på en redan överbelastad dagispersonal.
däremot kunde säkert sammarbetet mellan dagis och föräldrar vara bättre vid uppföljning av problem och utväckling.
Men kämpa på för du har bra åsikter om mycket men i de här fallet tror ja du får söka efter svar som du vill ha i en spegel.
Kul när folk har åsikter och reagerar.
Men ett litet förtydligande till senaste kommentaren. Jag har nog aldrig menat att kritisera dagispersonalen för det om långa dagar så var att jag inte på våra barn känner igen de speedade barnen som de nämnde ifårn tidningen Förskolan.
Sen som jag skriver är att jag har inte märkt att våra barn tar skada på dagis utan trivs där. Vår äldsta pratar knappt om annat än dagis.
Sen om har jag nog inte heller tänkt att ansvaret skuffas på personalen, utan det är föräldrarna som har ansvaret.
Tro mig jag vet av egen erfarenhet där.
Men de har ändå sett och bekräftat min son, vilket jag uppskattar.
Skicka en kommentar