Martallen håller nog än.

I fredags valde Åländsk center ny person vid rodret. Tidigare har Veronica Thörnroos varit partiledare men i år valdes Harry Jansson till ny partiordförande. Så " fixaren" Veronica blev ersatt av "snackaren" Harry.
Som personer kommer jag bra överens med båda, men skall bli intressant att följa hur Jansson klarar av att lappa ihop den stora sprickan eller egentligen klyfta som nu finns inom centern.
När Veronica Thörnroos blev trafikminister så fick hon så mycket jobb och problem med bl.a. skärgårdsfärjor och asfalt att hon inte hann se på de andra ärendena. Då passade liberalerna att pressa med frågor som bl.a. förslag till förändrad avbytarservice. Och man har ju märkt nu att det är verklligen två partier nu som inte kan kommunicera med varandra som styr vår regering. Så även där är det en klyfta. Okej visst leverade nyss en budget men i den fanns det inte mycket politik i utan den var en tjännstemanna produkt.

Men nu tilbaks till centern och deras val av partiordförande så har jag nog inte sett Thörnroos som en partiordförande, men däremot en " fixare " skall det ordnas med något så ger man det åt Thörnroos så fixar hon det. Och hon är en hejare på att uppmärksamma personer som fyller år eller sådant. Där är hon klockren. Men blir det konflikter så löser hon dem inte lika bra, utan mer får det att brinna till.
Nu vet jag inte hur "snackaren" Jansson klarar av att lappa ihop partiet igen. Men har är nog mer en ledare än Thörnroos. Även om det blir kvar en spricka så kommer nog centern att vara ett stort parti för centerröstarna byter inte parti så lätt. Men sen de som röstar mer på person än parti kanske hittar nya favoriter i annat parti. Men det är nog inte så många mandat ändå.
I ett tidigare inlägg här i bloggen jämförde jag Åländsk centern med martall. Att hur dålig näring och växtförutsättningar det är eller blåsigt, så där står Martallen stadigt med rötterna fast. Så även nu. Men det kommer att blåsa ett tag men partiet står ändå stadigt i framtiden tror jag.