Jösses vad dagarna rusar iväg. Jag har inte hunnit skriva något sedan i måndags för det varit så mycket för mig de här dagarna.
Och mer blir det för imorgon ikväll far jag till Uppsala och Jöns Svanbergsimmet på simtävlingar och kommer hem sent på söndagkväll.
Men idag fick jag en sak i huvudet som jag inte kunde hålla mig från att kommentera.
Jag blev att fundera på hur orättvist det kan bli ibland.
Vissa föräldrar tappar sina barn i vårdnadstvist fast de kan vara riktigt bra föräldrar för den andra partnern har en bättre jurist.
Medan sen finns det vissa föräldrar som får ha vårdnaden, fast de inte borde få ha det.
Jag vet att många nu tycker jag är hård och kanske vissa t.o.m. tycker jag är ute och cyklar.
Men jag har stött på föräldrar som jag tycker mycket väl skulle klara av att vara bra förälder men den andra juridiska ombud lyckats smutskasta den ena så mycket att det blir att den förlorar vårdnaden.
Och andra sidan har jag också stött på såna föräldrar som beter som förälder att man blir mörkrädd.
P.g.a. tystnadsplikt och respekt av deras barn så vill jag inte ta något exempel.
Men jag skall ta ett kort citat som en 17-årig kille sa åt mig en gång.
" Jag vet inte varför det blev just jag som skulle måste växa upp med en sån morsa ".
Jag säger inte att jag är en perfekt förälder. Och det jag skrivit här förut så undrar jag om det finns perfekta föräldrar.
Men föräldrar som uppmuntrar till t.ex. skolk tycker jag är oförlåtligt.
Även langning till högstadiebarn är under all kritik.
Men däremot så skall man kunna ha gränser för sina barn och samtidigt vissa kärlek till barnen. Men då måste man få möjlighet till det.
Ha det så bra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar