fredag, maj 07, 2010

En studieplats i gymnasialstadiet stärker självkänslan

Jag blir mer och mer orolig över våra åländska ungdomars möjligheter till studiemöjligheter. Jag var igår på ett möte i Pargas där jag kunde konstatera att där finns det fler studieplatser per elev än vad det görs på Åland.
Om jag förstod dem rätt så finns det i år fler studieplatser än vad det finns sökande. De nämnde 1,7 platser per elev.
Men på Åland så är det tvärtom för jag har hört att det på 430 platser ca 390 sökande.

Skall bli intressant att se om minister Britt Lundberg klarar av att hålla sitt löfte att det skall finnas lika många studieplatser som sökande. Det klarar man inte nu om man ser resultatet av den allmänna ansökningen.
Men i papper som jag fått så är det 41 elever som söker enligt prövning och tog de in 15 stycken i år i de åländska skolorna så är det bra.
Jag fick höra att i fastlandet så söker man enligt prövning och kommer man inte in så har man då möjlighet att komma in på en plats i den allmänna ansökningen.
Så tror jag det inte är på Åland utan du söker antingen eller. Men jag är inte säker.
Det är jättelätt att prata om att hur bra vi gör det för våra ungdomar och vi skall jobba för ungdomars välbefinnande. Men egentligen är det mesta bara prat.
Skall vi motverka att åländska ungdomar mår sämre psykiskt samt hamnar i ett missbruk så behöver vi nog först se hur kan vi hjälpa åländska ungdomar att få en utbildning.
Efter min senaste insändare så kom det ett mess om hur bra det är att ge en elev en anpassad läroplan. Man ger dem bättre självkänsla genom att de får stanna kvar i klassen med en då anpassad läroplan efter sin förmåga. Slutet på messet var att det är nog betydligt bättre än tre år på gymnasialstadiet
Tänker man då inte lite väl kortsiktigt? För att gå ut grundskolan så är ett delmål. Vad skall man göra sen när man går ut grundskolan om man inte slipper in i gymnasialstadiet? Borde man inte kunna garanteras en vidareutbildning.
Nu har jag igen kommit in på de här ungdomarna med anpassad läroplan. Men det är en grupp som jag har börjat bry mig om, för de vill gömmas bort.

Vi har otroligt med statistik om de studerande på Åland. Men när man ringer till Ålands Statistik och Utrednings Byrå så vet de inget om just de med anpassad läroplan. Inte kan ÅSUB göra något åt det för det är utförare men beställaren dvs landskapsregeringen så vill inte visa den sidan. För det kan ju smutsa ner PISA undersökningen.
Jag vet att jag har varit rätt så negativ i mitt inlägg här. Men det är ingen som lyfter upp de här frågorna.
Och jag börjar se allt fler ungdomar som inte kommer in i utbildning och det gör mig orolig. Och att Ålands sjömansskola gör sitt och tar in allt fler så leder det någonstans långsiktigt. För sen läser man att pga av utflaggning så tar man in allt mer arbetskraft från Sverige. Vart skall då våra åländska ungdomar jobba sen?
Någonting måste börja göras nu. Vi kan inte lova mer nu utan nu måste vi lyfta upp problemet på bordet och jobba gemensamt för att göra någonting. Det här är en hjärtesak, inte en prestigesak.

Ha det bra.

Inga kommentarer: